Delaktighet är tillhörighet och att bli hörd. Som principer för delaktighet i Helsingfors har tagits användandet av individers och sammanslutningars kompetens och expertis, möjliggörandet av frivillig verksamhet samt skapandet av jämlika möjligheter att delta. Erfarenheter av delaktighet stärker medborgarnas förtroende för myndigheternas verksamhet och generellt för samhälleliga funktioner och tjänster. Detta gör det lättare att acceptera gemensamt framtagna regler och praxis och att förstå motiveringen för olika synsätt. Främjandet av delaktigheten är särskilt kopplat till målen SDG 10 minskad ojämlikhet, SDG 11 hållbara städer och samhällen och SDG 16 fred, rättvisa och god förvaltning som lyfter fram jämlika möjligheter att delta, delaktighet för invånarna i stadsplaneringen och ett inkluderande beslutsfattande.
Globalt sett är stadsbornas möjligheter till deltagande, påverkan och interaktion på god nivå i Helsingfors. Stadsbornas delaktighet beskrivs i stadsstrategin och flera mål har ställts upp för den. Syftet med Helsingfors modell för delaktighet och interaktion som godkändes 2017 är att öka öppenheten i beslutsfattandet och stärka kund- och användarorienteringens perspektiv i utvecklingen av tjänsterna.
Helsingforsborna har många möjligheter att påverka och delta
Under de senaste åren har Helsingfors tagit kliv framåt i främjandet av delaktighet. Saker granskas allt mer som sektoröverskridande helheter, information och kunnande delas och fungerande praxis tas med i gemensamma försök. Målen och synvinklarna i delaktighets- och interaktionsmodellen konkretiseras i den stadsgemensamma delaktighetsplanen som görs upp för varje strategiperiod. De delaktighetsplaner som utarbetats för 2023–2025 är kopplade till tre mål: att öka delaktighetsupplevelsen, att utveckla delaktighetskompetensen och delaktighetsförståelsen samt att stärka mångstämmigheten.
Helsingfors stad har ökat personalens medvetenhet om och kompetens i delaktighet och växelverkan. På stadens intranet har man samlat information och metoder för att möta och involvera stadsborna. På intranätet finns också stöd för delaktighetskommunikation och för att nå olika målgrupper. Av samma teman har man tagit fram en helhet för delaktighetslärande som riktar sig till hela stadens personal och som utnyttjas för att handleda personalen och fördjupa färdigheterna i det praktiska arbetet. Personalens delaktighetskompetens har också utvecklats sektorsvis, till exempel inom social-, hälso- och räddningssektorn har temat varit digital delaktighet.
Staden har förtydligat kommunikationen till stadsborna om möjligheterna att delta genom att samla information på webbsidan hel.fi/sv/beslutsfattande-och-forvaltning/delta-och-paverka. På webbsidan finns information om olika möjligheter att delta i stadens utveckling och beslutsfattande samt stöd för gemensamma aktiviteter.
Det är en viktig del av stadens utvecklings- och delaktighetsarbete att involvera stadsborna i utvecklingen av tjänsterna och samla användarförståelse. Utmaningen för de tjänster som staden erbjuder är att locka med och erbjuda tjänster till nya målgrupper och nå dem som har hinder för att söka sig till tjänsten och som ännu inte använder de nuvarande tjänsterna. Hela servicekedjan ska beakta stadsbornas många olika behov och önskemål samt olika hinder för att använda och delta i de nuvarande tjänsterna. Identifieringen av och delaktigheten för dessa målgrupper är föremål för kontinuerligt utvecklingsarbete i staden.
