Siirry suoraan sisältöön

Coronakrisens effekter och hållbar återhämtning

Coronapandemin har inneburit en massiv världsomfattande hälsomässig, social och ekonomisk kris. Helsingfors har drabbats hårdare av krisen än resten av Finland. Ungefär 40 procent av smittorna och över hälften av coronadödsfallen i landet har registrerats i Helsingfors. Arbetslöshetsgraden har tydligt ökat jämfört med föregående år.

Vad gäller osäkerheten kring miljön bygger och genomför Helsingfors en planering av återhämtningen, vars huvudsakliga innehåll är att säkerställa att stadsstrategin genomförs så att åtgärderna särskilt främjar återhämtningen från krisen.

Helsingfors mål är att minimera direkta skador, skapa förutsättningar för ny tillväxt och säkerställa att Helsingfors är världens bäst fungerande stad även efter coronakrisen. De tre centrala temana i återhämtningen är:

  1. Stadsbornas aktivitet och förtroende
  2. Stärkande av företag och företagande
  3. En hållbar stadsorganisation som förnyas

Äldre och unga upplevde minskad livskvalitet

Undantagstillståndet och de ekonomiska svårigheterna har varit belastande för Helsingforsborna i alla befolkningsgrupper. Ojämlikheten mellan befolkningsgrupperna är sedan tidigare större i Helsingfors än i resten av landet och under coronapandemin har ojämlikheten fått ökad betydelse.

De rådande undantagsförhållandena har försvårat situationen på många sätt för de redan utsatta befolkningsgrupperna (såsom assistansbehövande barn, äldre, personer med en svag ställning på arbetsmarknaden, ekonomiskt svaga). Även kvinnor har varit mer utsatta.

Särskilt äldre och unga i Helsingfors upplevde minskad livskvalitet till följd av coronakrisen under våren 2020. Antalet arbetslösa samt hushåll som får grundläggande utkomststöd och framför allt antalet hushåll som får allmänt bostadsbidrag i Helsingfors är större än året innan. När situationen drar ut på tiden kan den ha många slags multiplikatoreffekter på hälsotillståndet, livskvaliteten, levnadsvanorna och välbefinnandet.

Coronatiden medför även en risk för inlärningsunderskott och marginalisering för skolbarn.

Coronan gav upphov till nya sätt att främja välbefinnandet

Pandemin har dessutom skapat vård- och serviceskulder. Till exempel har tjänster inom primärhälsovården pausats. Den eventuella effekten på välbefinnandet och hälsan från detta kan realiseras med en fördröjning under de kommande åren.

I arbetet för att främja välfärd och hälsa har coronapandemins inverkan synts så att många åtgärder i välfärdsplanen har fortskridit långsammare än planerat, om alls. Å andra sidan uppstod under våren nya sätt att hjälpa och främja stadsbornas välfärd, hälsa och trygghet.

Bra exempel på dessa är Helsingforshjälpen för äldre, ökad handledning och rådgivning för barnfamiljer, överföringen av kultur- och idrottstjänster till digitalt format samt överföringen av de stadsanställdas arbetsinsats till olika telefontjänster. (Källa: Hyte-barometern).

Helsingfors strävar efter gröna och innovativa stimulansåtgärder. Målet är att inrikta stimulansfinansieringen så att den påskyndar en grön omstrukturering av ekonomin och den digitala omställningen samt stöder utvecklingen av innovativa och mer effektiva offentliga tjänster.

Åtgärders länk till strategin och SDG-målen

Förhållandet mellan Helsingfors plan för återhämtning från coronakrisen och SDG-målen. En matris där vissa SDG-mål kombineras med återställningsprogrammål.
Förhållandet mellan Helsingfors plan för återhämtning från coronakrisen och SDG-målen.