Stadens positiva resultat trots coronakrisen
Helsingfors stads ekonomiska resultat för 2020 tycks komma att uppvisa en vinst på närmare 500 miljoner euro. Kommunalskatteintäkterna verkar också vara något högre än 2019, även om arbetslöshetsgraden 2020 var betydligt högre än 2019 och lönesumman också var något mindre än året innan.
Alla finländska kommunernas och samkommunernas verksamhetskostnader ökade i fjol med 2,0 procent, skatteinkomster med 4,0 procent och statsandelar med 27,2 procent. På lång sikt kan kommunernas extra kostnader och inkomstbortfall till följd av coronaviruset överskrida det stöd som staten beviljat. Det överskott som nu uppstått utgör en buffert för dessa konsekvenser.
Den värsta dykningen i nationalekonomin som coronapandemin orsakat verkar åtminstone tillfälligt vara över. Företagens framtidsutsikter var i januari 2021 på väg att förbättras både enligt Finlands Näringsliv och Teknologiindustrin.
Befolkningens åldrande sätter press på den kommunala ekonomin
Vid sidan av händelser i nationalekonomin och utvecklingen av skatteinkomsterna som är beroende av dem är också kommunsektorns utgifter en central fråga. Där känner man press av att befolkningen åldras, vilket påverkar den offentliga ekonomin på två sätt: en ökning av antalet åldringar skapar ett tillväxttryck på hälso-, vård- och pensionskostnaderna, och en minskning av antalet arbetsföra människor försämrar möjligheten till ekonomisk tillväxt vilket direkt återspeglas i skattebasens utveckling.
Befolkningens åldrande pressar framför allt kommunekonomin eftersom kommunerna för tillfället svarar för social- och hälsovårdstjänsterna. Åtgärder för att förbättra sysselsättningen och serviceproduktionen inom social- och hälsovården kan eventuellt bidra till att förbättra hållbarheten i den offentliga ekonomin.
Den ökande arbetskraftsinvandringen har under vissa förutsättningar en snabbare och gynnsammare inverkan på den långsiktiga hållbarheten än nativiteten. En permanent högre nettoinvandring skulle stärka den offentliga ekonomin om invandrarnas genomsnittliga sysselsättningsgrad och lönenivå inte väsentligt skulle avvika från urinvånarna.
I videon nedan berättar invandrarungdomar om sin arbetserfarenhet med finska krigsveteraner:
Coronakrisen försvagade arbetsmarknadsställningen för ungdomar och invånare med utländsk bakgrund
Minskningen av antalet arbetslösa i Helsingfors avtog före slutet av 2019 och i början av 2020 var antalet arbetslösa lika stort som året innan. Coronakrisen höjde kraftigt antalet arbetslösa arbetssökande från och med mars 2020.
Arbetslöshetsgraden i Helsingfors (de arbetslösas andel av arbetskraften) var som högst i maj, 18,6 procent. Andelen heltidspermitterade av de arbetslösa arbetssökande var 41 procent.
I slutet av 2020 gällde en del av coronarestriktionerna fortfarande och konsumenterna handlade försiktigt. Antalet arbetslösa arbetssökande var totalt 51 100 i december 2020, av vilka 40 100 var helt utan anställning och 11 000 var heltidspermitterade. Arbetslösheten har slagit hårdast mot turism- och restaurangbranschen, kulturbranschen och specialhandeln.
Coronakrisen har väsentligt försvagat arbetsmarknadsställningen för ungdomar och invånare med utländsk bakgrund. Antalet unga arbetslösa har fördubblats från förra året. Många ungdomar inom servicebranschen har blivit arbetslösa och många nyutexaminerade har svårt att komma in på arbetsmarknaden.
Högt antal långtidsarbetslösa i Helsingfors
Arbetslösheten har slagit hårdast mot personer med examen på andra stadiet eller lägre högskoleexamen. Arbetslösheten och permitteringarna syns också som en ökning av antalet personer som får grundläggande utkomststöd och allmänt bostadsbidrag. Om arbetslösheten pågår länge kan det leda till ökning av särutveckling under de närmaste åren och avsevärt påverka risken för marginalisering bland ungdomar och personer med utländsk bakgrund.
Antalet långtidsarbetslösa är högt i Helsingfors och ökade kraftigt hösten 2020. I och med coronakrisen lyckades de som redan tidigare varit arbetslösa inte bli sysselsatta. Risken för långtidsarbetslöshet ökar med åldern. Hälften av de långtidsarbetslösa är över 50-åriga. I slutet av 2020 fanns det i Helsingfors 15 300 personer som varit arbetslösa längre än ett år i följd, vilket var 46 procent fler än året innan.
I huvudstadsregionen har antalet arbetslösa ökat mer än i resten av landet. Det finns också skillnader mellan könen, till exempel är arbetslösheten bland invandrarkvinnor mycket högre än bland invandrarmän.
Brist på arbetskraft inom högteknologi och digitalisering
Efterfrågan på arbetskraft är i förändring. Det finns färre arbetsuppgifter på låg kompetensnivå och flera expert- och chefsuppgifter. De yrkeskunnigas andel av arbetskraften väntas förbli nästan oförändrad, medan andelen av lågutbildad arbetskraft kommer att minska.
Utbildningskraven för den arbetskraft som krävs för de nya jobb som skapas före 2035 förväntas vara betydligt högre än för de sysselsatta i slutet av det senaste årtiondet. I takt med att kunskapskraven ökar är det viktigt att förbättra utbildningsnivån hos dem som redan är i arbete.
Tillgången och efterfrågan möts inte ordentligt på arbetsmarknaden och i Helsingfors råder brist på arbetskraft, särskilt inom högteknologin och digitaliseringen. Helsingfors måste locka experter från utlandet.
Helsingfors deltar i kommunförsöket för sysselsättning som ordnas på riksnivå 1.3.2021–30.6.2023. Inom de områden som valts ut för kommunförsöken för sysselsättning överförs en del av de statliga arbets- och näringsbyråernas uppgifter på kommunerna. Det riksomfattande målet för kommunförsöken med sysselsättning är att främja sysselsättningen bland arbetslösa arbetssökande samt att styrningen till utbildning och tjänsterna ska bli effektivare än i dag och att skapa nya lösningar på tillgången på kompetent arbetskraft.
Framgångar
- Sysselsättningen förbättrades och antalet företag ökade före coronapandemin.
- Det finns stöd för sysselsättningen, även personer med främmande språk deltar aktivt.
Utvecklingsobjekt
- Att förbättra sysselsättningen för personer med utländsk bakgrund, ungdomar och minoriteter.
- Ökningen av arbetslösheten och långtidsarbetslösheten som har ökat ännu mer under coronakrisen.
