Globalt sett är vi på god nivå i Helsingfors när det gäller många frågor kring ojämlikheten vid granskningen av målet minskad ojämlikhet. Ändå är ojämlikhet och marginalisering ett av de mest ihållande och långvariga problemen i Helsingfors, även om vi i många av stadens program och mål redan under flera år har försökt minska detta.
Antalet finländare med risk för fattigdom eller marginaliserade har fortsatt att öka efter coronapandemin. Skillnaderna i hälsa och välfärd mellan befolkningsgrupperna har också ökat, liksom även de regionala skillnaderna. Bostadslösheten och papperslösheten är större i Helsingfors än i det övriga landet, även om bostadslösheten, framförallt gatubostadslösheten, är liten i Helsingfors och Finland hittills har lyckats minska bostadslösheten som enda land i Europa. Faktorer som ökar bostadslösheten i Helsingfors är stadens attraktionskraft som storstad, de dyra bostäderna, ett stort antal utslagna som lever på marginalen och bristen på tillfälliga inkvarteringsplatser. Helsingfors stad nådde sitt mål att halvera antalet bostadslösa före utgången av 2023. Målet att avskaffa bostadslösheten i Helsingfors under år 2025 kommer inte att nås. Antalet bostadslösa har minskat jämfört med situationen 2019. I slutet av år 2023 fanns det 739 ensamboende bostadslösa i Helsingfors, av vilka 26 procent var kvinnor, åtta procent under 25 år medan 36 procent hade invandrarbakgrund. Det fanns 32 bostadslösa familjer. Bostadslösheten bland både ensamboende och personer med familj har minskat med över 50 procent sedan 2019. Av de ensamboende bostadslösa var något över hälften bostadslösa långvarigt.
Antalet papperslösa personer i Helsingfors är svårt att uppskatta. De papperslösa är en mångfaldig grupp men i praktiken innebär papperslöshet att en person vistas i Finland utan uppehållstillstånd. En papperslös och en bostadslös persons vardag präglas av en ständig osäkerhet om framtiden. De bostadslösa och papperslösa befinner sig i en sårbar ställning och löper stor risk att uppleva även andra hot, såsom våld och utnyttjande.
Socioekonomiskt summaindex per distrikt i Helsingfors
Utvecklingen av segregation
Den etniska segregationen är relativt lindrig i Helsingfors om man exempelvis jämför internationellt med Stockholm eller Köpenhamn. Under de senaste tio åren har ändå skett en radikal ökning av segregationen. Andelen invandrare och deras barn födda i Finland av Helsingfors befolkning har ökat betydligt på 2000-talet och inom enskilda delområden har det samtidigt skett stora demografiska förändringar.
De regionala skillnaderna i befolkningens socioekonomiska struktur återspeglas i märkbara skillnader i sjuklighet och upplevd välfärd. Detta syns i en regional differentiering i servicebehoven. Det finns också betydande regionala och skolspecifika skillnader mellan studerande-, elev- och barnstrukturerna vid läroanstalter, skolor och daghem. Dessutom återspeglas de regionala skillnaderna i den upplevda tryggheten. Segregationsutvecklingen har enligt undersökningar också konsekvenser för vart man vill flytta och för att bostadspriserna och skolornas läranderesultat differentieras. Flyttrörelsen inom staden kan förstärka segregationsutvecklingen om bostadsbytare börjar i allt högre grad göra sina val med betoning på områdenas egenskaper, genom att gynna vissa områden och undvika andra.
Stadsförnyelsen som korrigerande åtgärd
Under den här strategiperioden har Helsingfors stad satt mycket resurser på de så kallade stadsförnyelseområdena Gamlas-Malmgård, Malm, Mellungsby och Havsrastböle. Stadsförnyelsen genomförs genom tväradministrativt samarbete och dess mål är att skapa ny livskraft för de valda målområdena genom att satsa på att renovera den byggda miljön och att bygga nytt. Stadsförnyelsen är också ett verktyg för att uppnå stadens strategiska mål i fråga om förebyggande av segregation och regionernas livskraft.
Utöver bostadsbyggandet har det under strategiperioden genomförts projekt i stadsförnyelseområdena för att möjliggöra en trygg och trivsam livsmiljö. Före utgången av 2022 renoverades rekreationsområdena och lekparkerna i stadsförnyelseområdena som en del av det riksomfattande Förortsprogrammet. Tjänsterna i områdena förbättras genom spetsprojekt, till exempel byggs ett allaktivitetshus i Havsrastböle och ett familjecenter och välfärdscenter i Malm.
Inom stadsförnyelseprojekten genomfördes år 2023 utvecklingsprogrammet Bloomberg-Harvard för att öka tryggheten för barn och unga i stadsrummet genom att stärka regionledningen och de regionala samarbetsnätverken. Syftet med programmet var att på ett multiprofessionellt sätt hitta lösningar tillsammans för att förbättra tryggheten för barn och unga. På basis av programmet blev teamen med medlemmar från alla stadens sektorer kvar i stadsförnyelseområdena enligt modellen för regionalt ledarskap.
