Klimat och energi | Hållbara Helsingfors

Takten för att minska utsläpp måste skärpas

Största delen av utsläppen i Helsingfors härrör från energianvändningen i byggnader och trafiken. Från 1990 till 2019 har utsläppen av växthusgaser i Helsingfors minskat med 26 procent. De viktigaste orsakerna till att utsläppen minskat är att stenkol bytts till naturgas i energiproduktionen och att utsläppsfaktorn för el har minskat.

Utsläpp av växthusgaser på 2000-talet

Totala utsläpp (1 000 ton CO₂-ekv) Helsingfors. År 2019 var det totala utsläppet av växthusgaser i Helsingfors 2 611 000 ton Co₂-ekv. Grönblå = fjärrvärme, mörkblå = separat uppvärmning, mynta = eluppvärmning, grön = konsumtionsel, röd = trafik, gul = industri och arbetsmaskiner, rosa = hantering av avfall och avloppsvatten.

Utmaningstävlingen Energy Challenge handlade om att hitta nya metoder för stadens uppvärmningssystem

Energiproduktionen i Helsingfors bygger alltjämt starkt på fossila bränslen. Staden drog därför i gång den internationella utmaningstävlingen Helsinki Energy Challenge. Tävlingen var ägnad att ta fram lösningar för att göra stadens uppvärmningssystem mer hållbart.

Resultatet av tävlingen har gett staden en betydande mängd lösningar och ögonöppnande lärdomar, som hjälper vid vidare beslutsfattande om uppvärmningssystem utan utsläpp. Helsingfors drar nytta av lärdomarna och lösningarna från tävlingen, men har också förbundit sig att dela dem även med andra städer, som letar efter hållbara och innovativa lösningar.

Helsingfors har satsat mycket på att minska utsläppen från byggande

Utöver att minska utsläppen från värmeproduktionen måste även den absoluta mängden värmekonsumtion minskas. Ändras till: Hittills har man med åtgärder kring energieffektivitet kunnat minska ökningen av energikonsumtionen från stadens tillväxt, men framdeles måste konsumtionen kunna minskas fastän staden växer.

Ett rekordstrikt energiprogram har utarbetats för stadens eget byggnadsbestånd. Nya verksamhetslokaler byggs 30 procent under de nationella normerna för energieffektivitet, vid alla grundförbättringar skärs E-talet ner med mer än 30 procent, nya bostadshus byggs i energiklass A och i alla nya eller renoverade byggnader installeras solelsystem i mån av möjlighet.

Staden har även använt över fyra miljoner euro till förbättring av energieffektiviteten i befintligt byggnadsbestånd. Man strävar alltid då det tekniskt och ekonomiskt är möjligt efter att välja en värmepump som primärt värmesystem i nya och renoverade verksamhetslokaler och servicebyggnader.

Ett system för uppföljning av energiförbrukningen har installerats i alla stadens lokalfastigheter, för att effektivera energikonsumtionen under användningstiden, och framdeles kommer man att fokusera på att minska just denna konsumtion.

Vid tomtöverlåtelse ställs krav på energiklass A i det privata nya byggnadsbeståndet. Staden har startat en aktionsmodell för Energirenässans i syfte att årligen starta cirka 350 energirenoveringar i privata husbolag.

Det behövs effektivare åtgärder för att minska utsläppen från trafiken.

Staden har avsevärt investerat i att förbättra kollektivtrafiken, bland annat genom att utvidga metronätet och bygga spårlinjer. Staden har även ett program för främjande av cykeltrafik på gång, med sikte på att öka andelen cykling som färdsätt, bland annat genom att förbättra förhållandena för cykling.

Personbilarna i stadens eget bruk kommer att elektrifieras under de närmaste fem åren och HRT elektrifierar målmedvetet sin egen materiel. Villkoren för överlåtelse av stadens tomter ställer högre krav på byggande av laddningsplatser för elbilar än vad som krävs i nu gällande regler.

Det krävs dock fler åtgärder samt samarbete lokalt och med staten för att uppnå målet för utsläpp i trafiken.

Helsingfors klimatåtgärder

Helsingfors blir kolneutralt före 2030. Sedan 1990 har staden minskat sina utsläpp redan med nästan en tredjedel – och arbetet fortsätter. På vägen mot kolneutralitet behövs vi alla, stadsborna och företagen. Helsingfors vill göra det så lätt som möjligt att göra hållbara val. Läs om Helsingfors klimatmål och uppföljningen.

Läs mera

Betydelsen av indirekta utsläpp

Utöver utsläppen i ett område är det viktigt att även syna områdets indirekta utsläpp, då de nästan fördubblar utsläppen i Helsingfors. Indirekta utsläpp avser sådana som uppstår vid användning inom Helsingfors område av sådana tjänster och produkter som framställs annanstans.

