Sammanfattning

Helsingfors lyckades i varierande grad med att förverkliga målen för hållbar utveckling: vissa mål har redan nu uppnåtts, medan det ännu krävs insatser för att uppnå i synnerhet målen för ekologisk hållbarhet. Här kan du läsa en kortfattad beskrivning av situationen för respektive mål i Helsingfors.

17 mål för hållbar utveckling i ikoner.

Sammanfattning av SDG-målen i Helsingfors

SDG-målet har uppnåtts eller är nära att uppnås
Det finns utmaningar med att uppnå SDG-målet
Det finns betydande svårigheter med att uppnå SDG-målet

Läget år 2025

  • Finland har fortsatt att stå i spetsen för genomförandet av hållbar utveckling. Men de konsumtionsbaserade koldioxidutsläppen och förbrukningen av naturresurser per invånare i Finland och Helsingfors är på en hög och ohållbar nivå globalt sett.
  • En stor del av målen i Agenda 2030 verkställs på kommunnivå och städerna har en stor roll för att målen ska uppnås. De viktigaste åtgärderna för att främja målen för hållbar utveckling i städerna är markanvändning och byggande, främjande av välfärd och hälsa, fostran samt åtgärder som gäller livskraft och sysselsättning. Helsingfors har alla möjligheter att fungera som en global föregångsstad i övergången till hållbarhet.
  • Under den nuvarande fullmäktigeperioden har kompetensen i och integreringen av hållbarhetstänkandet framskridit i Helsingfors. Sektorerna och stadskansliet har främjat sitt eget arbete för hållbar utveckling genom olika program, principer och utbildningar. Koncernbolagen har genomfört egna hållbarhetsprogram och åtta stora koncernbolag har förberett sig för EU:s hållbarhetsrapport.
  • Målen för hållbar utveckling har utvecklats och deras effekt har analyserats i program och planer på stadsnivå. Även bland annat hållbar upphandling samt planeringen av ekonomin och verksamheten har utvecklats.
  • Barn och unga, särskilt flickor, upplever allt fler utmaningar i fråga om psykiskt välbefinnande och ensamhet. Även upplevelserna av mobbning har ökat. Detta betonas särskilt i upplevelserna bland studerande inom yrkesutbildningen.
  • Säkerheten och beredskapen har lyfts fram mer än tidigare i utvärderingen – vi är i synnerhet oroade över barns och ungas upplevelser av trygghet, radikalisering och våld i nära relationer. Mätarna visar till exempel att antalet ungdomar som uppvisar symtom genom att begå brott och våld mot kvinnor har ökat.
  • Konflikten mellan stadens tillväxt och målen för skyddet av grönmiljön och miljön har blivit allt mer framträdande till exempel för vissa objekt med kompletteringsbyggande och nybyggnation.
  • Vi kommer inte helt att uppnå målet om koldioxidneutralitet i Helsingfors med de nuvarande klimatåtgärderna, men det verkar som om miniminivån, det vill säga en minskning av utsläppen med 80 procent, kommer att uppnås senast 2030. Då ska resterande 20 procent av utsläppen täckas med naturliga eller tekniska kolsänkor. I fortsättningen är det i en utmaning att minska utsläppen i synnerhet från trafiken. Det har uppskattats att kolsänkorna i Helsingfors endast täcker cirka tre procent av de nuvarande utsläppen i området. Konsumtionsrelaterade utsläpp har uppskattats vara betydligt större än de utsläpp som uppstår i området, men det är svårt att beräkna dem på ett tillförlitligt sätt.
  • Även anpassningen till klimatförändringen och beredskapen för risker kräver mer effektiva åtgärder i synnerhet i fråga om dagvattenöversvämningar och beredskap för värmeböljor.
  • Ojämlikhetsutvecklingen och den regionala segregationen är en av de största utmaningarna för den sociala hållbarheten, vilket kräver åtgärder i Helsingfors för att ingripa och förebygga dem. I synnerhet differentieringen av barn och unga på grund av etnisk bakgrund, som bland annat syns i de regionala skillnaderna i skolorna, orsakar oro.
  • Den största delen av Helsingforsborna upplever att deras livskvalitet och hälsa är bra, men resultatet har sjunkit under strategiperioden. Det finns en betydande variation i sjukdomsfrekvensen och folksjukdomarnas utbredning mellan Helsingfors grunddistrikt.
  • Med undantag för barn under skolåldern rör sig majoriteten av Helsingforsborna för lite med tanke på sin hälsa, trots att andelen som rör sig enligt rekommendationerna har ökat något under de senaste två åren.

Fem utvalda framgångar i Helsingfors

  • Helsingfors stad har satsat på förebyggande av segregation och på barns och ungas välbefinnande. Helsingfors stad har genom målinriktat arbete för att främja barnets rättigheter fått utmärkelsen Barnvänlig kommun som den första nordiska huvudstaden.
  • Hobbyer enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet har blivit en permanent verksamhetsform för elever i årskurserna 3–9. Inom utbildningen på andra stadiet har man satsat på att förebygga segregation och att förbättra den psykiska hälsan hos unga genom systematiska åtgärder för att främja ungas rörlighet i nästan alla läroanstalter.
  • Koldioxidutsläppen i Helsingforsområdet sjönk 17 procent under åren 2021-2023 och samtidigt inrättades här 17 naturskyddsområden.
  • Helsingfors placerade sig i en ledande position i det internationella indexet Global Destination Sustainability (GDS) för hållbara resmål 2024.
  • Långsiktigt jämställdhets- och jämlikhetsarbete, till exempel stadens Pride-partnerskap, antirasistiskt arbete och utbildningar i synnerhet inom fostrans- och utbildningssektorn och ungdomstjänsterna.