Siirry suoraan sisältöön

Hållbar stadsstruktur

SDG 11: hållbara städer och samhällen
SDG 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

SDG 11 Hållbara städer och samhällen och SDG 9 Hållbar industri, innovation och infrastruktur är viktiga mål i fråga om att säkerställa en hållbar stadsstruktur. Till temat är också andra mål kopplade såsom SDG 13 Bekämpa klimatförändringen och SDG 15 Ekosystem och biologisk mångfald. För att lyckas med dessa mål bör Helsingfors stad i allt högre grad satsa på de utmaningar som den byggda miljön medför i målen för bekämpningen av klimatförändringen och målen för den biologiska mångfalden. En utmaning för den byggda miljön är också att anpassa sig till klimatet som förändras.

Vi kan ändå säga att Helsingfors stadsstruktur fungerar och att planerings- och byggorganisationen har förmåga att förändras och reagera på utmaningarna. Staden utvecklas kontinuerligt i en riktning som beaktar hållbarhetsmålen bättre inom planläggningen, planeringen, byggandet och underhållet. Den tillspetsade klimatkrisen och naturförlustkrisen skapar dock ett aldrig tidigare skådat tryck på att lära sig nytt och ta till sig denna kunskap samt på förändring av praxis. Detta är en kritisk faktor för att uppnå målen, eftersom den systemiska förändring som krävs är omfattande.

Ett centralt dokument som styr stadsplaneringen i Helsingfors är Generalplanen 2016, som styr utvecklingen av stadsstrukturen på lång sikt med sikte på 2050. Enligt generalplanen planeras stadsstrukturen så att den stöder sig på kollektivtrafiken bättre än förut och därigenom tryggar de centrala grön- och rekreationsvärdena i staden.

Under år 2022 inleddes fyra delgeneralplaneprojekt i Helsingfors, vars syfte är att fastställa framtidens markanvändning för områden som inte hör till Generalplanen 2016. Dessa områden är omgivningen kring Västerleden, området Lahtisleden–Vikstranden, Vårdö samt Östersundom. Det första skedet i delgeneralplanearbetet är en granskning av scenariot för områdenas framtida utveckling, utifrån vilket valet görs för grunden till den egentliga planen. Som hjälp vid den strategiska inriktningen av projekten används en omfattande och heltäckande bedömning av hållbarhetsaspekterna, där bland annat bedömningen av klimatkonsekvenserna spelar en betydande roll.

Åtgärder har vidtagits för att förbättra den byggda miljöns livscykelhållbarhet. Vi har aktivt utvecklat en metod för beräkning av klimatutsläpp under livscykeln speciellt som en del av detaljplanläggningens konsekvensbedömning. Bedömningen görs av viktigaste detaljplanerna och resultaten bifogas till planmaterialet. Frågan som ska utredas framöver är vilken nivå som eftersträvas på livscykelutsläppen och hur nivån kommer att fastställas så att den motsvarar de mer omfattande målen för utsläppsminskningen.

Infrastrukturens funktion

Helsingfors infrastruktur och pålitlighet är på finländskt sätt mycket bra på en global nivå. Helsingfors stad har god kompetens för att säkerställa att infrastrukturen fungerar. I de allt mer tillspetsade förändringarna i verksamhetsmiljön ställs strukturernas hållbarhet inför fler utmaningar. Till exempel klimatförändringen ökar kostnadstrycket på underhållet av den befintliga stadsstrukturen. En temperatur som sågar fram och tillbaka på båda sidor om noll grader tillsammans med den ökade vinternederbörden orsakar redan nu erosion och oförutsedda reparationer som är dyra. Å andra sidan anvisar den stramare budgeten allt mindre medel till en hållbar förvaltning av infrastrukturens livscykel. Detta i kombination med den ökade mängden stadsmiljöer innebär verkliga utmaningar för att säkerställa kvalitet och funktion.

