Sammanfattning
Helsingfors lyckades i varierande grad med att förverkliga målen för hållbar utveckling: vissa mål har redan nu uppnåtts, medan det ännu krävs insatser för att uppnå i synnerhet målen för ekologisk hållbarhet. Här kan du läsa en kortfattad beskrivning av situationen för respektive mål i Helsingfors.
Sammanfattning av SDG-målen i Helsingfors
SDG-målet har uppnåtts eller är nära att uppnås
Det finns utmaningar med att uppnå SDG-målet
Det finns betydande svårigheter med att uppnå SDG-målet
- De nya statliga politiska besluten om bostadsbidrag har en negativ effekt på många Helsingforsbors boende och utkomst. Antalet finländare med risk för fattigdom eller marginaliserade har fortsatt att öka efter coronapandemin.
- elsingfors stads budgetlösningar lindrar flera av de nedskärningar som Finlands regering genomför: Helsingfors stad tar till exempel inte i bruk hälsovårdscentralsavgifter, behåller åldersgränsen på 25 år för eftervården inom barnskyddet och kapitaliserar Hekas hyreshöjningar 2025–2027.
- Målet för Helsingfors stad är att eliminera bostadslösheten senast 2025. Bostadslösheten har minskat kraftigt, men vi uppnår knappast målet.
Sysselsättning och uppehälle
Sjuklighetsindex efter Helsingfors distrikt 2023
- Helsingfors stad har ökat samarbetet för att utveckla mathjälpsverksamheten genom verksamhetsmodellen Stadin safka och satsat på näringsrådgivning.
- Merparten av den vuxna befolkningen upplever att deras livskvalitet och hälsa är bra och att de är lyckliga, men ändå förekommer skillnader i upplevelserna av livskvalitet, hälsa och lycka till exempel beroende på den upplevda utkomsten och den upplevda livskvaliteten har försämrats.
- Ensamhet är vanligare inom många befolkningsgrupper än på 2010-talet.
- Det psykiska välbefinnandet bland barn och ungdomar har försämrats när de granskats med flera olika mätare, särskilt hos flickor.
- I synnerhet när det gäller välbefinnande och mobbning bland studerande inom yrkesutbildningen finns det en mer negativ utveckling än inom andra utbildningsnivåer.
- Andelen personer som motionerar enligt motionsrekommendationerna har ökat till 48 procent.
- Barns och ungas rörlighet har ökat och BMI har utvecklats i en positiv riktning.
Välfärd och hälsa
- Utmaningarna inom det psykiska välbefinnande hos barn och unga påverkar lärandet.
- Erfarenheterna av mobbning har ökat inom alla utbildningsnivåer.
- Utbildning i känslo- och interaktionsfärdigheter samt i hållbar utveckling har genomförts i stor omfattning, i allt från småbarnspedagogiken till andra stadiet.
- Vi har satsat på läskunnighet i Helsingfors under strategiperioden 2021–2025, men det finns dock ingen heltäckande bild av läskunnigheten på stadsnivå.
Bra utbildning
- Den upplevda livskvaliteten hos kvinnor har försämrats klart mer än den upplevda livskvaliteten hos män.
- Ungefär var femte kvinna har utsatts för diskriminering, vilket är mer än 1,5 gånger fler än för män. Även en femtedel av stadens kvinnliga arbetstagare har blivit diskriminerade i sitt arbete 2023.
- Skillnaderna mellan könen hos barn och unga har ökat i fråga om välbefinnandet. Sexuella trakasserier som flickor upplever är alarmerande vanliga.
- Helsingfors främjar på ett synligt sätt icke-diskriminering för könsminoriteter (bl.a. Pride-partnerskapet). Kunskapsbasen om könsminoriteternas situation i Helsingfors behöver stärkas.
Jämställdhet
- Vattenkvaliteten och reningen är på en hög nivå.
- Det behövs ytterligare åtgärder för högklassig hantering av dagvatten.
- 80 procent av grundvattnet är i bra skick.
Akvatiska ekosystem
- Produktionen av förnybar energi har ökat.
- Det sista kolkraftverket i Helsingfors stängs 2025.
- Sysselsättningssituationen har försämrats något från och med våren 2023.
- Det behövs fler åtgärder mot långtidsarbetslösheten och för att öka sysselsättningen av personer med ett främmande modersmål.
- Inom många branscher lider vi av brist på arbetskraft. Lösningen på detta problem har blivit ett av de viktigaste strategiska målen och den arbetsbaserade invandringen har ökat klart.
Sysselsättning och uppehälle
Industri och innovationer
- Antalet nystartade företag har ökat, men också antalet nedlagda företag har ökat. Företagens rekommendationsindex har försämrats.