Barn och unga är en viktig målgrupp för att förebygga segregation och minska ojämlikhet
Ojämlikheten mellan barn och unga minskar genom högklassig undervisning och småbarnspedagogik. Dessutom har man försäkrat sig om att barn och unga kan utöva mångsidiga hobbyer på sin fritid. Ett exempel på detta är Finlandsmodellen för hobbyverksamhet, som tillgodoses mycket väl i Helsingfors. De avgiftsfria fritidsaktiviteterna efter skoldagen tillgodoses i alla grundskolor i Helsingfors. I utbudet finns över 30 olika hobbyer som barn och unga önskat, av vilka över 8 000 elever i årskurserna 3–9 väljer en som passar dem varje vecka. Inskrivningen i ungdomslagen etablerade hobbyverksamhet enligt Finlandsmodellen som en permanent verksamhetsform.
Modellen för behovsbaserad finansiering för småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen har uppdaterats och finansieringen har ökats. Den behovsbaserade finansieringen riktas till de daghem och skolor som behöver stöd för att säkerställa jämlika möjligheter till lärande.
I grundskolorna har lärandet av och kunnandet om känslo- och interaktionsfärdigheter stärkts. Grundskolorna har skapat planer för undervisning i känslo- och interaktionsfärdigheter och tillsammans med eleverna bekantar man sig regelbundet med temat. Skolcoacher och flerspråkiga handledare erbjuder eleverna stöd och handledning med låg tröskel. Arbete som ökar rörligheten och tryggheten samt arbete som stärker gemenskapen inom utbildningen på andra stadiet stöder minskningen av segregationen och ojämlikheten övergripande på hela stadens nivå.
Integration spelar en viktig roll för att minska ojämlikheten
I slutet av 2023 hörde 134 000 personer med utländsk bakgrund till Helsingfors befolkning. Fyra femtedelar av dem var födda utomlands. Andelen personer med utländsk bakgrund var 20 procent av befolkningen och andelen har ökat stadigt. Man har flyttat till Finland både på arbets-, studie- och familjebasis, och en del av dem som flyttat har fått uppehållstillstånd på grund av internationellt skydd. I slutet av 2022 utgjorde personer födda utomlands och med utländsk bakgrund 17 procent av stadens sysselsatta och 33 procent av stadens arbetslösa. Arbetslöshetsgraden för dem som flyttat till Finland var 19 procent. Det svaga sysselsättningsläget inverkar på den ekonomiska utkomsten och därmed på individernas och familjernas välfärd.
Integration är ett mångdimensionellt fenomen som utöver sysselsättningen omfattar till exempel fenomen som gäller tillägnande av språk och kultur, uppbyggande av sociala relationer och nätverk, delaktighet, deltagande och utveckling av en känsla av samhörighet. Personer med utländsk bakgrund i Helsingfors har integrerats på mycket olika sätt. För en stor del av dem går det bra, men en del har också olika utmaningar inom flera områden i livet. I värsta fall återspeglas dessa också i deras barn som är födda och uppvuxna i Finland. Från början av 2025 stärks Helsingfors stads ställning som främjare av integrationen av invandrare ytterligare. Den nya lagen gör föräldrar som vårdar sina barn hemma till målgrupp för främjande av den lagstadgade integrationen.
Medborgare med utländsk bakgrund, med ett främmande modersmål och utländska medborgare i Helsingfors i slutet av åren 1990–2023
Framgångar:
- Barnfamiljerna får stöd tidigare än förr tack vare de nya verksamhetsmodellerna.
- En modell för hobbyverksamhet har utvecklats i samarbete mellan sektorerna för att varje barn ska få en hobby.
- Den behovsbaserade finansieringen har haft en positiv inverkan på minskningen av ojämlikheten inom utbildningen och verksamhetsmodellen har utvidgats även till andra sektorer.
- Kompetenscentret Stadin osaamiskeskus erbjuder yrkesutbildning och sysselsättningstjänster för dem som flyttat till Finland.
- International House Helsinki erbjuder ett brett utbud av myndighets- och rådgivningstjänster för behoven hos dem som flyttat från utlandet till huvudstadsregionen.
Utvecklingsobjekt:
- En stor del av utvecklingsarbetet för att minska ojämlikhet och öka integration görs i projekt, vilket gör det svårare att arbeta systematiskt och långsiktigt.
- Samarbetet mellan de olika sektorerna måste förbättras ytterligare och strukturerna för att förebygga marginalisering vidareutvecklas. Inom utbildningen på andra stadiet måste man systematiskt börja tillämpa en referensram för samhällspåverkan för att främja samarbetet mellan olika sektorer och minska fragmenteringen av tjänsterna.
- Att nå föräldrar som tar hand om barn och familjer för att stödja deras integration.
- Förebyggande av social och regional etnisk differentiering och mildrande av dess negativa konsekvenser.
- Tidsmässigt förkortande av vägen till sysselsättning för dem som flyttar till Finland.