I den könsvisa granskningen av mätare för strategiperioden 2017–2021 framgår att arbetslösheten och ofärden bland män ligger på en högre nivå än bland kvinnor. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att unga pojkar inte ska hamna utanför utbildningen och uppvisa symtom genom att begå brott. När det gäller kvinnor och flickor är upplevelsen av trygghet viktig. Man bör även uppmärksamma sysselsättningen för invandrarkvinnor och ångesten och ensamheten hos flickor i högstadiet. Coronakrisen har i synnerhet drabbat unga kvinnor. Mer information behövs om situationen för de olika könsminoriteterna.
Konkreta åtgärder för att främja jämställdhet och jämlikhet
Jämställdheten mellan könen är en genomgående princip i all stadens verksamhet. I staden genomfördes under den gångna strategiperioden ett omfattande forsknings- och utvecklingsprojekt med fokus på könskonsekvensbedömning och könsmedveten budgetering. Det är viktigt att satsa på spridning av de rekommendationer som samlats in i projektets slutrapporter, så att projektet är till bestående nytta för staden.
De separata jämställdhets- och jämlikhetsplanerna för tjänsterna som stadsstyrelsen godkände 2019 och 2020 innehåller konkreta åtgärder för stadskansliets och sektorernas arbete för att främja jämställdheten och jämlikheten. I den interna utvärderingen av jämställdhetsplanen för tjänsterna konstaterades i slutet av 2020 att framstegen i genomförandet av åtgärderna i sin helhet har varit ganska goda: fem åtgärder hade genomförts, 16 åtgärder pågick och två åtgärder hade inte inletts.
Jämställdhets- och jämlikhetsplanen för tjänsterna för fullmäktigeperioden 2022–2025 utarbetas som en helhet för att grundligt granska ämnet ur många synvinklar. I stadens jämställdhets- och jämlikhetsarbete strävar man även i allt högre grad efter att beakta det intersektionella perspektivet, det vill säga hur en miljö som är byggd enligt pluralistiska och korsande normer påverkar stadsbornas liv och möjligheter.
De mänskliga rättigheternas Helsingfors
De mänskliga rättigheternas Helsingfors samlar information om stadens arbete för jämställdhet och likabehandling. Webbplatsen är riktad både till stadens invånare och anställda.
Nätverket för de mänskliga rättigheterna inrättades
Sektorerna spelar som serviceproducenter en central roll i hur väl jämställdheten och jämlikheten i praktiken förverkligas inom stadens tjänster. Utöver jämställdhets- och jämlikhetsplaneringen på stadsnivå är det viktigt att sektorerna beaktar jämställdhets- och jämlikhetsperspektivet i verksamheten på olika nivåer, såväl i planeringen och resursfördelningen som i uppföljningen och bedömningen.
Coronakrisen har i allt högre grad lyft fram behovet av att särskilt ta hänsyn till de mest utsatta.
Utvecklingen av jämställdheten och jämlikheten i tjänsterna samordnas från stadskansliet. Under våren 2019 har man också inrättat nätverket för de mänskliga rättigheterna, till vilket alla anställda vid staden, som är intresserade av att främja de mänskliga rättigheterna, kan ansluta.
Staden har dessutom en samordningsgrupp för jämställdhet och jämlikhet bestående av representanter inom chefs- och ledningsnivå och två politiskt valda organ samt jämställdhetskommittén och jämlikhetskommittén som följer jämställdhets- och jämlikhetsarbetet i staden.
De lagstadgade påverkansorganen äldrerådet, handikapprådet och ungdomsrådet fokuserar särskilt på att följa upp hur jämlikheten genomförs i respektive råds referensgrupper samt på att lyfta fram perspektiv och behov i stadens verksamhet och beslutsfattande.
Personalperspektiv på jämställdhet och jämlikhet
Helsingfors är Finlands största arbetsgivare med cirka 39 000 anställda. Staden har arbetat långsiktigt för att främja personalens välfärd och jämställdhet. Jämställdhetsplanen för personalen tillsammans med jämlikhetsplanen för personalen styr det personalpolitiska arbetet i främjandet av ett jämställt och jämlikt arbetsliv.
Åtgärderna i jämlikhetsplanen främjar bland annat sysselsättningen för personer med funktionsnedsättning. Helsingfors stad har också testat anonym rekrytering. Utgångspunkten är ett jämställt och jämlikt bemötande av de sökande samt främjande av personalens mångfald.
Målet är att ge alla sökande en jämställd och jämlik möjlighet att bli kallad till en anställningsintervju, utan att detta kan påverkas av något som inte är relevant för arbetet. I den årliga personalrapporten rapporteras också hur jämställdheten och jämlikheten har realiserats.
Staden har även använt den virtuella gruppsamtalsledaren Helvi i jämställdhets- och jämlikhetsteman och förberett Jämställdhetens och jämlikhetens Helvi för arbetsgemenskaperna samt Den mångsidiga rekryteringens Helvi för förpersonerna.
Helvi hjälper arbetsgemenskaperna samt förpersonerna och experterna att samtala kring hur var och en främjar jämställdheten och jämlikheten i sitt eget arbete och vid rekrytering.
Framgångar
- De mänskliga rättigheterna har lyfts fram som utgångspunkt för utvecklingen av stadens jämställdhets- och jämlikhetsarbete.
- Det omfattande utredningsarbetet och det praktiska pilotprojektet som gjorts inom jämställdhetsprojektet (2018–2019), liksom även de tydliga rekommendationerna om fortsatta åtgärder som utarbetats på basis av dessa, ger en bra grund för att befästa praxisen för könskonsekvensbedömningen och den könsmedvetna budgeteringen i staden.
- Nätverket för de mänskliga rättigheterna för samman anställda vid staden över förvaltningsgränserna för att lära sig, ge idéer och diskutera. Det gemensamma målet är att främja jämställdheten och jämlikheten inom stadens tjänster.
- Den anonyma rekryteringen testades, och till stöd för den mångsidiga rekryteringen gjordes intranätssidor och en virtuell coachning på Den mångsidiga rekryteringens Helvi för förpersonerna.
Utvecklingsobjekt
- Brist på mätare för att bevisa hur jämställdheten eller jämlikheten mellan könen uppfylls
- Praktiskt verkställande av rekommendationerna i de två slutrapporterna om jämställdhetsprojektet i fråga om könskonsekvensbedömning och könsmedveten budgetering
- Bättre beaktande av olika delpopulationer (till exempel kvinnor vs. män vs. könsminoriteter; stamfinländska kvinnor vs. invandrarkvinnor och så vidare) i stadens informationsproduktion samt i uppföljningen och rapporteringen av målen för stadsstrategin, sektorerna och servicehelheterna, så att man inte bortser från de skillnader mellan grupperna som är viktiga för åtgärdsplaneringen.
- Övergripande beaktande av jämställdhets- och jämlikhetsperspektiven vid hanteringen av coronakrisen och i efterhand (bland annat teckenspråkskommunikation/kriskommunikation)