– De nya statliga politiska besluten om bostadsbidrag har en negativ effekt på många Helsingforsbors boende och utkomst. Antalet finländare med risk för fattigdom eller marginaliserade har fortsatt att öka efter coronapandemin.

– Helsingfors stads budgetlösningar lindrar flera av de nedskärningar som Finlands regering genomför: Helsingfors stad tar till exempel inte i bruk hälsovårdscentralsavgifter, behåller åldersgränsen på 25 år för eftervården inom barnskyddet och kapitaliserar Hekas hyreshöjningar 2025–2027.

– Målet för Helsingfors stad är att eliminera bostadslösheten senast 2025. Bostadslösheten har minskat kraftigt, men vi uppnår knappast målet.

– Helsingfors stad har ökat samarbetet för att utveckla mathjälpsverksamheten genom verksamhetsmodellen Stadin safka och satsat på näringsrådgivning.

– Merparten av den vuxna befolkningen upplever att deras livskvalitet och hälsa är bra och att de är lyckliga, men ändå förekommer skillnader i upplevelserna av livskvalitet, hälsa och lycka till exempel beroende på den upplevda utkomsten och den upplevda livskvaliteten har försämrats.

– Ensamhet är vanligare inom många befolkningsgrupper än på 2010-talet.

– Det psykiska välbefinnandet bland barn och ungdomar har försämrats när de granskats med flera olika mätare, särskilt hos flickor.

– I synnerhet när det gäller välbefinnande och mobbning bland studerande inom yrkesutbildningen finns det en mer negativ utveckling än inom andra utbildningsnivåer.

– Andelen personer som motionerar enligt motionsrekommendationerna har ökat till 48 procent.

– Barns och ungas rörlighet har ökat och BMI har utvecklats i en positiv riktning.

– Utmaningarna inom det psykiska välbefinnande hos barn och unga påverkar lärandet.

– Erfarenheterna av mobbning har ökat inom alla utbildningsnivåer.

– Utbildning i känslo- och interaktionsfärdigheter samt i hållbar utveckling har genomförts i stor omfattning, i allt från småbarnspedagogiken till andra stadiet.

– Vi har satsat på läskunnighet i Helsingfors under strategiperioden 2021–2025, men det finns dock ingen heltäckande bild av läskunnigheten på stadsnivå.

– Den upplevda livskvaliteten hos kvinnor har försämrats klart mer än den upplevda livskvaliteten hos män.

– Ungefär var femte kvinna har utsatts för diskriminering, vilket är mer än 1,5 gånger fler än för män. Även en femtedel av stadens kvinnliga arbetstagare har blivit diskriminerade i sitt arbete 2023.

– Skillnaderna mellan könen hos barn och unga har ökat i fråga om välbefinnandet. Sexuella trakasserier som flickor upplever är alarmerande vanliga.

– Helsingfors främjar på ett synligt sätt icke-diskriminering för könsminoriteter (bl.a. Pride-partnerskapet). Kunskapsbasen om könsminoriteternas situation i Helsingfors behöver stärkas.

– Vattenkvaliteten och reningen är på en hög nivå.

– Det behövs ytterligare åtgärder för högklassig hantering av dagvatten.

– 80 procent av grundvattnet är i bra skick.

– Produktionen av förnybar energi har ökat.

– Det sista kolkraftverket i Helsingfors stängs 2025.

– Sysselsättningssituationen har försämrats något från och med våren 2023.

– Det behövs fler åtgärder mot långtidsarbetslösheten och för att öka sysselsättningen av personer med ett främmande modersmål.

– Inom många branscher lider vi av brist på arbetskraft. Lösningen på detta problem har blivit ett av de viktigaste strategiska målen och den arbetsbaserade invandringen har ökat klart.

– Antalet nystartade företag har ökat, men också antalet nedlagda företag har ökat. Företagens rekommendationsindex har försämrats.