De största utsläppen uppstår ur byggmaterial och vid produktion av mat. Staden har minskat utsläppen från matproduktion, bland annat genom att ställa målet för mattjänsterna att halvera mängden kött och mjölkprodukter i maten som serveras inom stadens organisation, och minska matsvinnet.

Vi strävar efter att minska utsläppen från byggnadsmaterial genom att bland annat undersöka möjligheterna att reglera koldioxidutsläppen från dem, eller i mån av möjlighet använda återanvänt material. En viktig metod för att minska indirekta utsläpp är att satsa på byggande i trä. Vid till exempel offentlig upphandling finns det möjligheter att systematiskt och effektivt minska indirekta utsläpp.

Klimatförändringen ger bekymmer

I slutet av år 2018 lät staden utföra en säkerhetsenkät där 66 procent av respondenterna var oroliga över klimatförändringen. Andelen bekymrade hade klart ökat jämfört med den förra enkäten tre år tidigare.

För respondenterna framträdde globala eller stadsomfattande orsaker till bekymmer mer än enbart bekymren kring det egna livet. Klimatförändringen var ett gemensamt bekymmer hos alla respondenter, oavsett åldern.

Den största ökningen av oroliga personer hade dock skett bland ungdomarna. Ungdomsbarometern för år 2018 visar samma sak, då hade oron bland ungdomarna för klimatförändringen ökat kraftigt.

Anpassning måste bättre integreras i planeringen

Det är viktigt att man i god tid anpassar sig till det föränderliga klimatet och skapar beredskap för extrema väderfenomen och globala konsekvenser av klimatförändringen. Helheten måste integreras i och mer markant kopplas till all stadens verksamhet och planering. Vid planering bör man särskilt koncentrera sig på åtgärder som ger beredskap mot förhöjd havsyta, ökat dagvatten, värmeböljor samt översvämningar efter skyfall.

Grönområden har en avsevärd inverkan på anpassningen till klimatförändringen och vid planering ska man säkerställa att de har förmåga att anpassa sig till olika situationer på grund av klimatet. Förmågan för anpassning till förändringar, dvs. resiliensen, förbättras genom att bevara mångfalden i naturen, realisera mångsidiga gröna konstruktioner och trygga lösningar på naturlig basis, till exempel för dagvatten.

Det beräknas att mängden dagvatten i en allt tätare stadsstruktur kommer att öka, men detta vatten kan utnyttjas genom god planering, som en attraktionsfaktor i rekreationsområden och ett element som gör naturen mer mångsidig i byggda parker.

Framgångar

Programmet Koldioxidneutralt Helsingfors 2035 är gediget integrerat i stadens verksamhet och man har kunnat fokusera på effektiva och strategiska åtgärder.
För sitt egen byggnadsbestånd har staden ställt ett oerhört stramt energiprogram med vilket man systematiskt förbättrar energieffektiviteten i såväl nya som renoverade byggnader. För sitt eget byggnadsbestånd satsar staden kraftigt på att utnyttja lokalt producerad och förnybar energi.
Staden styr energieffektiviteten i det privata byggnadsbeståndet via till exempel villkor för tomtöverlåtelse.
Staden har dragit upp riktlinjer för anpassning till klimatförändringen. Programmet för dagvatten är starkt integrerat i verksamheten och klimatriskerna har bedömts.
Inledandet av aktionsmodellen för Energirenässans är ett stort steg mot förbättring av energieffektiviteten i husbolag.
Utmaningstävlingen Helsinki Energy Challenge var ett nytt och innovativt sätt att närma sig Helsingfors stads stora utmaning avseende utsläpp från uppvärmning.

Utvecklingsobjekt

Verksamheten måste mer strategiskt än tidigare riktas mot aktiviteter med större effekt: tiden är begränsad, man bör koncentrera sig på effektiva åtgärder.
Det finns ännu många osäkerheter ifråga om att minska trafikens utsläpp, och även nya, mer effektiva åtgärder måste hittas till urvalet av metoder.
Vi måste avancera snabbt för att minska utsläppen från byggande. I nuläget ökar kalkyleringen av och insikten i möjliga metoder för att minska utsläppen snabbt och vi måste ta dem i bruk så kvickt som möjligt.
Metoderna för planering av och anskaffning för markanvändning måste mer systematiskt och effektivare än tidigare kunna utnyttjas i arbetet för att minska utsläppen.
Linjedragningen för anpassning till klimatförändringen måste ändras till konkreta åtgärder och verkställandet av de mest effektiva måste inledas genast.