Kulturarvet uppstår som ett resultat av människans verksamhet och i växelverkan med miljön. Kulturarvet och kulturmiljön är sammanlänkade med varandra. Att värderingar, övertygelser, färdigheter och traditioner förändras är en central egenskap i kulturarvet, men kulturarvet representerar samtidigt kontinuitet i en föränderlig värld. Ett kulturarv som värnas om med kärlek är en ekonomisk attraktionsfaktor och har stor betydelse för utvecklingen av turismen. Kulturarvet är därför en utvecklingsresurs också ur ekonomisk synvinkel.
Kulturarvet och information om det produceras, används, sköts och bevaras av många olika aktörer, allt från privata hobbyutövare till aktörer inom den offentliga sektorn. I Helsingfors ansvarar kultur- och fritidssektorn för stadens biblioteksmaterial, museisamlingar och för att upprätthålla och förnya kulturarvet, skydda kulturmiljön och stödja konst- och kulturverksamheten. Det är i synnerhet Helsingfors stadsmuseums uppgift att ge stadsborna rötter och hjälpa dem att skapa ett eget förhållande till Helsingfors och att vara helsingforsare. Som myndighet för kulturmiljön ger stadsmuseet ett kulturarvsperspektiv i planläggningsprocessen och byggandet av staden. HAM Helsingfors konstmuseum å sin sida värnar om, presenterar och utvecklar konstarvet och stöder uppkomsten av ett nytt kulturarv inom nutidskonstens område.
Stadsarkivet ansvarar för den dokumentinformation som staden arkiverar permanent. Skolor och andra läroanstalter förnyar och förmedlar kulturarvet i sitt dagliga arbete. Mycket samarbete bedrivs över branschgränserna från daghemsåldern till andra stadiets studerande samt finska Arbetarinstitutet och Arbis.
Kulturarvsinformationen och tjänster i anslutning till den digitaliseras i samma takt som det övriga samhället. Digitala verktyg har öppnat nya möjligheter för både professionella kulturarvsaktörer och medborgare. Det materiella kulturarvet i Helsingfors är digitalt väl tillgängligt via den nationella söktjänsten Finna. Via Finna-tjänsten har materialet sedan 2021 varit en del av den sameuropeiska tjänsten Europeana och därmed en del av det europeiska kulturarvet. Kulturarvsinformation om den byggda miljön delas också via Finna. Stadsmuseets fotosamling är dessutom tillgänglig via tjänsten Helsinkikuvia.fi. De högupplösta bilderna som kan användas fritt skapar förutsättningar även för företagsverksamheten.
Webbtjänsten Historia Helsingfors, som upprätthålls av historiekommittén i Helsingfors och lyder under stadskansliets informationshanteringsenhet, delar historie- och kulturarvsmaterial med anknytning till Helsingfors och information som förädlats från dem.
Kulturmiljöprogram
Kulturmiljöprogrammet, som stadsstyrelsen godkände år 2023, är stadsmuseets och stadsmiljösektorns gemensamma riktlinjer för beaktande av kulturmiljöer samt för skötseln och användningen av dem i Helsingfors. Programmet ger en helhetssyn på värdena i kulturmiljöerna i Helsingfors och det kulturarv som hör samman med detta. I beredningen har stadens sektorer, företag och stadsbor engagerats och hörts. Programmet fokuserar särskilt på att värna om kulturmiljöer och samordna stadens övriga mål samt på att stödja stadsbornas frivilliga verksamhet. En kombination av hållbar tillväxt och värnande om kulturmiljöer är avgörande. Programmets mål stöder många av FN:s mål i Agenda 2030 är särskilt inriktade på ekologisk hållbarhet och naturmiljöer samt välfärd och hållbar turism.
Framgångar:
- Aktiv delaktighet i värnandet och förnyandet av kulturarvet har betydande konsekvenser för välbefinnandet. I Adoptera ett monument-verksamheten sköter frivilliga arkeologiska objekt under ledning av stadsmuseet och fotogruppen dokumenterar staden genom att fotografera. Museimormödrarna och -fäderna förmedlar kulturarvet i Barnens stad. Stadsmuseet arbetar också ofta med aktörer som uppfattas som marginella. I utställningsproduktionen har man under 2023–2024 engagerat den afrofinländska gemenskapen, och i november 2024 öppnades utställningen M/S Baltic Queers som belyste regnbågsimmigrationen som undersökts i liten grad. Materialet och manuskriptet till båda utställningarna baserades på dokumentation som gjorts tillsammans med gemenskaperna.
- Kulturmiljöprogrammet genomförs i nära samarbete inom staden och med deltagande av stadsborna. Gemensamma aktiviteter har ökat helsingforsarnas medvetenhet om kulturmiljöerna och deras värde. Samtidigt har man i stor omfattning nätverkat med fokus på kulturmiljöns mångahanda värden och inverkan på de mentala resurserna samt betonat betydelsen av att byggnader bevaras som en del av en hållbar utveckling. Programmets vision är att Helsingfors år 2050 ska vara en historiskt intressant stad som värdesätter sina kulturmiljöer och förändras på ett hållbart sätt, där alla kan rota sig.
Utvecklingsobjekt:
- Utmaningarna med regionalitet och mångfald gäller lika mycket kulturarvets hållbarhet som stadsorganisationen i övrigt.
- Kultur- och fritidssektorn utvecklar kontinuerligt digitala verktyg och arbetssätt för att göra kulturarvet och de upplevelser som grundar sig på det lättare tillgängliga. Bibliotekstjänsten erbjuder mångsidiga elektroniska material samt verktyg, rådgivning och stöd för användningen av digitala tjänster. Utvecklingen av digitala verksamhetsmodeller och upprätthållandet av systemen förutsätter kontinuerliga investeringar. En kombination av digital tillgänglighet och intäktsförväntningar kräver mångsidig kompetens.
- Aktörerna inom de mycket specialiserade delområdena inom kulturarvet är ofta seniorer, och att överföra deras kunnande till kommande generationer är en central utmaning. Frivilligaktörer har ofta mycket begränsade resurser.
Program, undersökningar och webbplatser:
Konst och kultur i Helsingfors 2030: Arbetsgruppens vision för staden och invånarna i mars 2020 PDF
Historia Helsingfors
