En hållbar stad tryggar jämlika möjligheter till ett gott liv för nuvarande och kommande generationer och tar samtidigt hänsyn till den begränsade mängden naturresurser och hela planetens kapacitet. Den ekonomiska verksamheten bör begränsas så att den biologiska mångfalden inte lider samtidigt som man stöder invånarnas påverkningsmöjligheter och social rättvisa.
Kärnan i social hållbarhet är samhällelig rättvisa och delaktighet, som städerna förverkligar i sin egen verksamhet. I en socialt hållbar stad förhindrar man att utsatthet går i arv från en generation till nästa och minskar ojämlikheten bland annat genom mångsidiga tjänster. Kulturell hållbarhet syftar på vars och ens rätt att uttrycka sin egen kultur och att man möjliggör ett liv som är värt att leva för alla.
Att förena god välfärd med miljömässig hållbarhet utgör en utmaning
Till de teman inom hållbar utveckling som är viktiga i Helsingfors hör bland annat låga koldioxidutsläpp, en smart stad, hälsosamhet och social hållbarhet.
En utmaning för hållbar utveckling är att man inte har kunnat förverkliga en god välfärd på ett miljömässigt hållbart sätt. Man försöker förbättra städernas hållbarhet genom att utveckla nya lösningar, förändra gamla rutiner för att göra dem hållbarare, kopiera god praxis samt stärka det internationella samarbetet.
Utmaningarna gällande en hållbar miljö är brådskande, eftersom klimatförändringen är en enorm kris som kräver snabba åtgärder. Den rådande coronapandemin visar dock att även den sociala hållbarheten kan vara skör när den normala vardagen för många människor rubbas av en global hälsokris.
Agenda 2030
FN:s åtgärdsprogram för hållbar utveckling Agenda 2030 fungerar som en styrande referensram för hållbar utveckling. FN:s medlemsstater avtalade vid ett toppmöte i New York i september 2015 om målen och åtgärdsprogrammet för den hållbara utvecklingen, vars syfte är att styra världens utvecklingsarbete fram till år 2030. I avtalet ingår 17 olika mål för hållbar utveckling. Det gemensamma åtgärdsprogrammet ställer upp gemensamma mål för de kommande 15 åren för alla länder. Finland har engagerat sig starkt för Agendas mål och publicerat två nationella rapporter.
Hållbar utveckling hör till Helsingfors kärnverksamhet
En stor del av uppfyllandet av hållbarhetsmålen sker på lokal nivå. Städerna spelar en stor roll i arbetet för att målen ska kunna nås. I synnerhet i Finland har kommunerna en stor roll: de ansvarar för många funktioner och tjänster som anknyter till social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.
Helsingfors har förbundit sig till Agenda 2030-målen (Sustainable Development Goals, SDG) och vill främja förverkligandet av målen och lyfta fram städernas roll i förverkligandet av SDG-målen. Helsingfors publicerade sin första frivilliga verkställanderapport som andra stad i världen redan 2019.
Helsingfors klarar sig bra i jämförelser
Helsingfors klarar sig bra när det gäller hållbar utveckling enligt många internationella mätare. Till Helsingfors styrkor hör att SDG-målens anda i fråga om värdesättande av miljön, välbefinnande, jämlikhet och samarbete redan syns ganska bra i stadens värderingar och verksamhet. En utgångspunkt för ordnande av bastjänster är till exempel att tjänsterna är öppna och erbjuds till alla.
Hållbar utveckling är på många sätt en del av stadens kärnverksamhet, och man tänker inte ens alltid på dess kopplingar till FN:s mål för hållbar utveckling. Helsingfors har massor av kompetens, inspiration och förmåga att omsätta målen för hållbar utveckling i praktiken, vilken de många berättelserna från stadens olika verksamheter som ingår i denna rapport visar.
Till Helsingfors styrkor med tanke på hållbar utveckling hör bland annat högklassiga och jämlika tjänster för lärande, kultur och fritid, bra hälsovård, fungerande infrastruktur och en ren natur samt utveckling av en fungerande och smart stad.
Klimatförändringen och den ökade ojämlikheten medför utmaningar
Trots sina goda förutsättningar har Helsingfors ännu mycket kvar att göra för att uppnå SDG-målen. Helsingfors utmaningar anknyter i synnerhet till bekämpningen av klimatförändringen, konsumtionen och att trygga den biologiska mångfalden.
I fråga om social hållbarhet handlar utmaningarna om ökad ojämlikhet, hälsoskillnader mellan olika inkomstklasser och bostadsområden samt psykisk hälsa. Utmaningar gällande ekonomisk hållbarhet är skillnader i de upplevda inkomsterna och höjda boendekostnader, det försämrade sysselsättningsläget och övergången från en linjär till en cirkulär ekonomi.
I allmänhet orsakas utmaningar för främjande av hållbarheten av att åtgärderna genom verksamhets- och ekonomiplaneringen splittras i separata program och åtgärder inom stadens olika organisationer. Agenda 2030:s SDG-referensram utmanar staden att granska hållbarheten i ett bredare perspektiv och över flera fullmäktigeperioder, samt att se större helheter och sambanden mellan dem. Bättre samordning av de strategiska helheterna har dock utvecklats under fullmäktigeperioden exempelvis för de omfattande och genomgående helheter som utgörs av planen för välbefinnande och hälsa samt programmet Kolneutralt Helsingfors, samt genom att fundera på hur stadens ibland motstridiga mål kan samordnas på ett hållbart sätt.
Hur ser Helsingforsborna på en hållbar stad?
Helsingfors den andra staden i världen som rapporterade till FN
Som andra stad i världen har Helsingfors förbundit sig till modellen för lokal rapportering om målen för hållbar utveckling som skapats av New Yorks stad. Från och med 2018 har vi tillsammans med New Yorks stad och våra övriga partner strävat efter att främja ett brett ibruktagande av rapporten i hela världen, och fler än 200 städer i världens alla hörn har redan gått med.