Före coronapandemin uppnådde Helsingfors stads egna kulturinstitutioner cirka 1,43 miljoner besökare per år (cirka 2,5 besök/helsingforsare). Den service som staden producerar uppskattades i Helsingfors uppgå till cirka 25 procent av hela kultursektorns tjänsteproduktion. I åtta av stadens kulturcentrum ordnades cirka 2 000 evenemang per år, Helsingfors stadsorkester hade cirka 50 symfonikonserter och i Helsingfors stadsmuseums och konstmuseets sex museer såg man 23–25 utställningar per år. Helsingfors stad delar årligen ut cirka 17 miljoner euro i stöd för konst- och kulturverksamhet inklusive grundläggande konstundervisning. I kriterierna för beviljande av understöd ingår beaktande av både jämställdhet och jämlikhet samt ekologiskhet i ordnandet av verksamheten.
Pandemins samlingsrestriktioner inverkade mycket på kulturevenemangen, som i praktiken inte kunde ordnas annat än tidvis och för ett mindre antal deltagare under 2020–2021 samt i början av 2022. Kulturbranschen återhämtar sig långsamt från pausen och 2023 koncentrerar vi oss på att stärka den allmänna framtidstron och verksamhetsstrukturerna inom många kulturområden samt att återställa allmänhetens förtroende till nivån före coronan. Under 2021–2022 satsade staden mycket på att återuppliva kulturbranschen.
Helsingfors stad har identifierat främjandet av kulturell jämlikhet som en tyngdpunkt som ökar stadsbornas välbefinnande. Åtgärderna har planerats och genomförts 2021–2023 speciellt ur perspektivet för den kulturella mångfalden och inkluderingen, barn och äldre personer samt helsingforsare i en sårbar ställning. Stadens omfattande biblioteksväsende verkar som främjare av kulturell hållbarhet och betjänar alla helsingforsare på ett mångsidigt sätt.
Främjande av kulturell jämlikhet
Främjandet av kulturell jämlikhet styrs av principerna om inkludering och mångfald som omfattar både befolkningens många olika bakgrunder och funktionsnedsättningar. Vid planeringen av konst- och kulturverksamhet har man förstått att man inte samtidigt kan svara exakt på alla specialgruppers behov, utan det väsentliga är att hitta sådana verksamhetssätt som inte utesluter någon. Verksamhetssätt som ökar inkluderingen söks framför allt genom att öka specialgruppers aktörskap och delaktighet. I synnerhet verksamheten vid kulturcentret Caisa, som förvaltas av Helsingfors stad, stöder stärkandet av mångfalden och inkluderandet av kulturverksamhet i staden. Helsingfors stad fäster också vikt vid att värna om det svenska språkets ställning och den tvåspråkiga kulturen samt den regionala jämlikheten. Med kulturella metoder stärks identiteten i Helsingfors olika områden.
Barn och äldre personer i fokus
För att främja barnkulturen strävar Helsingfors stad efter att rikta sin egen verksamhet så att den kan säkerställa alla barns jämlika möjligheter att uppleva konst och kultur. Staden förverkligar också Unicefs modell Barnvänlig kommun. I centrum för verksamheten står konstcentret Annegården för barn och unga, där man bland annat organiserar 5 x 2-verksamheten som riktar sig till stadens alla lågstadier och som årligen bekantar cirka 6 200 barn med skapande av konst under ledning av professionella konstnärer.
Till kulturens fadderbarn kallas alla barn födda i Helsingfors 2020 eller senare. Den egna kulturfaddern ordnar skräddarsydd verksamhet för barnen enligt dess utvecklingsstadium tills barnet börjar skolan. Det finns 32 konst- och kulturaktörer som verkar som kulturfaddrar. I början av 2023 hade redan cirka 11 500 familjer gått med. De medverkande aktörerna arbetar tillsammans med sätt att förverkliga en kulturellt ansvarsfull konst- och kulturfostran.
De särskilda tillgängliga programmen som är avsedda för äldre produceras på ett samordnat sätt av social- och hälsovårdstjänsterna samt stadens kulturaktörer. Bland annat Helsingfors stadsmuseum och Helsingfors konstmuseum HAM:s samarbete med servicecentralerna, verksamheten för åldersvänliga orkestrar och Helsingfors konstmuseum HAM:s seniorråd kan nämnas. Kulturell jämlikhet för äldre stöds också med hjälpverksamheten. Kultur- och fritidssektorn delar år 2023 ut sammanlagt två miljoner euro för att främja äldre personers rörlighet och kulturverksamhet. I de understödda projekten stärks de äldres delaktighet och aktiva aktörskap.
Att nå ut till stadsbor som befinner sig i en sårbar ställning
Inom LiiKu-stödet, som utvecklats i ett multisektoriellt samarbete, handleder och stöder personalen inom social- och hälsovårdsbranschen klienter att delta i idrotts- och kulturevenemang som intresserar hen, samt i hobbyverksamhet på egen hand.
Genom ett engagerande regionalt kulturarbete (Helsingforsmodellen) stärks stadsdelarnas gemenskap, trivsel och positiva profilering samt möjliggörs delaktighetsupplevelser för invånarna, vilket ger stöd i att uttrycka sin egen röst och kreativitet samt att hämta sina krafter.
Bibliotek som producent av kulturell hållbarhet
Biblioteksväsendet är en stark aktör inom kulturell hållbarhet både i Helsingfors och på andra håll i Finland. Biblioteken är en slags ryggrad för kulturen – de är lättillgängliga och avgiftsfria mötesplatser där man förutom information även hittar kulturupplevelser, redskap för olika hobbyer och lokaler för sammankomster. I Helsingfors finns 37 regionbibliotek, två bokbussar och utöver dessa två patientbibliotek och fem servicepunkter i servicehusen. Biblioteket har lyckats förnya sig i takt med stadens förändring. Helsingforsborna betjänas också av bland annat ett flerspråkigt bibliotek och E-bibliotek, där det finns tusentals böcker, tidningar, filmer, musik, kurser och databaser. Biblioteket är en viktig plats för lärande och upprätthållande av läskunnighet, och det betjänar stadsborna från spädbarnsåldern till ålderdomen.
Framgångar:
- Enskilda konstnärer och konstinstitutioner samt många andra aktörer inom kulturen lyfter ständigt fram frågor om hållbar utveckling i sin offentliga verksamhet och producerar verk genom vilka helsingforsarna får en ökad förståelse för dessa teman och en ökad förmåga att hitta kreativa lösningar för att lösa de utmaningar som uppstått.
- Främjandet av kulturell jämlikhet har lyfts fram som en viktig tyngdpunkt inom hela kultursektorn. Staden har identifierat i synnerhet barn och äldre samt helsingforsare som befinner sig in en sårbar ställning som grupper för vilkas kulturella rättigheter vi arbetar för att tillgodose.
Utvecklingsobjekt:
- Olika minoriteters möjligheter att synas och delta i planeringen och genomförandet av kulturtjänster samt synligheten av innehåll i kulturutbudet som är relevanta för dem bör ökas.
- Det behövs mer diskussion om principerna för konst- och kulturfostran samt annan kulturverksamhet som beaktar mångskiftande kulturbakgrunder och skapande av en gemensam förståelse mellan aktörer inom kultur- och konstbranschen.
