Helsingfors stad har i sin strategi Läge för tillväxt 2021–2025 förbundit sig till att främja och utvärdera FN:s mål för hållbar utveckling. Helsingfors stad har gjort frivilliga utvärderingar av hållbar utveckling (VLR, Voluntary Local Review) 2019 och 2021. Den här tredje frivilliga utvärderingen av staden fortsätter och fördjupar utvärderingen av centrala teman utgående från det utvecklingsarbete som gjorts för rapporteringen 2021. År 2023 är utvärderingen av hållbar utveckling en del av halvtidsutvärderingen av stadens strategi.
Utvärderingens mål är att
- ge en helhetsbild av och förståelse för läget och framstegen i Helsingfors i fråga om genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling
- öppet lyfta fram Helsingfors framgångar och utvecklingsobjekt
- utveckla och fördjupa utvärderingen och mätare av centrala hållbarhetsteman.
I rapporten strävar man efter att ur perspektivet för hållbar utveckling utvärdera målen (SDG:s) i FN:s agenda 2030 för hållbar utveckling med fokus på konkreta åtgärder och samtidigt identifiera teman som måste utvecklas. Rapporten är en expertbedömning och består av kortfattande beskrivningar av de olika temana, mätare som beskriver utvecklingen och mer narrativa exempel på stadens olika verksamheter i vardagen.
I rapporten granskas hållbar utveckling ur perspektivet för ekologisk, social, kulturell och ekonomisk hållbarhet. Indelningen är ungefär densamma som i utvärderingen för 2021, men kulturell hållbarhet lyfts fram som ett nytt ämnesområde i rapporten. Även teman och mätare har till stora delar förblivit desamma för att jämförelsen och granskningen av utvecklingen ska kunna göras på längre sikt, men även några nya mätare har tagits med. Berättelser och exempel har samlats in i den här tredje utvärderingen i synnerhet i frågor som gäller principen Lämna ingen utanför i Agenda 2030.
Identifiering av konflikter och ramvillkor
Även om de globala målen i Agenda 2030 i allmänhet lämpar sig väl även för främjandet av hållbar utveckling på lokal nivå, kan delmålen på många håll inte direkt överföras till den lokala nivån, särskilt inte i en utvecklad och välmående stad som Helsingfors. Vi har därför försökt att förklara de globala SDG-målen och klä dem i ord utifrån perspektivet för Helsingfors stads verksamhet.
Till tolkningen av målen för hållbar utveckling i Helsingfors har vi velat lägga till tanken på ekologiska ramvillkor och en social grund. Tillväxten och välfärden bör vara så uppbyggda att den ekologiska hållbarheten inte äventyras och att de fattigare länderna inte hamnar efter i utvecklingen. Den här utmaningen har lyfts fram också i Finlands kommissions färdplan för hållbar utveckling, där man identifierat sex områden som kräver samhällelig förändring och där Finland bör verka för att vi ska uppnå alla målen i Agenda 2030 och säkerställa en hållbar välfärd för finländarna inom ramen för jordens bärkraft. I Helsingfors har vi försökt utvärdera hållbar utveckling genom dessa ramvillkor och lyfta fram konflikter i anslutning till dem och å andra sidan synergier.
Det är också fråga om en hållbarhetsförändring, det vill säga en förändring i stadsorganisationens tankesätt och verksamhetskultur, vilket kräver långsiktiga åtgärder, mål och beslutsfattande.
En verksamhetsmiljö i förändring
Helsingfors liksom hela Europa har levt i en tid av osäkerhet och olika kriser. Först coronakrisen och sedan det ryska anfallskriget mot Ukraina som började 2022, energikrisen och inflationsutvecklingen. Coronakrisen har påverkat både ungas och äldres välbefinnande. Det finns ökade utmaningar i barns och ungas välbefinnande och uppväxtmiljö, till exempel ensamheten som unga upplever och ångesten som flickor upplever har ökat klart. Kriget i Europa ger upphov till stor oro och har ökat betydelsen av säkerhetsfrågor och beredskap.
När det gäller befolkningsutvecklingen har Helsingfors dragningskraft varit stark de senaste åren. Coronapandemin har dock medfört nya osäkerhetsfaktorer i fråga om befolkningstillväxten. Helsingfors bostadsområden är mångsidiga och trivsamma, samtidigt är de sociala skillnaderna i bostadsområdena tydliga. Dyrare boende och trångboddhet kan påverka Helsingfors attraktionskraft. Helsingfors befolkning blir också mångsidigare. Språkens och kulturernas mångfald samt antalet äldre personer ökar i Helsingfors.
Efter coronapandemin har sysselsättningsläget utvecklats positivt, men antalet arbetslösa är fortfarande fler än före coronan år 2019. Investeringarna i vetenskap och utveckling ökar. Men stigande priser och räntor utmanar folks ekonomi och köpkraft. Stadens ekonomi och skattebas har förblivit starka, men framtiden är osäker. Förnyelsen av stadskoncernen, förändringarna i arbetslivet och digitaliseringen påverkar stadens verksamhet på många sätt. Tillgången på arbetskraft är en utmaning särskilt inom småbarnspedagogiken samt social- och hälsovårdssektorn.
Genomförandet av utvärderingen
Utvärderingen av hållbar utveckling samordnas av en arbetsgrupp på stadsnivå för hållbar utveckling, där representanter för stadens alla sektorer och affärsverk samt andra viktiga experter deltar. Arbetsgruppen deltog i att sammanställa, skriva, ställa in mätare och kommentera rapporten. Strategiavdelningen ledde sammanställningen av rapporten. Utöver arbetsgruppen deltog även flera andra experter inom stadsorganisationen i att skriva och kommentera rapporten.
Utvärderingens begreppsbas och teoretiska referensram grundar sig på ramen för FN:s Agenda 2030. Utvärderingarna av Helsingfors lägesbild, åtgärdsförslagen och indikatorerna grundar sig på stadens centrala temarapporter, program och lägesbildsanalyser. Indikatorerna, statistiken och nyckeltalen grundar sig bland annat på statistik och nyckeltal som produceras och upprätthålls av Helsingfors stadsinformationstjänster, Statistikcentralen, Helsingforsregionens miljötjänster, Helsingforspolisen, Finlands miljöcentral och Institutet för hälsa och välfärd.
Efter rapporten om hållbar utveckling 2019 bestämde staden att Helsingfors stad ska producera en ny utvärdering av hållbar utveckling vartannat år i mitten av strategiperioden och i slutet av den. Utvärderingen för 2023 är en del utvärderingen i mitten av strategiperioden. SDG-mätare för hållbar utveckling jämfördes och utvecklades i förhållande till stadens övriga centrala mätare för verksamhetsmiljö och utveckling under utvärderingsprocessen.
