Konst och kultur hjälper oss att möta och förändra framtiden

Kultur och konst har en roll i Helsingfors: De skapar och stärker identiteten och betydelsen hos samhällen och individer och fungerar som en kompass för framtiden. Med hjälp av kulturen stärker vi välfärden för både individer och samhällen. I Helsingfors är utbudet av kultur större än i övriga landet och den regionala tillgängligheten av kultur är mycket god i Helsingfors (Finlands officiella statistik 2021). Det rikliga kulturutbudet anknyter till stadens storlek och huvudstadsstatus. År 2023 återhämtade sig utbudet av Helsingfors stads kulturtjänster nästan till samma nivå som tiden före coronaviruspandemin. Stadsorkestern, kulturcentren, stadsmuseet och annan verksamhet inom kulturtjänsterna lockade besökarna att återvända till kulturevenemangen. År 2023 nådde de sammanlagt 1,2 miljoner besökare, vilket är cirka 1,8 besök per Helsingforsbo, medan siffran före koronapandemin år 2019 var cirka 2,5 besök per Helsingforsbo. Antalet biblioteksbesökare ökade år 2023 med 24 procent jämfört med året innan.

Helsingforsborna är flitigare kulturkonsumenter än andra invånare i huvudstadsregionen, men skillnaderna mellan utbildningsgrupperna är stora också i huvudstaden, visar Huvudstadsregionens välfärdsenkät som genomfördes 2021. Då varannan person som avlagt examen på högskolenivå besöker ett konst- eller kulturevenemang minst en gång i månaden, är motsvarande andel endast 15 procent för dem som fått utbildning på grundnivå. Däremot har inkomstnivån inget samband med konsumtionen av kultur. Det är i själva verket vanligare att delta i kultur i gruppform för låginkomsttagare än för personer med högre inkomster. Andra forskningsrön har lyft fram lågutbildade och låginkomsttagare som grupper som inte deltar i kulturtjänster, samt män som besöker kulturevenemang mer sällan än kvinnor.

Det kumulativa forskningsrönet tyder på att konst och kultur har kausala effekter på välbefinnandet. Det finns flera verkningsmekanismer, och effekterna går delvis via hälsobeteendet, eftersom levnadsvanorna för personer intresserade av kultur är hälsosammare än för personer som undviker kultur. I ljuset av resultaten minskade försämringen av hälsotillståndet under föregående år både besöken på kulturevenemang och deltagandet i kultur som grupphobby. Resultaten visar att konst och kultur också borde erbjudas – och kanske i synnerhet – för dem som kämpar med olika utmaningar i välbefinnandet.

Helsingfors stad samarbetar med kulturskapare och konstnärer och delar ut cirka 18 miljoner euro i stöd för konst- och kulturverksamhet varje år. Dessutom understöder staden läroanstalter som ger grundläggande konstundervisning. År 2024 anvisade staden totalt två miljoner euro i statsarvsmedel för att främja rörligheten och kulturverksamheten för äldre. I de understödda projekten stärks de äldres delaktighet och aktiva aktörskap. I kriterierna för beviljande av understöd ingår beaktande av både jämställdhet och jämlikhet samt ekologiskhet i ordnandet av verksamheten.

Biblioteken som ryggrad för kulturen och kulturcentren som hjärtan i områdena

Helsingfors stads omfattande biblioteksväsende betjänar alla Helsingforsbor mångsidigt i nästan alla bostadsområden. Biblioteken är en slags ryggrad för kulturen – de är lättillgängliga och avgiftsfria mötesplatser där man förutom information även hittar kulturupplevelser, redskap för olika hobbyer och lokaler för sammankomster. I Helsingfors finns 37 regionbibliotek, två bokbussar och utöver dessa två patientbibliotek och fem servicepunkter i servicehusen. Biblioteket har lyckats förnya sig i takt med stadens förändring. Helsingforsborna betjänas också av bland annat ett flerspråkigt bibliotek och E-bibliotek, där det finns tusentals böcker, tidningar, filmer, musik, kurser och databaser. Biblioteket är en viktig plats för lärande och upprätthållande av läskunnighet, och det betjänar stadsborna från spädbarnsåldern till ålderdomen.

Kulturcentren har spridit sig till fyra bostadsområden i Helsingfors. I stadskärnan finns barnkulturcentret Annegården samt Savoy och Caisa, som fokuserar på mångsidig kultur och konst. De regionala kulturcentrens framtida roll, uppgift och verksamhetssätt har byggts upp sedan 2023 i ett visionsarbete där cirka 2 400 stadsbor har deltagit. Invånarnas uppfattningar utgör grunden i visionsarbetet för planeringen av framtiden. Kulturcentren finns för stadsbornas och andra intressentgruppers behov och fungerar som mötesplatser som stärker gemenskapen och lyfter fram berättelser, stolthetsämnen och kulturer i sitt område. De stadsbor som deltog i framtidsvisionen för kulturcentren saknade kulturupplevelser som tydligt riktas till olika grupper samt rörliga och kreativa aktiviteter där man har gjort det så lätt som möjligt att delta.

