Godahoppsparken på Busholmen kommer att bli mer långlivad än de omgivande byggnaderna, gissar landskapsarkitekterna som planerade parken. Den kommer att förvandlas till en skog som omfattar fem hektar. Godahoppsparken jämförs ofta med Brunnsparken, och båda parkerna har samma area.
Godahoppsparken är stadskärnans nyaste parkområde. Ibland jämförs det fem hektar stora området till exempel med Brunnsparken, eftersom parkerna har en lika stor area. Jämfört med Brunnsparkens gamla träd kan Godahoppsparkens trädplantor verka ganska anspråkslösa.
Projektchef Petra Rantalainen från stadens planering av parker och grönområden lovar ändå att tålamod kommer att belönas. De unga plantorna behöver lite tid.
”Det finns väldigt gott om träd i Godahoppsparken och en del ganska stora plantor, men visst är de ju små om man jämför med träd som är över hundra år gamla”, förklarar Rantanen.
Om tjugo år kommer parken att se mycket skogaktig ut. Bolaget VSU maisema-arkkitehdit som deltagit i planeringen av parken har konstaterat att parken kommer att bli mer långlivad än de omgivande byggnaderna.
Ett område med krävande förhållanden
I planeringen av Godahoppsparken sökte man inspiration ur historien. Gamla kartor fungerade till exempel som inspiration för den blåa cykelvägen: nu vill man se en ström av människor på leden som påminner om en flod.
Berättelser från förr i tiden möts ändå av moderna utmaningar, eftersom man i planeringen av Godahoppsparken måste ta i beaktande både höjdskillnader och avfallsstationen som ligger under parken. Som tur finns det tillräckligt med växtunderlag: med undantag av det tunnare området ovanpå Airut-parkeringshuset är parkens bärande växtunderlag 1,8 meter.
”Planeringen av parkens växtlighet var en process med flera skeden. Valen av växtlighet och trädbestånd styrs av Helsingfors stads egna riktlinjer, och dessutom hörs både växtexperters och underhållets åsikter när vi planerar varje område”, berättar Rantalainen.
Hon vet att närområdenas invånare särskilt önskade blommande träd samt olika fruktträd och bärbuskar. Stadsborna har redan tillgång till ett stort antal träd i Godahoppsparkens norra del.
Som motvikt till det skogbevuxna området kommer delen som byggs i framtiden att koncentrera sig på en annan typ av växtlighet – man ville ha landskapsmässig variation i den över en kilometer långa parken, och mångsidiga arter är en förutsättning för parkens välmående.
Fler än hundra tallar
Bland Godahoppsparkens hundratals träd kan man hitta nästan tjugo olika träslag. I artförteckningen finns bland annat svartlind, amerikanskt häggkörsbär och skogslönn. För en park i centrum har parken också ovanligt många barrträd, eftersom det planterats fler än hundra tallar.
Staras arbetsledare för grönarbetet, arborist Sami Kiema förutspår att antalet barrträd kommer att öka i stadsbilden i framtiden.
”Tidigare hade vi en inflation i användningen av dem när de sura regnen och städernas utsläpp fick barren att bli bruna och falla av”, förklarar Kiema.
Under den senaste tiden har parkens träd i huvudsak hotats av långörade lokalinvånare, då citykaninerna och hararna utnyttjat snödrivorna för att försöka mumsa på prydnadsaplarnas bark. Man har varit tvungna att satsa på vinterskydd.
Genom att plantera mångsidiga arter försöker man ändå kämpa mot större faror än harar. I och med klimatförändringen och den internationella mobiliteten av både människor och gods hotas Helsingfors trädbestånd av nya sjukdomar och skadedjur.
Kiema berättar att en bakterie tog livet av hästkastanjerna vid Tokoistranden för några år sedan. Från resten av världen kommer det hela tiden nyheter om nya växtsjukdomar som kan utgöra en risk för hela det lokala ekosystemet.
”Ju större mångfald av arter, desto bättre möjligheter har träden att klara sig mot olika hot, till exempel torka, sjukdomar eller skadedjur”, sammanfattar Kiema.
Beskydda och beskära
Enligt Petra Rantalainen har plantorna anpassat sig bra till parken.
”I Godahoppsparken har det dött färre träd än i genomsnitt, fastän det också är normalt i början. Plantorna som planterats har klarat sig riktigt bra.”
När parken blivit färdig kommer den att omfattas av byggarens garantiskötsel i två år före den tas över av Staras grönunderhåll. Under de första åren kommer man att låta träden återhämta sig efter chocken som orsakats av flytten till en ny omgivning. Under de 2–3 första växtperioderna beskärs träden inte, utan man ser till att de får vatten och mår bra. I synnerhet på blåsiga Busholmen är det viktigt att stöda plantorna.
Därefter inleds strukturbeskärningen, som är ett längre projekt för att sköta om träden. I stadsmiljön saknar träden den naturliga konkurrensen som de har i skogen, där tusentals plantor kan växa på samma hektar. I städerna är det på människornas ansvar att se till att det finns utrymme att röra sig på stigarna och att de fritt växande grenarna inte skadas.
”Strukturbeskärning betyder kontrollerad och regelbunden beskärning som utförs under flera årtionden. Om en parkarbetare börjar arbeta på ett visst område i tjugoårsåldern kan hen beskära samma träd ända till pensionsåldern”, berättar Kiema.
En belönad park
År 2020 belönades Godahoppsparken som Årets miljöstruktur. Parken, som också kallas Busholmens hjärta, har hittat sin plats inte endast som en viktig genomfartsled, utan också som en mötesplats i synnerhet under coronatiden.
Enligt Sami Kiema kommer det in mest kundrespons om tömningen av soptunnorna och om nedskräpning. Å andra sidan finns det tre rörinsamlingsställen i Godahoppsparken. Sådana finns inte i andra parker i centrum.
Det finns också mycket annat att beundra och förundra sig över i parken: dess unika broar och konstmurar är en del av den nya stadsdelens identitet. I parken forskar man också i inverkan som biokolbaserade underlag har på trädens tillväxt. Områdets byggnadsprocess pågår fortfarande, så det kommer ännu att komma mer utrymme för barn när den större lekparken i parkens södra del blir färdig.
*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*
FAKTA: I Godahoppsparken växer det många olika träslag
- Skogslönn
- Tall (över 100 st.)
- Rönn
- Skogslind
- Amerikanskt häggkörsbär
- Ask
- Skogsek
- Prydnadsapel
- Amerikansk rönn
- Svartlind
- Bohuslind
- Jolster
- Skogsalm
- Gulbarkig hägg
- Skogsek
- Klibbal
*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*
Text:
Milla Palkoaho
Artikelns bild: Godahoppsparken grönskar redan nu, men om ett tjugotal år
kommer den att se mycket skogaktig ut. Foto: Antti Pulkkinen
Artikeln publicerades ursprungligen i tidningen Jätkäsaari-Ruoholahti
15.4.2021.