SDG 11 hållbara städer och SDG 9 hållbar industri, innovation och infrastruktur är viktiga mål i fråga om att säkerställa en hållbar stadsstruktur. Till temat är också andra mål kopplade såsom SDG 13 bekämpa klimatförändringen och SDG 15 ekosystem och biologisk mångfald. För att lyckas med dessa mål bör Helsingfors stad i allt högre grad satsa på de utmaningar som den byggda miljön medför i målen för bekämpningen av klimatförändringen och målen för den biologiska mångfalden. En utmaning för den byggda miljön är också att anpassa sig till klimatet som förändras.
Vi kan ändå säga att Helsingfors stadsstruktur fungerar och att planerings- och byggorganisationen har förmåga att förändras och reagera på utmaningarna. Staden utvecklas kontinuerligt i en riktning som beaktar hållbarhetsmålen bättre inom planläggningen, planeringen, byggandet och underhållet. Den tillspetsade klimatkrisen och naturförlustkrisen skapar dock ett aldrig tidigare skådat tryck på att lära sig nytt och ta till sig denna kunskap samt på förändring av praxis. Detta är en kritisk faktor för att uppnå målen, eftersom den systemiska förändring som krävs är omfattande.
Ett centralt dokument som fortfarande styr stadsplaneringen i Helsingfors är Generalplanen 2016, som styr utvecklingen av stadsstrukturen på lång sikt med sikte på 2050. Enligt generalplanen planeras stadsstrukturen så att den stöder sig på kollektivtrafiken bättre än förut och därigenom tryggar de centrala grön- och rekreationsvärdena i staden. Det tidsmässiga genomförandet av generalplanen och inriktningen av stadens tillväxt styrs via programmet för genomförande av generalplanen.
Under 2024 färdigställdes delgeneralplanen för Vårdö där ön anvisades centrala ekologiska värden och grön- och rekreationsbruket tryggades. För miljön vid Västerleden, Lahtisleden–Vikstranden och Östersundom fortsatte planeringsarbetet på delgeneralplanenivå och konsekvensbedömningar som är nära kopplade till detta i synnerhet i fråga om identifierade hållbarhetsaspekter, såsom naturkonsekvenser och klimatkonsekvenser. I alla pågående delgeneralplanearbeten är målet att producera en stadsstruktur som stöder sig på kollektivtrafik, cykling och gång och som gör det möjligt för staden att växa på längre sikt utan att konsekvenserna för den biologiska mångfalden och klimatutsläppen blir ohållbara.
I de nya detaljplanerna tog vi 2023 i bruk en gränsvärdesstyrning av koldioxidavtrycket under byggnadens livscykel med målet att styra byggandet av hus så att det blir koldioxidsnålare. I det första skedet av ibruktagandet har man fastställt ett gränsvärde för koldioxidavtrycket för nya bostadshöghus. Som en del av konsekvensbedömningen av detaljplaneringen görs också en mer omfattande beräkning av klimatutsläppen under livscykeln med en metod som används i samband med de viktigaste detaljplanerna. Resultaten av bedömningen ska ingå i planmaterialet.
Infrastrukturens funktion
Helsingfors infrastruktur och pålitlighet är på finländskt sätt mycket bra på en global nivå. Helsingfors stad har god kompetens för att säkerställa att infrastrukturen fungerar. I de allt mer tillspetsade förändringarna i verksamhetsmiljön ställs strukturernas hållbarhet inför fler utmaningar. Till exempel klimatförändringen och extrema väderfenomen ökar kostnadstrycket på underhållet av stadsinfrastrukturen. En temperatur som sågar fram och tillbaka på båda sidor om noll grader och den ökade vinternederbörden orsakar redan nu erosion och oförutsedda dyra reparationer. Å andra sidan anvisar den stramare budgeten allt mindre medel till en hållbar förvaltning av infrastrukturens livscykel. Detta, i kombination med att den byggda stadsmiljön växer och blir tätare, innebär verkliga utmaningar när det gäller att säkerställa kvaliteten och funktionerna.
För infrastrukturens del är det utmanande att fastställa reparationsskulden och en hållbar livscykelhantering av strukturerna. Det kräver att vi sammanställer och hanterar ett omfattande utgångsmaterial, avgränsar granskningen och gör konditionsbedömningar. För broarna har en utredning gjorts om livscykelhanteringen, där man bedömt behovet av finansiering för att upprätthålla nuläget och korrigera reparationsunderskottet. Metoden för beräkning av reparationsskulden kring grön egendom har utvecklats och beräkningen genomförts. Planer för förvaltning av grönområdens och gators egendom är under beredning för att förbättra situationen, men det är ännu inte möjligt att skapa en exakt helhetsbild av infrastrukturens växande reparationsskuld.