Det nuvarande regionala kulturutbudet kompletteras också av Helsingforsmodellen med målet att balansera och diversifiera konst- och kulturutbudet i stadsdelarna. Under den tredje projektperioden 2022–2024 riktades verksamheten till områdena Stapelstaden–Skomakarböle, Gårdsbacka, Malm och Rönnbacka–Rönninge med ett understödsanslag på totalt 600 000 euro. Från och med 2024 riktas verksamheten i samarbete till stadsförnyelseområdena Malmgård, Gamlas, Malm, Mellungsby och Havsrastböle som utvecklas med hela stadens krafter.

Vi strävar efter att utveckla stadsförnyelseområdena på ett övergripande sätt genom att utnyttja konst och kultur: sommaren 2024 ordnade Malms kulturhus en månadslång stadsfestival i parken i Nedre Malm: konserter, cirkus, verkstäder, parkgymnastik, stadsdanser, loppmarknader och picknickar lockade invånarna att glädja sig åt området och dess evenemang tillsammans.

Kulturell mångfald

En hållbar utveckling förutsätter att vi identifierar och värnar om kulturell mångfald. Detta har att göra med hur olika kulturer kan blomstra och behålla sin identitet mitt under globaliseringen och andra förändringar. I Helsingfors har den kulturella mångfalden främjats genom att rikta verksamheten till barn och äldre samt till bostadsområden i socioekonomiskt sämre ställning. Också den kulturella mångfalden och en bättre tillgänglighet för minoriteternas kulturer har varit föremål för arbetet inom kulturtjänsterna.

Kulturtjänsternas mål har varit att utveckla innehållsproduktionen ur ett mångfaldsperspektiv. Målgruppsanalysen av tjänsterna som gjorts och behandlats med personalen har ökat förståelsen för bland annat minoriteter som beaktats i verksamheten och å andra sidan grupper som inte beaktats. Vi strävar efter att stärka aktörskapet och deltagandet hos de grupper som utgör en minoritet inom kulturtjänsterna, så att kulturtjänsterna når och representerar Helsingforsborna bättre. I synnerhet verksamheten vid kulturcentret Caisa, som förvaltas av Helsingfors stad, stöder stärkandet av mångfalden och inkluderandet i kultur- och konstverksamheten i staden. Staden ägnar också uppmärksamhet åt det svenska språkets ställning och skyddet av den tvåspråkiga kulturen samt den regionala jämlikheten. Biblioteken erbjuder böcker, talböcker och tidskrifter på över 80 språk för barn, ungdomar och vuxna. Det flerspråkiga bibliotekets material kan lånas via det egna närbiblioteket. Med hjälp av kulturella metoder stärks identiteten i Helsingfors olika områden.

I och med försöken med projektet demokratikaféet i Stoa biblioteket (2021–2023) har Eid-festen etablerat sig som en del av kulturcentret Stoas evenemangsprogram i Östra centrum. Dessutom uppmärksammades evenemang som firar kulturer i tjänsteutformningen för kulturcentret Stoa som ett av huvudmålen för husets verksamhet och i planeringen av den kommande renoveringen. Under projektet startades en läsecirkel på lättläst språk och verksamhet med språkhjälp i finska för vuxna som träffas varannan vecka i biblioteket i Östra centrum. Deras verksamhet fortsätter även efter projektet. Målet för båda verksamheterna är att ge stöd för att lära sig finska. I och med projektets verksamhet stärktes förståelsen för att servicen till de mångskiftande invånarna förutsätter en mångskiftande personal – till exempel borde bibliotekspersonalen reflektera områdets kulturella och språkliga befolkningsunderlag. Möjligheten att identifiera sig gör biblioteket mer inbjudande för många invånare. För att utveckla mångkulturella tjänster är det viktigt att skapa strukturer som kan ledas och utvidgas till alla kultur- och fritidstjänster.

Barnen i fokus

För att främja barnkulturen strävar Helsingfors stad efter att rikta sin egen verksamhet så att den kan säkerställa alla barns jämlika möjligheter att uppleva konst och kultur. Staden förverkligar också Unicefs modell Barnvänlig kommun. I centrum för verksamheten står konstcentret Annegården för barn och unga, där man bland annat samordnar 5 x 2-verksamheten som riktar sig till stadens alla lågstadier och som årligen bekantar cirka 4 400 barn med skapande av konst under ledning av professionella konstnärer i stadens kulturcenter.