För infrastrukturens del är det utmanande att fastställa reparationsskulden och en hållbar livscykelhantering av strukturerna. Det kräver att vi sammanställer och hanterar ett omfattande utgångsmaterial, avgränsar granskningen och gör konditionsbedömningar. För broarna har en utredning gjorts om livscykelhanteringen, där man bedömt behovet av finansiering för att upprätthålla nuläget och korrigera reparationsunderskottet. Planer för förvaltning av grönområdens och gators egendom är under beredning för att förbättra situationen, det är ännu inte möjligt att skapa en tillräckligt exakt helhetsbild av infrastrukturens växande reparationsskuld.
Reparationsskulden för byggnadsegendomen i Helsingfors är mycket hög jämfört med de övriga städerna i Finland, vilket beror på det förhållandevis gamla byggnadsbeståndet. Reparationsskulden för fastighetsbeståndet som Helsingfors stad äger har reellt sjunkit under de senaste åren. Genom försäljning, rivning, ersättande nybygge och renoveringar kan reparationsskulden minskas ytterligare.

Delaktighet och kommunikation i stadsplaneringen

Dialogen mellan planerarna och stadsborna i fråga om stadens planering styrs av lagstiftningen, stadens delaktighetsmodell och under 2019–2021 sektorns delaktighetsplan samt tillgängliga resurser. Det finns ingen fungerande mätare för interaktionens effekt. Staden anser att det är viktigt att deltagarna kan uppleva att de har blivit hörda och att planeringsprocessen har upplevts som rättvis. Responsen från stadsborna behandlas som en del av planeringsprocessen och lösningarna till responsen motiveras.

Att mindre aktiva grupper deltar i liten grad i stadsplaneringen är en av de största utmaningarna i interaktionsprocessen. Dessa grupper är bland annat unga, mindre utbildade, personer med invandrarbakgrund samt invånare i områden med sämre social status. År 2020 hade stadsmiljökommunikationen ett projekt som syftade till att sänka tröskeln för invandrare att delta. Kommunikation på lätt språk utvecklades med organisationerna och en video producerades för de sociala mediekanalerna, där man på ett lätt språk berättade vad deltagande är och hur man kan delta i diskussionen om staden. I en del av stadsplaneringsprojekten görs särskilda åtgärder, till exempel intervjuer eller verkstäder som syftar till att få mindre aktiva grupper att delta. Detta arbete borde vi satsa på oftare och mer än för närvarande.

Det finns många olika sätt att delta i stadsplaneringen. Cirka 50 webbenkäter om stadsplaneringens teman ordnas årligen. Pandemin flyttade bland annat evenemangen för Vi bygger nytt i Helsingfors till webben, där aktuella projekt för ett större område samlas. Evenemangen på webben har fått ett stort antal följare och i synnerhet inspelningarna har haft många tittare. Som bäst har vi haft över 500 deltagare samtidigt vid tillställningarna och tittarmängden för de inspelade evenemangen har varit mångdubbelt större. Vid webbevenemangen har deltagarnas genomsnittliga ålder varit yngre än vid evenemang som ordnats på plats.

I trafikplaneringen har Helsingfors stad anvisat resurser till hållbarhet bland annat genom att satsa på kollektivtrafiken, speciellt på utvecklingen av spårtrafiken samt på cyklingen. Främjandet av cykeltrafiken som färdsätt förbättrar och utvecklar i omfattande grad trivsel, livskraft och trafiksystemets funktion i staden. Det bör observeras att Helsingfors stad ändå också fattat beslut om trafikinfrastruktur som ökar trafikens klimatutsläpp och försämrar den lokala luftkvaliteten, såsom byggbeslutet om Sörnästunneln. I framtiden bör vi förhålla oss mer kritiskt till denna typ av projekt ur helhetshållbarhetens synvinkel.

Tillgängligt Helsingfors

Helsingfors stad har länge arbetat systematiskt för att förbättra tillgängligheten. Stadens uppdaterade tillgänglighetsriktlinjer 2022–2025 godkändes av stadsstyrelsen 2022. Helsingfors kom på andra plats i EU:s tävling Access City Award 2015 och 2022. Grunden för priset var ett heltäckande tillvägagångssätt som gör att alla stadens funktioner deltar i tillgänglighetsarbetet.