Tjänsterna, kundupplevelserna och lokalerna planeras tillsammans med stadsborna med hjälp av tjänsteutformning och gemensam utveckling. De nyaste objekten där man har gjort mycket gemensam utveckling är Fiskehamnens bibliotek samt utvidgningen och visionsarbetet av kulturcentret Stoa. Ett bra exempel på hur kundernas upplevelser av tjänsterna kan utvecklas är principerna för ett tryggt rum som skapats i alla bibliotek. Erfarenhetsexperter verkar inom stadens olika tjänster och kamratverksamhet ordnas inom dem. Social-, hälsovårds- och räddningssektorn har inlett ett utvecklingsarbete med målet att göra erfarenhetsexpert- och kamratverksamheten lätt att starta och samordna.
Kundråden och samutvecklargrupperna håller på att etablera sig inom stadens tjänster och de har utnyttjats till exempel i utvecklingsarbetet för bibliotek, hälsostationer och funktionshinderservice. Stadens tjänster utvecklas i växelverkan med användarna och intressentgrupper i olika samarbetsforum, såsom ungdomsorganisationernas Helsinki-Team, idrottsföreningarnas föreningsparlament och bibliotekens Kirjastoheimo. En betydande intressentgrupp är de organisationer, sammanslutningar och konstnärer som får bidrag och med vilka samarbetet utvecklas kontinuerligt.
I de betydande planerings- och genomförandeprojekten i anknytning till stadsmiljön hörs stadsborna med olika digitala metoder och vid invånarevenemang. I större projekt sammanställs en jury bland stadsborna som träffar sakkunniga flera gånger under planeringen eller genomförandet av projektet och lägger fram utvecklingsförslag. Till juryn väljs en så mångsidig grupp stadsbor som möjligt.
Delaktigheten kommer nära stadsborna i deras eget bostadsområde
Helsingfors stad stöder stadsbornas deltagande regionalt och i staden verkar flera yrkesgrupper som stöder stadsbornas deltagande i olika bostadsområden.
Inom staden finns fem samhällsarbetare som stadsborna kan kontakta när de vill förbättra trivseln, tryggheten och välbefinnandet i deras eget bostadsområde. Sju stadslotsar stöder stadsborna och olika aktörer i frågor som gäller deltagande och påverkan samt i att agera tillsammans med beaktande av regionala behov. Stadslotsarna verkar inom sju stordistrikt och tyngdpunkterna i arbetet är regionalt nätverkssamarbete, försök med verksamhetsmodeller som stöder stadsbornas delaktighet samt stödjande av jämlika möjligheter till deltagande. Cirka 20 områdes- och delaktighetshandledare ansvarar för hörandet av unga och deras deltagande i planeringen av tjänsterna och främjandet av ungdomarnas egna påverkansåtgärder, och dessutom har de regionala biblioteken anställda som ansvarar för delaktigheten. Inom staden verkar också tre företagslotsar som stöder företag att hitta rätt samarbetspartner och nätverk och hjälper även i tillståndsärenden.
Helsingfors stad upprätthåller nio regionala gemenskapshus i olika delar av staden. Gemenskapshusen fungerar som öppna vardagsrum med låg tröskel och som hobbyställen där alla är välkomna.
I Helsingfors stöder vi stadsborna för att få en smidig vardag och bli en del av stadsgemenskapen genom att erbjuda olika rådgivningstjänster. Stadens allmänna rådgivning Helsingfors-info erbjuder rådgivningstjänster på tre olika verksamhetsställen i olika delar av staden och dessutom per telefon och via chatt. Vi har utvecklat olika verktyg som stöd för kunnandet för dem som utför rådgivningsarbete samt intensifierat samarbetet mellan den flerspråkiga kommunikationen och rådgivningen i flera projekt. Projektet Avoin ovi palveluihin verkade i Helsingfors under 2020–2024 och fokuserade på att utveckla rådgivningstjänster i synnerhet med tanke på kunder med ett främmande språk som modersmål.