Utöver den grundläggande konstundervisningen stöds konst-, musik- och kulturhobbyverksamhet av ungdomstjänsternas hobbygrupper och Finlandsmodellen för hobbyverksamhet. Finlandsmodellen för hobbyverksamhet är en verksamhetsform som skrevs in i ungdomslagen 2023 och som syftar till att erbjuda alla elever i årskurserna 3–9 möjlighet att delta i hobbyverksamhet. Den avgiftsfria verksamheten efter skoldagen tar hobbyerna närmare även de barn och unga som har mindre möjligheter att pröva på olika hobbyer. Via Finlandsmodellen för hobbyverksamhet kan man skapa vägar för att delta långvarigt i hobbyverksamhet.

Till kulturens fadderbarn kallas alla barn födda i Helsingfors 2020 eller senare. Den egna kulturfaddern ordnar skräddarsydd verksamhet för barnen enligt dess utvecklingsstadium tills barnet börjar skolan. Det finns ungefär 30 konst- och kulturaktörer som verkar som kulturfaddrar. Sommaren 2024 hade cirka 18 000 faddrar gått med i verksamheten. De medverkande aktörerna arbetar tillsammans med sätt att förverkliga en kulturellt ansvarsfull konst- och kulturfostran.

Åldersvänliga kulturtjänster

Helsingfors stad vill säkerställa att alla äldre personer i Helsingfors har möjlighet att röra på sig och gå ut, vara en aktiv medborgare, utveckla sitt kunnande samt delta i och uppleva konst och kultur oberoende av livssituationen, såsom ålder, fysisk kondition, ekonomisk situation och bostadsort. Verksamhetsmodellerna för kulturellt äldrearbete och åldersvänliga kulturtjänster har bidragit till att äldre Helsingforsbor har allt större möjligheter att delta i att både skapa och uppleva konst och kultur. Till exempel ökar distanskulturplattformen Lämpiö som riktar sig till äldre tillgängligheten och Minnenas resväska som sammanställts ur stadsmuseets samlingar samt regionala evenemang som producerats av kulturcentren sänker tröskeln för deltagande. I projekt som stöds av staden har man bland annat utvecklat luftakrobatik för äldre och tillsammans med yrkesfolk har man skapat nutidsdansverk.

Att inspirera stadsbor i sårbar ställning till att delta i kulturtjänster

I det nationella programmet för hållbar tillväxt har det byggts upp en systematisk hänvisningsmodell där yrkesfolk inom social- och hälsovårdsbranschen hänvisar stadsbor som befinner sig i en sårbar ställning till kultur- och fritidstjänster. Utvecklingsarbetet fortsätter ännu. I synnerhet utformningen av tjänsterna så att de svarar på behoven hos dem som befinner sig i en sårbar ställning och de sektorsövergripande finansieringsmodellerna är framtida utvecklingsteman.

Framgångar:

Enskilda konstnärer och konstinstitutioner samt många andra aktörer inom kulturen lyfter ständigt fram frågor om hållbar utveckling i sin offentliga verksamhet och producerar verk genom vilka helsingforsarna får en ökad förståelse för dessa teman och en ökad förmåga att hitta kreativa lösningar för att lösa de utmaningar som uppstått.
Främjandet av kulturell jämlikhet har lyfts fram som en viktig tyngdpunkt inom hela kultursektorn. Staden har identifierat i synnerhet barn och äldre samt helsingforsare som befinner sig in en sårbar ställning som grupper för vilkas kulturella rättigheter vi arbetar för att tillgodose.
Målgruppernas röst har stärkts, information och förståelse för fenomen som anknyter till målgrupperna delas mellan sektorerna samt bland annat med aktörer inom tredje sektorn.

Utvecklingsobjekt:

Olika minoriteters möjligheter att synas och delta i planeringen och genomförandet av kulturtjänster samt synligheten av innehåll i kulturutbudet som är relevanta för dem bör ökas.
Det behövs mer diskussion om principerna för konst- och kulturfostran samt annan kulturverksamhet som beaktar mångskiftande kulturbakgrunder och skapande av en gemensam förståelse mellan aktörer inom kultur- och konstbranschen.
Kompetensutveckling i frågor som gäller mångfald och inkludering i kulturtjänster på alla nivåer (högre ledning, chefer, operativ personal) med hjälp av utbildningar samt en gemensam mångfaldsvision.
Utformningen av tjänster så att de motsvarar behoven hos dem som befinner sig i en sårbar ställning och de sektorsövergripande finansieringsmodellerna för produktionen av kulturtjänster för dem som befinner sig en sårbar ställning behöver utvecklingsarbete.