Reparationsskulden avseende byggnadsegendomen i Helsingfors är hög jämfört med de övriga städerna i Finland, vilket beror på det förhållandevis gamla byggnadsbeståndet. Reparationsskulden för fastighetsbeståndet som Helsingfors stad äger har reellt sjunkit under de senaste åren. Genom försäljning, rivning, ersättande nybygge och renoveringar kan reparationsskulden minskas ytterligare.
Delaktighet och kommunikation i stadsplaneringen
Dialogen mellan planerarna och stadsborna i fråga om stadens planering styrs av lagstiftningen, stadens delaktighetsmodell och under 2023–2025 sektorns delaktighetsplan samt tillgängliga resurser. Det finns ingen fungerande mätare för interaktionens effekt. Staden anser att det är viktigt att deltagarna kan uppleva att de har blivit hörda och att planeringsprocessen har upplevts som rättvis. Responsen från stadsborna behandlas som en del av planeringsprocessen och lösningarna till responsen motiveras. Responsen från stadsborna är en del av materialet för beslutsfattandet.
Att mindre aktiva grupper deltar i liten grad i stadsplaneringen är en av de största utmaningarna i interaktionsprocessen. Dessa grupper är bland annat unga, mindre utbildade, invandrare samt invånare i områden med sämre social status. I en del av stadsplaneringsprojekten vidtar man särskilda åtgärder, till exempel använder man kommunikation på lättläst språk eller genomför intervjuer eller verkstäder, som syftar till att få mindre aktiva grupper att delta. Detta arbete borde vi satsa på oftare och mer än för närvarande.
Det finns många olika sätt att delta i stadsplaneringen. Många stadsbor vill delta på webben, och vi når även stadsbor som har det stressigt på webben. Vi genomför cirka 40 webbenkäter om stadsplaneringens teman varje år och håller många webbevenemang.
År 2024 genomfördes trafikens klimatpanel, där en grupp Helsingforsbor som bildats genom ett urvalsförfarande funderade ur invånarnas synvinkel på hur det i framtiden ska vara smidigt och rättvist att röra sig för alla: för stadsbor som bor i olika områden, som lever i olika familjesituationer, som använder olika transportsätt och som har olika inkomstnivåer. Panelen diskuterade det utmanande temat på ett konstruktivt sätt, även om åsikterna var motstridiga. Att röra sig med olika transportsätt i det knappa gaturummet har splittrat stadsborna i Helsingfors kraftigt i diskussioner som producerats på andra sätt.
I trafikplaneringen har Helsingfors stad anvisat resurser till hållbarhet bland annat genom att satsa på kollektivtrafiken, speciellt på utvecklingen av spårtrafiken samt på cyklingen. Främjandet av cykeltrafiken som färdsätt förbättrar och utvecklar i omfattande grad trivsel, livskraft och trafiksystemets funktion i staden. Det bör observeras att Helsingfors stad ändå också fattat beslut om trafikinfrastruktur som ökar trafikens klimatutsläpp och försämrar den lokala luftkvaliteten, såsom byggbeslutet om Sörnästunneln. I framtiden bör vi förhålla oss mer kritiskt till denna typ av projekt ur helhetshållbarhetens synvinkel.
Tillgängligt Helsingfors
Helsingfors stad har länge arbetat systematiskt för att förbättra tillgängligheten. Stadens uppdaterade tillgänglighetsriktlinjer 2022–2025 godkändes av stadsstyrelsen 2022.
Staden strävar efter att kontinuerligt utveckla tillgängligheten till sina tjänster. Helsingfors stad har delgivit resultaten av sitt utvecklingsarbete kring tillgänglighet fritt för allas användning. Till exempel tillgänglighetsanvisningarna för uteområden har tagits i bruk på riksnivå. Tillgänglighetskorten på Sujuva.info upplevdes som bra planeringsverktyg i synnerhet på grund av deras visuella karaktär.
Rapporten över planering som passar alla, som miljöministeriet lät göra 2024, beskriver praktiskt principen om planering som passar alla vid planering och genomförande av den byggda miljön. Rapporten granskar planering som passar alla i boendemiljöer och bostäder samt i lokaler och miljöer som är avsedda för allmänheten. Rapporten presenterar konkreta tillvägagångssätt, lösningar och exempelobjekt. Helsingfors stad har tydliga processer som styr byggprojekten att beakta tillgängligheten.