Den regionala dialogen och utvecklingen stöds också av den deltagande budgetering som Helsingfors stad haft sedan 2018. Helsingfors stads deltagande budgetering heter OmaStadi och sker i sin helhet på en digital plattform. Under 2018–2024 har stadsborna kunnat komma med idéer och bestämma hur staden ska använda över 22 miljoner euro. Av den deltagande budgeteringen har 164 projekt genomförts på olika håll i staden. Helsingfors stad har helt förnyat processen för deltagande budgetering år 2022 och lyckats med sitt mål att göra processen enklare att delta i och genomföra samt ha en kortare totallängd.
Stadsborna upplever att deras möjligheter att påverka har ökat i och med den deltagande budgeteringen och är mer intresserade av stadens verksamhet och mer intresserade av att påverka beslutsfattandet. Den deltagande budgeteringen OmaStadi har resulterat i många nya tjänster som stadsborna har kommit med idéer om, i synnerhet motionstjänster. Den deltagande budgeteringen har ökat innovativiteten i stadens tjänster och dessutom medfört transparens i beslutsfattandet. Den har också intensifierat samarbetet mellan olika sektorer och tjänster. Grundskoleelevernas deltagande i OmaStadi kan betraktas som ett exempel på ett gott samarbete. De har deltagit mest aktivt i OmaStadi bland alla åldersgrupper.
Digital delaktighet ökar transparensen i beslutsfattandet
Helsingfors stad erbjuder stadsborna digitala plattformar och verktyg som gör det möjligt för dem att delta i planeringen och utvecklingen av stadens tjänster oberoende av tid och plats. Staden har en färdplan för digital delaktighet, med hjälp av vilken vi utvecklar, främjar och stöder användningen av digitala delaktighetsplattformar i staden. De digitala delaktighetsplattformarna och responssystemen producerar data för staden som kan användas för att utveckla stadens tjänster.
Delaktigheten på digitala plattformar förutsätter tillräckliga färdigheter och lämpliga enheter som inte alla invånare har tillgång till. Stadens tjänster för digitalt stöd vid verksamhetsställen och på distans gör det möjligt att sänka hindren för deltagande. De centralaste målen för digitalt stöd är att utvidga tillgången till avgiftsfritt digitalt stöd och öka kännedomen om det.
Medling stöder unga att agera rättvist
Helsingfors stad ordnar omfattande medling i brotts- och tvistemål. Medling i brotts- och tvistemål är en lagstadgad invånarservice som grundar sig på avgiftsfrihet och frivillighet för parterna i ett brott eller en tvist. Syftet med medlingen är att vid sidan av den formella rättsprocessen eller som ett alternativ ta fram lösningar till ett brott eller en tvist. Vid medlingsmötet kan parterna sinsemellan tala om brottet eller tvisten som ägt rum, under ledning av medlarna och komma överens om hur skadorna ska ersättas.
Utvecklingsspetsen i Helsingfors stads medlingsverksamhet riktas till medlingsprocesser för minderåriga. Målet är att kunna lösa olika konflikter och skadegörelser i ett tidigt skede och därigenom påverka de ungas förmåga och förståelse att verka i sina egna gemenskaper och gemensamma rum på ett försonligt och rättvist sätt. Åtgärder i anknytning till målet är bland annat ett samarbetsavtal på stadsnivå med personer som arbetar med unga som uppvisar symtom genom att begå brott, utbildning av personalen samt utveckling av ungas möjligheter till arbetsersättning.
Fostrans- och utbildningssektorn har tillsammans med polisen producerat ett omfattande materialpaket för personalen inom småbarnspedagogiken och läroanstalterna i samarbete med polisen, barnskyddet och medlingsverksamheten.
Råden främjar delaktigheten i olika befolkningsgrupper
Äldrerådet och handikapprådet främjar jämlikheten och delaktigheten för äldre, funktionshindrade och långtidssjuka stadsbor i Helsingfors. Råden påverkar planeringen, beredningen och uppföljningen av stadens verksamhet i frågor som har betydelse för välbefinnandet, hälsan, delaktigheten, livsmiljön, boendet, rörligheten eller förmågan att klara sig i vardagen.