Staden strävar också efter att kontinuerligt utveckla tillgängligheten till sina tjänster. I tävlingsansökan gavs som exempel planeringen för centrumbiblioteket Ode där man fäst särskild vikt vid behoven hos rörelse- och funktionshindrade personer, Fårholmens tillgängliga spångstig samt en applikation som utvecklats för Helsingfors servicekarta med vilken man kan se tillgänglighetsuppgifterna för stadens verksamhetsställen. Kollektivtrafiken i Helsingfors har också utvecklats på ett förtjänstfullt sätt. Helsingfors stad har också delgivit resultaten av sitt utvecklingsarbete kring tillgänglighet fritt för allas användning. Till exempel tillgänglighetsanvisningarna för uteområden har tagits i bruk på riksnivå.

Energieffektiviteten vid byggen har förbättrats

Som en del av arbetet med Kolneutralt Helsingfors genomförs flera åtgärder som förbättrar energieffektiviteten vid byggen. Stadens verksamhetslokaler och servicebyggnader planeras och genomförs så att E-talet är -30 procent av användningskategorins nationella gränsvärde, deras renoveringar genomförs så att E-talet minskar med 34 procent från byggnadens ursprungliga E-tal. I villkoren för tomtöverlåtelse för bostadshöghus (höghus klass 2) och detaljplanering för bostadshöghus (höghus klass 2) förutsätts energiklass A och dessutom förutsätts i detaljplaneringen för andra byggnader än bostadsbyggnader en energiklass som är -20 procent av den nationella normen som fastställts för byggnadstypen.

Som huvudsakligt uppvärmningssystem för stadens verksamhetslokaler och servicebyggnader väljs ett värmepumpsystem, om återbetalningstiden är mindre än 15 år och genomförandet är tekniskt möjligt. År 2023 övergår vi till att i alla infrastrukturentreprenader som staden beställer använda koldioxidsnål betong, som uppfyller betongföreningens GWP.85-klassificerade krav. Klassificeringen som krävs för koldioxidsnål betong granskas och uppdateras minst en gång per år. Avsikten är att minska utsläppen från förbygget av Malms flygplatsområde med 50 procent genom att byta ut det bindemedel som används vid stabiliseringen mot ett tillgängligt förnybart bindemedel.

Processen för att konkurrensutsätta stadens fastigheters energilösningar börjar utvecklas: Målet är att konkurrensutsätta uppvärmningshelheterna för stadens egna stora fastighetshelheter och områdesbyggobjekt. Nuvarande process stöder inte affärsverksamhetens utvecklingsmål och säkerställer inte att de bästa uppvärmningslösningarna används i stadens egna fastigheter.
Utöver energisystemen i olika områden hör planläggningen, villkoren för tomtöverlåtelser och markanvändningsavtalen till stadens centrala medel för att styra planeringen av en kolneutral stad. Stadens tomtreserveringsvillkor skärptes 2019 till de strängaste i Finland.

Miljöhälsan stöder trivseln och människornas välbefinnande

I Helsingfors ligger miljöns sundhet globalt sett på en god nivå. Vattenkvaliteten vid Helsingfors badstränder är i allmänhet god, men vattnets kvalitet kan tidvis försämras till exempel på grund av sköljningen från kraftiga regn och inverkan av djuren i naturen. Också hälsoriskerna i fråga om kemikalier är små och kranvattnet i Helsingfors är av utmärkt kvalitet.

Luftkvalitet och buller orsakar störst skada på hälsan. Nedskräpning är också ett problem i Helsingfors som orsakar skador förutom på hälsan även på miljön. Den minskar trivseln och attraktionskraften i stadsområdena och inverkar negativt på stadsbilden. Dessutom orsakar nedskräpningen Helsingfors stad årligen renhållningskostnader på över elva miljoner. För att minska nedskräpningen har staden utarbetat ett åtgärdsprogram för att minska nedskräpning 2022–2025.