Webbkursen i grunderna i tillgänglighet, som publicerades 2024, har genomförts av 67 personer. Lokaltjänsterna inom social-, hälsovårds- och räddningssektorn klassificerade utbildningen som obligatorisk för hela personalen inom lokaltjänsterna.
Koldioxidavtrycket av byggnader minskar
Som en del av arbetet med Kolneutralt Helsingfors genomförs flera åtgärder som förbättrar energieffektiviteten vid byggen. Stadens verksamhetslokaler och servicebyggnader planeras och genomförs så att E-talet är -30 procent av användningskategorins nationella gränsvärde, och vid renoveringar så att E-talet minskar med 34 procent från byggnadens ursprungliga E-tal. För bostadshus tog man år 2023 i bruk ett gränsvärde för koldioxidavtrycket, som styr byggandet till att bli ännu koldioxidsnålare. För andra än bostadshus förutsätts vid detaljplanläggningen en energikategori som är -20 procent av den nationella normen som fastställts för byggnadstypen. Den nya bygglagen kommer att sätta ett gränsvärde för koldioxidavtrycket för fler byggnadstyper.
År 2023 övergick vi i byggandet av infrastruktur till att i alla infrastrukturentreprenader som staden beställer använda koldioxidsnål betong, som uppfyller betongföreningens GWP.85-klassificerade krav. Under förberedelserna för bygge på Malms flygplatsområde har olika lösningar testats, och med hjälp av dem eftersträvas en utsläppsminskning på 50 procent jämfört med det så kallade normala byggandet. En av de viktigaste metoderna har varit att avstå från kalkcement som bindemedel för förstärkning av grunder, vilket man också har övergått till i allt annat grundbyggande inom staden.
I stadens byggande av verksamhetslokal- och servicebyggnader genomförs kontinuerligt investeringar i energieffektivitet, och i dem har vi också tagit i bruk energimanagement som bidragit till goda erfarenheter av att förbättra inomhusluften och energieffektiviteten. Avsikten är också att öka användningen av material med låga utsläpp i byggandet, och i fråga om dem utreds under 2024 de mest kostnadseffektiva metoderna för att minska utsläppen i byggskedet.
Husbolagens energirådgivningstjänst har genom avgiftsfri och opartisk rådgivning främjat energieffektiviteten och ibruktagandet av förnybar energi i det gamla privata bostadsbeståndet. Sedan 2021 har över 700 husbolag fått rådgivning. Rådgivningen har 2024 tagit i bruk en regional verksamhetsmodell som fokuserar på att främja energieffektivitet i områden med få projekt men stor potential för energieffektivitet.
Andra centrala styrsätt i planeringen av en kolneutral stad är planläggning, tomtöverlåtelsevillkor, markanvändningsavtal och utnyttjande av det befintliga byggnadsbeståndet som ägs staden.
Miljöhälsa främjar trivseln och välbefinnandet
Internationellt sett är miljöhälsan i Helsingfors på en god nivå. Vattenkvaliteten vid badstränderna är god, men kan ibland försämras på grund av kraftiga regn eller djuren i naturen. Hälsoriskerna i anknytning till kemikalier är små och kranvattnets kvalitet är av toppklass i Helsingfors.
De största utmaningarna för miljöhälsan är luftkvaliteten och bullret. Nedskräpning är också ett stort problem som inte bara påverkar miljön och människornas hälsa negativt, utan också försämrar trivseln i stadsområdena och deras attraktionskraft. Nedskräpningen belastar också stadens ekonomi, eftersom renhållningen kostar över tio miljoner euro per år. För att minska nedskräpningen har staden utarbetat ett åtgärdsprogram för att minska nedskräpning 2022–2025, där 24 procent av åtgärderna hade genomförts före utgången av 2023.
I Helsingfors finns det också många utmaningar i fråga om inomhusluften, även i stadens servicebyggnader. Problem med inomhusluften orsakas bland annat av eftersatt underhåll och riskstrukturer i gamla byggnader. Helsingfors stad har utarbetat ett program för inomhusluften för 2018–2028 för att främja en lösning på problemen med inomhusluften.
Luftkvaliteten och ljudmiljön i Helsingfors försämras framför allt av vägtrafiken. Utmaningarna ökar i framtiden i synnerhet i och med att stadsstrukturen intensifieras, då ny bosättning kommer att byggas längs livliga trafikleder. Halterna av luftföroreningar och bullersituationen påverkas i synnerhet av trafikmängderna och körhastigheten.
En gemensam plan för målen och åtgärderna inom luftvården och bullerbekämpningen har utarbetats, och planen godkändes våren 2024. Åtgärderna minskar luftföroreningar och kraftigt trafikbuller samt olägenheterna för hälsan och trivseln som de orsakar.