Uppgiften för Helsingfors ungdomsråd är att se till att unga hörs i Helsingfors beslutsfattande och i planeringen, genomförandet och uppföljningen av verksamheten inom stadens sektorer. Ungdomsrådet utarbetar ställningstaganden och utlåtanden i frågor som gäller unga, med vilka de ungas röst lyfts fram i stadens beslutsfattande. Ungdomsrådet i Helsingfors som valts genom val har yttrande- och närvarorätt vid nämndernas och stadsfullmäktiges sammanträden.
Stöd för fri medborgarverksamhet
Helsingfors är en plattform för fri medborgarverksamhet där gemensamma aktiviteter och organisationsinitiativ är centrala. Staden understöder organisationer, sammanslutningar och invånargrupper i Helsingfors med cirka 40 miljoner euro varje år. I Helsingfors främjas organisationssamarbetet genom en nätverksliknande modell. Staden vill intensifiera partnerskapet med organisationsfältet och samarbeta regelbundet på stadsnivå. Stadens olika sektorer har intensifierat samarbetet med organisationerna och till exempel fostrans- och utbildningssektorn har utarbetat en modell för interaktionsstrukturerna inom organisationssamarbetet, där man täckande beskriver partnerskapsarbetet och samarbetet med olika aktörer och organisationer för att främja barns och ungas välfärd.
Inom staden verkar en styrgrupp för organisations- och understödsverksamheten på stadsnivå, som bereder och samordnar verkställandet av och interaktionen för helhetsmodellen för organisationssamarbetet. Organisationernas möjligheter att delta och påverka främjas i Helsingfors genom en organisationsdelegation som sammanför organisationer och förtroendevalda som verkar i Helsingfors samt experter inom stadens centralförvaltning och sektorer. Staden ordnar också öppna evenemang varje år för organisationer som främjar möjligheterna att bilda nätverk och delta i stadens utvecklingsarbete inbördes inom organisationerna samt mellan organisationerna och stadens anställda. Dessutom ordnar vi utbildning för organisationer för att stärka organisationernas självförsörjning, allmännyttighet och effekt.
Barns och ungas delaktighet
Helsingfors stad har förbundit sig att främja barns och ungas delaktighet och möjligheter att påverka och har ställt upp stadsgemensamma mål som stadsstyrelsen godkänt för att främja detta. Helsingfors stad erbjuder unga mångsidiga möjligheter och kanaler att påverka. Ett ungdomsråd som valts genom val verkar i Helsingfors. Varje år deltar cirka 10 000 unga mellan 13 och 17 år i de ungas deltagande budgetering, det vill säga Ungdomsbudgeten. Redaktionen De ungas röst lyfter fram samhälleliga frågor, som är viktiga för unga, i de största medierna i Finland. De ungas frivilliga verksamhet stöds till exempel med understödet Sponssi. Via initiativkanalen för unga kan de unga få sin röst hörd i stadens beslutsfattande. Det nya föreningsforumet lyfter fram barns och ungas röst i utvecklingen av idrottstjänsterna. År 2023 inleddes de regelbundna evenemangen Barns och ungas röst hörs!, där biträdande borgmästare och sektorcheferna samtalar med barn och unga. Syftet med mötena är att stärka interaktionen med och förståelsen av barns och ungas erfarenheter och tankar. År 2023 färdigställdes planeringsverktyget Kom jag ihåg barnen och de unga?, som erbjuder stadens anställda stöd för att höra involvera barn och unga.