I Helsingfors finns det också många utmaningar i fråga om inomhusluften, även i stadens servicebyggnader. Problem med inomhusluften orsakas bland annat av eftersatt underhåll och riskstrukturer i gamla byggnader. Helsingfors stad har utarbetat ett program för inomhusluften för 2018–2028 för att främja en lösning på problemen med inomhusluften.

Luftkvaliteten i Helsingfors har förbättrats under de senaste årtiondena och är ganska bra internationellt sett. Utsläpp av avgaser från trafiken, gatudamm samt utsläpp från förbränning av ved i små eldstäder orsakar dock fortfarande olägenheter för människors hälsa och för trivseln. Världshälsoorganisationen WHO publicerade hösten 2021 nya riktvärden för halterna av luftföroreningar, som baserar sig på färska hälsoundersökningar. De är betydligt striktare än de tidigare och överskrids i stor utsträckning även i Helsingfors, i synnerhet när det gäller kvävedioxid, inandningsbara partiklar och luftburna partiklar.

Under de senaste åren har man i Helsingfors inte längre uppmätt några överskridningar av det årliga gränsvärdet för kvävedioxid som fastställts av EU. Utsläppen av avgaser från trafiken har minskat tack vare elektrifiering och mer avancerad fordonsteknik. Införandet av utsläppssnålare bussar har haft stor betydelse. Halterna av kvävedioxid kan dock tidvis öka i livligt trafikerade gaturaviner. Utöver direkta avgasutsläpp orsakar trafiken också gatudamm. Under de senaste åren har gränsvärdena för gatudammet, det vill säga inandningsbara partiklar, inte överskridits i Helsingfors men risken för att värdena överskrids finns fortfarande på vissa platser. Dammsituationen under våren påverkas i betydande grad av väderförhållandena och snöläget under vintern. Hösten 2022 inleddes ett treårigt dubbdäcksförbud på Lönnrotsgatan. Syftet med förbudet är att förbättra luftkvaliteten och minska bullret från trafiken i närmiljön.

Omgivningsbuller är en betydande faktor som försämrar kvaliteten och trivseln på livsmiljön i Helsingfors. Kraftigt kontinuerligt buller är skadligt för välbefinnandet och hälsan. Den största bullerstörningen orsakas av vägtrafiken. Enligt en bullerutredning som gjordes 2022 bor cirka 39 procent av helsingforsarna i områden där väg- och gatutrafikens bullernivå överstiger medelljudnivån 55 dB dagtid. Antalet personer som exponeras har stigit med två procentenheter sedan den senaste utredningen 2017. Detta förklaras i huvudsak av den ökade bebyggelsen i bullerområden i närheten av trafikleder och av att nya gatuavsnitt tagits med i utredningen. Helsingfors stads bullerbekämpningsarbete styrs av handlingsplanen för bullerbekämpning som uppdateras för närvarande. Bullret förebyggs genom planering av markanvändning och trafik, betydelsen av planeringen betonas i och med att stadsstrukturen förtätas. Det är också viktigt att det finns uppiggande lättåtkomliga grönområden med lugnt ljudlandskap på olika håll i staden.


Framgångar:

  • Verktyget HAVA 2.0 togs i bruk för att beräkna och styra stadsstrukturens koldioxidavtryck.
  • Vi har gjort framsteg med att lösa inomhusluftproblemen och anmälningarna om inomhusluft har minskat.
  • Luftkvaliteten vid mätpunkterna i Helsingfors har förbättrats.

Utvecklingsobjekt:

  • Samordningen av den växande staden och klimatmålen på stadsnivå kräver ett mycket målmedvetet arbete i framtiden.
  • Styrande av tillväxten så att vi kan hålla fast vid målet att säkerställa bevarandet av närnaturen i enlighet med målen samt stärka mångfalden.
  • En hållbar fördelning av färdsätten borde fås på en bättre tillväxtbana, kollektivtrafikens och cyklingens andelar har minskat.
  • Buller, luftföroreningar och damm försämrar trivseln och hotar hälsan.
  • Att mindre aktiva grupper deltar i liten grad i stadsplaneringen är en av de största utmaningarna i interaktionsprocessen.

Program:

Helsingfors generalplan 2016