Industri och innovationer
- Den socioekonomiska och etniska segregationen har ökat något, särskilt bland barn.
- Stadsförnyelsemodellen är ett av Helsingfors stads sätt att utveckla bostadsområden och förebygga segregation i bostadsområden.
- När det gäller fostran och utbildning har Helsingfors stad utvecklat en behovsbaserad finansieringsmodell och åtgärder för att förebygga ökad ojämlikhet.
Minskad ojämlikhet
Boende och samhälle
- Vi har gjort stora investeringar i synnerhet i spår- och cykelinfrastrukturen samt i nya områdesbyggnadsobjekt.
- Det har inte skett en önskvärd tillväxt i andelen hållbara färdsätt. I synnerhet kollektivtrafiken har svårigheter, man har ännu inte uppnått samma mängd passagerare som före coronapandemin.
- Luftkvaliteten i Helsingfors har förbättrats.
- Vi har gjort banbrytaråtgärder för att minska utsläppen från byggandet, men åtgärderna räcker inte till för att nå utsläppsmålen. Främjandet av den cirkulära ekonomin kräver satsningar.
- Helsingfors stad har förbundit sig att beakta kulturmiljöerna i det nya kulturmiljöprogrammet.
Hållbar infrastruktur
- De konsumtionsbaserade utsläppen i Helsingfors är höga, mer än dubbelt så stora som de direkta utsläppen som uppstår i staden.
- Övergången till en cirkulär ekonomi har varit långsam och kräver aktiva åtgärder.
- De direkta utsläppen i Helsingfors minskade med 26,1 procent från 2022 till 2023.
- De naturliga kolsänkorna i Helsingfors tar hand om cirka tre procent av de utsläpp som uppstår i området. För att uppnå nettonollmålen bör vi öka antalet naturliga och tekniska kolsänkor och dessutom minska utsläppen avsevärt.
- Utsläppen från trafiken är den största utmaningen för att minska utsläppen lokalt. Vi behöver nya åtgärder utöver de nuvarande åtgärderna för att minska utsläppen.
- Vi strävar efter större effektivitet i målen för anpassningen till klimatförändringen.
- De ökande föroreningarna i dagvattnet utgör en risk för mindre vattendrag och kustområdet.
- Status av Helsingfors havsområde är nöjaktig och av de inre vikarna är försvarlig. Status av havsområdet har inte utvecklats på önskat sätt.
Akvatiska ekosystem
- Antalet naturskyddsområden i Helsingfors har ökat i enlighet med strategins mål med fem områden per år och verkställandet av åtgärderna i programmet för tryggande av den biologiska mångfalden pågår.
- Stadens tillväxt och tryggandet av naturvärden har blivit en central utmaning.
- Status av småvatten i Helsingfors är nöjaktig.
Närnatur och mångfald
- Antalet ungdomar som uppvisar symtom genom att begå brott samt våld mot kvinnor har ökat och Helsingforsbornas upplevelse av trygghet har försämrats.
- Vi har utvecklat förbättrandet av de ungas upplevelse av trygghet och förebyggandet av radikalisering bland annat inom grundskolan och inom elevhälsan på andra stadiet genom utbildningar och med modellen för arbetspar med motionscoach och ungdomsarbetare. Vi måste etablera utvecklingen som görs genom projektarbete och garantera de resurser som behövs.
- De gemensamt överenskomna målen för delaktighets- och interaktionsmodellen som gjorts under strategiperioden genomförs inom alla stadens sektorer. Kopplingarna mellan hållbarhetsarbetet och delaktighet bör utvecklas.
- Människorättsfrågor och arbetsrelaterat utnyttjande har lyfts fram mer. Vi har vidtagit etiska åtgärder för upphandlingarna inom Helsingfors stad.
Delaktighet och säkerhet
- Helsingfors stad har utvecklat en ny modell för samordning av organisationssamarbetet.
- Nästan 47 miljoner euro har beviljats i understödsanslag 2023. Efterhand som organisationernas anslag för understöd minskar på annat håll, ökar betydelsen av Helsingfors stads anslag för underhåll.
- Internationellt samarbete och intressebevakning bedrivs aktivt.
Läget år 2025
- Finland har fortsatt att stå i spetsen för genomförandet av hållbar utveckling. Men de konsumtionsbaserade koldioxidutsläppen och förbrukningen av naturresurser per invånare i Finland och Helsingfors är på en hög och ohållbar nivå globalt sett.
