Siirry suoraan sisältöön

Klimatet

Under de senaste åren har man satsat mycket på att stävja klimatförändringen och fattat viktiga beslut för åratal framöver kring att minska utsläppen.
SDG 13: Bekämpa klimatförändringarna
SDG 7: Hållbar energi

Helsingfors stads mål om koldioxidneutralitet tidigarelades i stadsstrategin till 2030 och programmet Kolneutralt Helsingfors har uppdaterats för att svara på detta. Eftersom tiden är mycket begränsad har vi lyft fram effektiviteten som det centrala i programmet och strävat efter att fastställa effektiva åtgärder som direkt och snabbt minskar utsläppen. De största utsläppskällorna för direkta utsläpp i Helsingfors är uppvärmning, trafik och el. I åtgärdsprogrammet koncentrerar man sig speciellt på utsläppsminskningar i dessa sektorer. Dessutom beaktas indirekta Scope 3-kategorins utsläpp mer målinriktat än tidigare. När det gäller dessa indirekta utsläpp ligger tyngdpunkten på konsekvenser och utifrån stadens strategiregistrering på utsläpp från byggande, vilka staden även kan påverka med egna åtgärder.

Från 1990 till 2021 har utsläppen av växthusgaser i Helsingfors minskat med 33 procent. De viktigaste orsakerna till utsläppsminskningen på lång sikt är ersättandet av stenkol med naturgas i energiproduktionen, byggnadsbeståndets ökade energieffektivitet och ökningen av förnybar energi. Helen Ab avstår helt från att använda stenkol som en del av Helens mål om koldioxidneutralitet för 2030. Användningen av stenkol upphör i Hanaholmens och Sundholmens kraftverk under åren 2023–2025, vilket kommer att avsevärt minska utsläppen från uppvärmningen. Värme produceras framöver med värmepumpar, spillvärme, elpannor och hållbar bioenergi. Energilagringen spelar också en viktig roll. Elen produceras huvudsakligen med kärn-, vind- och solkraft. För trafiken har fastställts ett mål om utsläppsminskning på 69 procent från 2005 års nivå fram till 2030. Utsläppen från trafiken har minskat långsamt och enligt prognoserna kommer målet inte att nås. Därför har en utredning gjorts om nya åtgärder som målet skulle förutsätta och beredningen av dem fortsätter under 2023.

Helsingfors stad har också börjat definiera ramvillkoren för en begränsad och föränderlig värld i planeringen av en koldioxidnegativ stad. För att uppnå målet för koldioxidnegativitet krävs att mängden kolsänkor ökas och på sätt få ner utsläppen. För att detta ska lyckas krävs förändringar även i det nuvarande sättet att planera staden, eftersom framtidens kolnegativa stad planeras redan nu och en del av funktionskedjorna tar tid.

Utsläppsutveckling efter sektor (kt CO2-ekv.)

Arbetet för påverkan och kommunikation riktat till invånarna i fråga om utsläppet från konsumtionen utförs i första hand av HRM på basis av stadens strategiska styrning. Klimatarbetet syns också i dottersamfunden. Enligt ägarstrategierna har största delen av stadens dotterbolag utarbetat eller håller på att utarbeta klimatneutralitetsplaner, genom vilka de för sin del förverkligar stadens klimatneutralitetsmål.

Målet är att Helsingfors ska vara beredd på extrema väderfenomen

Klimatförändringen förutsätter anpassning till de konsekvenser den medför. Målet för Helsingfors stad är att förbereda sig för extrema väderfenomen och deras indirekta effekter, vilket kräver beredskap för såväl ökade perioder av värme och torka som kraftiga regn, och under de kommande årtiondena till och med stigande vattennivåer. Detta förutsätter att beredskapen beaktas i stadsplaneringen samt vid nybyggande och renoveringar. För att anpassa sig till klimatförändringen ökar staden mängden träd och grönska, ängar som tål hetta samt grönstrukturer såsom parker och gröna tak för att kontrollera dagvattnet. En fungerande grönstruktur gör det möjligt att kontrollera dagvatten, minimera översvämningsriskerna och minska värmeöfenomenen. De mest sårbara befolkningsgruppernas förmåga att anpassa sig till klimatförändringen tillgodoses genom nödvändiga åtgärder till exempel på sjukhus, institutioner och seniorboende.

Anpassningsåtgärderna har under de senaste åren fokuserat på utveckling och genomförande av naturenliga metoder för hantering av dagvatten, utveckling för att stärka grönstrukturen, främjande av användningen av grönkoefficienten i planläggningen och i utvecklingen av verktyg, förbättring av nedkylningen sommartid av stadens egna fastigheter såsom skolor och vårdhem, samt förbättring av en klimattålig totalrenovering och hantering av de risker som klimatförändringen medför. Anpassningsarbetet har varit tämligen splittrat, och därför börjar vi utarbeta en helhetsplan för det. Först upprättas en plan för störtregn, därefter en värmeplan och en plan för att minska skadorna i en kris- och risksituation. Anpassningsarbetet utmanas i synnerhet av klimatförändringens snabbhet men också av stadens tillväxtmål, vilket kräver att målen och åtgärderna samordnas.

Framgångar:

• Kolneutralitetsmålet tidigarelades från 2035 till 2030.
• Klimatarbetets effektivitet har ökat avsevärt.
• Teamet för programmet Energirenässans har främjat energieffektiviteten i bostadsaktiebolagen.
• Stängning av Hanaholmens stenkolskraftverk våren 2023.

Utvecklingsobjekt:

• Inom energiproduktionen måste man öka antalet lösningar som ersätter fossila bränslen.
• I trafiken bör nya metoder för att minska utsläppen tas i bruk.
• Anpassningen till klimatförändringen och stadens tillväxt kräver samordning.

Program och webbplatser:

Kolneutralt Helsingfors 
Webbplatsen Helsingfors klimatarbete
Åtgärdsprogram som stöd för strategin: Handbok för utarbetande av utsläppsminskningsprogram (på finska)  PDF 
Linjedragningar för anpassning till klimatförändringen (på finska)  PDF
Dagvattenprogrammet (på finska)  PDF