Luftkvaliteten i Helsingfors har förbättrats under de senaste årtiondena och är ganska bra internationellt sett. Gatudamm, utsläpp från eldstäder och avgaser från trafiken orsakar dock fortfarande olägenheter för människors hälsa och trivsel. Världshälsoorganisationens (WHO) nya riktvärden som baserar sig på de senaste hälsouppgifterna överskrids också i Helsingfors.
Under strategiperioden har halterna av kvävedioxid från trafiken sjunkit tack vare utvecklingen och elektrifieringen av fordonstekniken, och minskningen väntas fortsätta. I den tätare stadsstrukturen kan halterna på livligt trafikerade smala gator mellan höga hus fortfarande tidvis bli höga.
Tyngdpunkten i luftvården har dock flyttats i synnerhet till bekämpningen av gatudamm och utsläpp från småskalig vedeldning. Dessa kommer att vara en utmaning även i framtiden. EU:s bindande gränsvärden för luftföroreningar kommer att skärpas betydligt 2030 i och med det nya luftkvalitetsdirektivet. Det kommer att bli en utmaning för Helsingfors stad att underskrida gränsvärdet för i synnerhet partiklar som andas in. Under de senaste åren har vi satsat på att bekämpa gatudammet bland annat genom att utveckla underhållet av gatorna och främja användningen av friktionsdäck. Det behövs dock nya metoder och en effektivisering av de nuvarande åtgärderna.
Vedeldning i eldstäder är en betydande källa till småpartiklar och cancerframkallande bens(a)pyren i småhusområden. För att minska skadorna från småskalig vedeldning har vi bland annat ökat kommunikationen om metoder för ren vedeldning, och arbetet kommer att fortsätta.
Den viktigaste bullerkällan i Helsingfors är vägtrafiken – 39 procent av Helsingforsborna bor i deras bullerområden. Andelen invånare som bor i inom bullerområdet har under det senaste årtiondet ökat en aning. Förutom vägtrafiken orsakar spårvagns- och spårtrafiken kontinuerligt buller och bland annat byggande och evenemang orsakar tillfälligt buller. Kraftigt kontinuerligt buller är skadligt för välbefinnandet och hälsan. Det försämrar också livsmiljöns kvalitet och trivsamhet.
I Helsingfors har man etablerat ett stort urval av metoder för att förbättra stadens ljudmiljö. De viktigaste är de metoder som används vid planeringen av markanvändningen och trafiken. Under de senaste åren har vi till exempel sänkt hastighetsbegränsningarna på gatorna, förbättrat förutsättningarna för cykling och gång och elektrifierat busstrafiken.
Genom att planera ljudmiljön i allmänna områden kan man påverka trivseln. Sommaren 2023 testade man framgångsrikt innovativa gröna bullerväggar vid två objekt i stadskärnan. Med hjälp av grönväggen skapades en trivsam lugn oas i en miljö som belastas av trafikbuller.
Förutom att minska bullret är det viktigt att skydda ljudmiljön där den är bra, lugn och intressant. Tysta och lugna områden är ytterst viktiga för stadsborna. Det finns ganska många sådana här stimulerande miljöer, såsom naturområden och parker, runt om i staden. I staden som blir allt tätare är det viktigt att stadsborna har enkel tillgång till stimulerande, tysta grönområden.
Framgångar:
- Luftkvaliteten vid mätpunkterna i Helsingfors har förbättrats.
- Försöket med gröna bullerväggar
- Luftföroreningarna från avgasutsläppen från trafiken har minskat.
- Verktyget Planect, som vidareutvecklades från verktyget HAVA, togs i bruk för att beräkna och styra detalj- och delgeneralplanernas koldioxidavtryck till en utsläppssnålare nivå.
- Vi har gjort framsteg med att lösa inomhusluftproblemen och anmälningarna om inomhusluft har minskat.
Utvecklingsobjekt:
- Elektrifieringen av trafiken eliminerar inte gatudamm- och bullerutsläppen.
- Boendet blir tätare nära livliga trafikleder.
- Samordningen av den växande staden och klimatmålen på stadsnivå kräver ett mycket målmedvetet arbete i framtiden.
- Styrande av tillväxten så att vi kan hålla fast vid målet att säkerställa bevarandet av närnaturen i enlighet med målen samt stärka mångfalden.
- Fördelningen av hållbara färdsätten borde fås på en bättre tillväxtbana, kollektivtrafikens andel har inte stigit till samma nivå som före coronapandemin.