- En stor del av målen i Agenda 2030 verkställs på kommunnivå och städerna har en stor roll för att målen ska uppnås. De viktigaste åtgärderna för att främja målen för hållbar utveckling i städerna är markanvändning och byggande, främjande av välfärd och hälsa, fostran samt åtgärder som gäller livskraft och sysselsättning. Helsingfors har alla möjligheter att fungera som en global föregångsstad i övergången till hållbarhet.
- Under den nuvarande fullmäktigeperioden har kompetensen i och integreringen av hållbarhetstänkandet framskridit i Helsingfors. Sektorerna och stadskansliet har främjat sitt eget arbete för hållbar utveckling genom olika program, principer och utbildningar. Koncernbolagen har genomfört egna hållbarhetsprogram och åtta stora koncernbolag har förberett sig för EU:s hållbarhetsrapport.
- Målen för hållbar utveckling har utvecklats och deras effekt har analyserats i program och planer på stadsnivå. Även bland annat hållbar upphandling samt planeringen av ekonomin och verksamheten har utvecklats.
- Barn och unga, särskilt flickor, upplever allt fler utmaningar i fråga om psykiskt välbefinnande och ensamhet. Även upplevelserna av mobbning har ökat. Detta betonas särskilt i upplevelserna bland studerande inom yrkesutbildningen.
- Säkerheten och beredskapen har lyfts fram mer än tidigare i utvärderingen – vi är i synnerhet oroade över barns och ungas upplevelser av trygghet, radikalisering och våld i nära relationer. Mätarna visar till exempel att antalet ungdomar som uppvisar symtom genom att begå brott och våld mot kvinnor har ökat.
- Konflikten mellan stadens tillväxt och målen för skyddet av grönmiljön och miljön har blivit allt mer framträdande till exempel för vissa objekt med kompletteringsbyggande och nybyggnation.
- Vi kommer inte helt att uppnå målet om koldioxidneutralitet i Helsingfors med de nuvarande klimatåtgärderna, men det verkar som om miniminivån, det vill säga en minskning av utsläppen med 80 procent, kommer att uppnås senast 2030. Då ska resterande 20 procent av utsläppen täckas med naturliga eller tekniska kolsänkor. I fortsättningen är det i en utmaning att minska utsläppen i synnerhet från trafiken. Det har uppskattats att kolsänkorna i Helsingfors endast täcker cirka tre procent av de nuvarande utsläppen i området. Konsumtionsrelaterade utsläpp har uppskattats vara betydligt större än de utsläpp som uppstår i området, men det är svårt att beräkna dem på ett tillförlitligt sätt.
- Även anpassningen till klimatförändringen och beredskapen för risker kräver mer effektiva åtgärder i synnerhet i fråga om dagvattenöversvämningar och beredskap för värmeböljor.
- Ojämlikhetsutvecklingen och den regionala segregationen är en av de största utmaningarna för den sociala hållbarheten, vilket kräver åtgärder i Helsingfors för att ingripa och förebygga dem. I synnerhet differentieringen av barn och unga på grund av etnisk bakgrund, som bland annat syns i de regionala skillnaderna i skolorna, orsakar oro.
- Den största delen av Helsingforsborna upplever att deras livskvalitet och hälsa är bra, men resultatet har sjunkit under strategiperioden. Det finns en betydande variation i sjukdomsfrekvensen och folksjukdomarnas utbredning mellan Helsingfors grunddistrikt.
- Med undantag för barn under skolåldern rör sig majoriteten av Helsingforsborna för lite med tanke på sin hälsa, trots att andelen som rör sig enligt rekommendationerna har ökat något under de senaste två åren.
Fem utvalda framgångar i Helsingfors
- Helsingfors stad har satsat på förebyggande av segregation och på barns och ungas välbefinnande. Helsingfors stad har genom målinriktat arbete för att främja barnets rättigheter fått utmärkelsen Barnvänlig kommun som den första nordiska huvudstaden.
- Hobbyer enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet har blivit en permanent verksamhetsform för elever i årskurserna 3–9. Inom utbildningen på andra stadiet har man satsat på att förebygga segregation och att förbättra den psykiska hälsan hos unga genom systematiska åtgärder för att främja ungas rörlighet i nästan alla läroanstalter.
- Koldioxidutsläppen i Helsingforsområdet sjönk 17 procent under åren 2021-2023 och samtidigt inrättades här 17 naturskyddsområden.
- Helsingfors placerade sig i en ledande position i det internationella indexet Global Destination Sustainability (GDS) för hållbara resmål 2024.
- Långsiktigt jämställdhets- och jämlikhetsarbete, till exempel stadens Pride-partnerskap, antirasistiskt arbete och utbildningar i synnerhet inom fostrans- och utbildningssektorn och ungdomstjänsterna.