Helsingfors stads mål är koldioxidneutralitet 2030, nettonoll 2040 och därefter koldioxidnegativitet, som förutsätter att de koldioxidutsläpp som uppstår i området är mindre än områdets förmåga att lagra koldioxid. För att uppnå nettonollmålen bör vi öka antalet naturliga och tekniska kolsänkor och dessutom minska utsläppen avsevärt. Antalet sänkor utreddes 2024 och en förstudie gjordes om hur de kan ökas. Enligt förstudien är det utmanande att öka sänkorna. Naturliga kolsänkor tar för närvarande hand om cirka tre procent av de direkta utsläppen i Helsingfors. Samtidigt betonas anpassningen till de effekter som klimatförändringen redan har, och grönstrukturen har en central roll också i detta.
Utsläppsutveckling per sektor
Målet är att Helsingfors ska vara beredd på extrema väderfenomen
Klimatförändringen förutsätter anpassning till konsekvenserna av den. Helsingfors stads mål att förbereda sig för extrema väderfenomen och deras indirekta effekter. Beredskapen måste beaktas i stadsplaneringen samt vid nybyggande och renoveringar. Anpassningsåtgärderna har under de senaste åren fokuserat på utveckling och genomförande av naturenliga metoder för hantering av dagvatten, stärkande av grönstrukturen, utveckling av verktyget för grönkoefficienten, förbättring av nedkylningen sommartid av skolor och vårdhem samt förbättring av hanteringen av de risker som klimatförändringen medför.
Anpassningsarbetet har varit fragmenterat och inte tillräckligt integrerat i den övriga planeringen. Inom Helsingfors stad är anpassningen uppdelad i två tidslinjer: beredskap för extrema väderfenomen och anpassning för en längre period som kräver förändringar i hur man planerar och bygger staden. Beredskapsåtgärderna inom den närmaste framtiden har prioriterats med riskbaserade grunder. Vi håller på att utarbeta en övergripande plan för anpassning på längre sikt. Det riskbaserade arbetet inleddes 2023 med en planering av beredskapen för häftiga regn i stadskärnan, och en utredning av lagstiftningen och modeller för områden med översvämningsrisk i stadskärnan blev klara i början av 2024. Dessutom blev en granskning av regnscenariot klar för de statistiska upprepningarna av regn i det kommande klimatet. Under 2024 blir en noggrannare modell av hur vatten från kraftiga regn avleds i stadskärnan, så att vi kan bedöma kostnaderna för översvämningarna och möjliga beredskapslösningar. Avsikten är att genom att jämföra dessa ställa upp en nivå för beredskapen för häftiga regn i Helsingfors. Dessutom har stadens översvämningsgrupp fastställt uppgifterna för beredskapen för översvämningar av havsvatten och fortsätter att identifiera de ansvariga aktörerna. Nästa steg i anpassningen är en plan för värmeböljor. Man kan man förbereda sig för dagens extrema väderfenomen som värmeböljor och reagera på de direkta konsekvenserna av dem, men anpassningen till de allt starkare värmeböljorna i framtiden har inte inletts. Det kräver sektorsövergripande samarbete och skapande av processer. Som en del av planeringen av beredskapen för perioder med värmeböljor granskas också sårbarheten för klimatförändringens effekter för att skapa en bild av jämlikheten i anpassningsåtgärderna.
När det gäller grönstrukturen satsar vi på att stärka effekterna av verktygen för grönytefaktorn. I projektet ARVO (bedömning och förstärkning av grönstrukturen vid planeringen av markanvändningen i städerna) fokuserar man på att stärka grönstrukturen i detaljplanläggningen genom att vidareutveckla och ta i bruk ett verktyg för den regionala grönytefaktorn. En tomtspecifik grönytefaktor inkluderades i den nya byggnadsordningen som godkändes sommaren 2023. Arbetet med att uppdatera verktyget för att betona anpassningen till klimatförändringen och den biologiska mångfalden är på gång.
Framgångar:
- Utsläppen från uppvärmningen har minskat betydligt och minskningen fortsätter under de kommande åren.
- Förståelsen för grönstrukturens lokala betydelse som en faktor som stärker stadens klimattålighet har ökat.
- Ett gränsvärde för koldioxidavtrycket har fastställts för bostadshöghusens livscykel.
- Husbolagens energirådgivningstjänst har främjat energieffektiviteten i husbolagen.
- Minskningen av utsläppen har effektiviserats genom att koncentrera sig på de mest effektiva åtgärderna inom uppvärmningen och byggandet.
Utvecklingsobjekt:
- I trafiken bör nya metoder för att minska utsläppen tas i bruk.
- Anpassningen till klimatförändringen och stadens tillväxt kräver samordning och prioritering av åtgärderna för anpassningen till klimatförändringen.
- Åtgärder behövs för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen.
Program och webbplatser:
Åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors PDF
Helsingfors klimatarbete