– Den socioekonomiska och etniska segregationen har ökat något, särskilt bland barn.

– Stadsförnyelsemodellen är ett av Helsingfors stads sätt att utveckla bostadsområden och förebygga segregation i bostadsområden.

– När det gäller fostran och utbildning har Helsingfors stad utvecklat en behovsbaserad finansieringsmodell och åtgärder för att förebygga ökad ojämlikhet.

– Vi har gjort stora investeringar i synnerhet i spår- och cykelinfrastrukturen samt i nya områdesbyggnadsobjekt.

– Det har inte skett en önskvärd tillväxt i andelen hållbara färdsätt. I synnerhet kollektivtrafiken har svårigheter, man har ännu inte uppnått samma mängd passagerare som före coronapandemin.

– Luftkvaliteten i Helsingfors har förbättrats.

– Vi har gjort banbrytaråtgärder för att minska utsläppen från byggandet, men åtgärderna räcker inte till för att nå utsläppsmålen. Främjandet av den cirkulära ekonomin kräver satsningar.

– Helsingfors stad har förbundit sig att beakta kulturmiljöerna i det nya kulturmiljöprogrammet.

– De konsumtionsbaserade utsläppen i Helsingfors är höga, mer än dubbelt så stora som de direkta utsläppen som uppstår i staden.

– Övergången till en cirkulär ekonomi har varit långsam och kräver aktiva åtgärder.

– De direkta utsläppen i Helsingfors minskade med 26,1 procent från 2022 till 2023.

– De naturliga kolsänkorna i Helsingfors tar hand om cirka tre procent av de utsläpp som uppstår i området. För att uppnå nettonollmålen bör vi öka antalet naturliga och tekniska kolsänkor och dessutom minska utsläppen avsevärt.

– Utsläppen från trafiken är den största utmaningen för att minska utsläppen lokalt. Vi behöver nya åtgärder utöver de nuvarande åtgärderna för att minska utsläppen.

– Vi strävar efter större effektivitet i målen för anpassningen till klimatförändringen.

– De ökande föroreningarna i dagvattnet utgör en risk för mindre vattendrag och kustområdet.

– Status av Helsingfors havsområde är nöjaktig och av de inre vikarna är försvarlig. Status av havsområdet har inte utvecklats på önskat sätt.

– Antalet naturskyddsområden i Helsingfors har ökat i enlighet med strategins mål med fem områden per år och verkställandet av åtgärderna i programmet för tryggande av den biologiska mångfalden pågår.

– Stadens tillväxt och tryggandet av naturvärden har blivit en central utmaning.

– Status av småvatten i Helsingfors är nöjaktig.

– Antalet ungdomar som uppvisar symtom genom att begå brott samt våld mot kvinnor har ökat och Helsingforsbornas upplevelse av trygghet har försämrats.

– Vi har utvecklat förbättrandet av de ungas upplevelse av trygghet och förebyggandet av radikalisering bland annat inom grundskolan och inom elevhälsan på andra stadiet genom utbildningar och med modellen för arbetspar med motionscoach och ungdomsarbetare. Vi måste etablera utvecklingen som görs genom projektarbete och garantera de resurser som behövs.

– De gemensamt överenskomna målen för delaktighets- och interaktionsmodellen som gjorts under strategiperioden genomförs inom alla stadens sektorer. Kopplingarna mellan hållbarhetsarbetet och delaktighet bör utvecklas.

– Människorättsfrågor och arbetsrelaterat utnyttjande har lyfts fram mer. Vi har vidtagit etiska åtgärder för upphandlingarna inom Helsingfors stad.

– Helsingfors stad har utvecklat en ny modell för samordning av organisationssamarbetet.

– Nästan 47 miljoner euro har beviljats i understödsanslag 2023. Efterhand som organisationernas anslag för understöd minskar på annat håll, ökar betydelsen av Helsingfors stads anslag för underhåll.

– Internationellt samarbete och intressebevakning bedrivs aktivt.