Arbetet inom småbarnspedagogiken, i skolorna och i läroanstalterna är en viktig del av främjandet av barns och ungas möjligheter att delta och påverka. Familjerna har en central roll i främjandet av elevernas och studerandenas delaktighet. En fungerande och genuin dialog med hemmen, daghemmen, skolorna och läroanstalterna stöder elevernas och studerandenas välbefinnande och är också en resurs för lärandet. Skolorna och läroanstalterna erbjuds utbildningar som stärker dialogen samt stödmaterial som gör det möjligt för gemenskaperna att fundera tillsammans över hur man i elevernas och studerandenas samt vårdnadshavarnas och arbetstagarnas vardag och verksamhet ser till att alla blir sedda och hörda, hur man genomför positiv verksamhet och hur man blir en del av gemenskapen. Det skolpartnerskap som har byggts mellan Stadin ammattiopistos verksamhetsställe i Kvarnbäcken och grundskolorna i Kvarnbäckenområdet och dess evenemang (bl.a. evenemanget Ta emot studieplatsen på sommaren) har gett vårdnadshavarna och eleverna i övergångsskedet en konkret möjlighet att bekanta sig med personalen vid läroanstalten i närområdet. Detta har ökat tryggheten och förtroendet för läroanstalterna, garanterat förståelse för nya studerandes eventuella behov av stöd och inlett ett samarbete med vårdnadshavarna innan studierna på andra stadiet inleds, vilket säkerställer kontinuiteten i samarbetet mellan hemmet och läroanstalten. Vid Helsingfors gymnasier och Stadin ammattiopisto finns separata forum för att främja studerandenas delaktighet (Advisory Board i gymnasierna, påverkansforum i Stadin ammattiopisto).
Styrgruppen för barns och ungas delaktighet svarar för att främja och följa upp de stadsgemensamma målen. I styrgruppen finns representanter från alla sektorer. I skolorna och läroanstalterna följs barnens och de ungas delaktighet upp med hjälp av en skolhälsoenkät och enkäter om kundupplevelser som genomförs turvis ett år åt gången samt i olika enkäter om välbefinnandet. Dessutom har vi utvecklat verktyg för skolorna och läroanstalterna för att mäta upplevelsen av delaktighet i vardagen. Med hjälp av verktygen kartläggs elevernas och studerandenas erfarenheter av delaktighet, välbefinnande och stödbehov under läsåret. Som en del av Unicefs arbete Barnvänlig kommun har vi under 2023–2024 genomfört olika pilotprojekt inom olika sektorer i Helsingfors stad för att samla in och utnyttja respons och erfarenhetsuppgifter från barn och unga.
Framgångar:
- Helsingfors har utvecklat olika delaktighetsmetoder som används omfattande både för att utveckla tjänster och bereda beslutsfattandet. Det digitala deltagandet och stödet har utvecklats aktivt.
- Den deltagande budgeteringen har fått en stabil plats bland stadens delaktighetsmetoder och stärkt transparensen i stadens beslutsfattande och stadsbornas möjligheter att delta.
- Stadens delaktighets- och interaktionsarbete är mer målinriktat och lett än tidigare. Stadskansliet och sektorerna har gjort upp delaktighetsplaner tillsammans, i vilka både stadsgemensamma och sektorsspecifika mål och åtgärder har antecknats.
- En organisationsdelegation grundades i staden våren 2023 och stadens nya modell för organisationssamarbete har gett en tydlig struktur och mål för organisationsinteraktionen.
- Vi har utvecklat och utvidgat delaktighetskommunikationen. Den intranetsida för delaktighet och interaktion som riktar sig till stadens alla anställda samt utbildningshelheten stärker stadens förmåga att involvera stadsborna i utvecklingen och gör stadsbornas möjligheter att delta mångsidigare.
Utvecklingsobjekt:
- Att vidareutveckla flerkanaliga möjligheter till deltagande genom att kombinera digitala sätt för deltagande och deltagande som sker ansikte mot ansikte.
- Stadsbornas möjligheter att delta och påverka stadens hållbarhets- och miljöarbete.
- Tväradministrativt samarbete för att möjliggöra lokalt aktörskap för invånarna.
