Helsingfors vill vara världens bästa och mest jämlika plats att lära sig. Staden erbjuder högklassig och attraktiv närservice inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen samt gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildningsarbete. I det växande Helsingfors behövs ständigt aktiva åtgärder för att vi ska kunna garantera en tillgänglig, jämlik och jämställd utbildning samt livslånga möjligheter till lärande.
Målet är att vägen från småbarnspedagogiken till andra stadiet ska fungera smidigt i Helsingfors. Tillgången till kvalificerad personal är väsentlig för att garantera en jämlik kvalitet på utbildningen. För att minska ojämlikheten i Helsingfors riktas behovsbaserad finansiering till de daghem och skolor som har behov av finansiering. I Helsingfors stöds elevernas och studerandenas välbefinnande och lärande i alla åldrar förutom av undervisningspersonalen även av elev- och studerandevårdens kuratorer, psykologer, hälsovårdare och läkare, skolcoacher, flerspråkiga handledare, motionscoacher och skol-PT, det vill säga en motionsrådgivningstjänst med låg tröskel. Välbefinnandet och lärandet stöds också genom systematisk undervisning i känslo- och interaktionsfärdigheter.
Känslo- och interaktionsfärdigheter inom småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet
Barnens känslo- och interaktionsfärdigheter har stärkts genom personalutbildningar inom småbarnspedagogiken. Målet var att minst 80 procent av de enheter inom småbarnspedagogiken som valts till målgruppen har deltagit i utbildningarna. Målet har uppnåtts och 85 procent av de enheter inom småbarnspedagogiken som valts ut till målgruppen har deltagit i utbildningarna. Målet för den grundläggande utbildningen var att minst 80 procent av skolorna systematiskt använder ett eller flera program för känslo- och interaktionsfärdigheter. Vi har uppnått målet.
För skolorna rekommenderades fem program för känslo- och interaktionsfärdigheter som stöder sig på forskningsdata, av vilka skolorna valde ett eller flera för systematisk användning. Ibruktagandet av programmen stöddes genom personalutbildningar och skolans eget utvecklingsarbete stöddes av en utomstående facilitator. Skolorna skapade en egen struktur, typiskt årsklockan, för undervisningen på både finska och svenska utifrån det valda programmet eller programmen. Övningarna i känslo- och interaktionsfärdigheter stöder lärandet och minskar ojämlikheten genom att erbjuda eleverna kärnfärdigheter och självkännedom. Färdigheterna hjälper i regleringen av känslor och underlättar interaktionssituationer. Syftet är att förbättra elevernas koncentrationsförmåga och läranderesultat samt att främja en positiv atmosfär i skolan. När man övar färdigheterna förebygger man också mobbning och konflikter, vilket skapar en jämlikare och tryggare lärandemiljö för alla elever.
Inom utbildningen på andra stadiet har workshoppar som hållits av arbetspar med motionscoach och ungdomsarbetare också stärkt de studerandes interaktions- och känslofärdigheter. På andra stadiet har olika ställen för påverkan erbjudit de studerande möjligheter att utvecklas som interaktionsexperter. Vid läroanstalterna på andra stadiet har man återkommit till interaktions- och känslofärdigheter genom att betona respektfullt bemötande och psykologisk trygghet inom hela verksamhetskulturen. Hoppets pedagogik som utvecklats inom gymnasieutbildningen tar principen även till undervisningsnivå.
Enligt skolhälsoenkäten 2023 upplevde eleverna i Helsingfors sin empati- och samarbetsförmåga som bättre än i det övriga landet.
Räv-modellen för hållbar utveckling
Varje elev har rätt att få undervisning i viktiga färdigheter för framtiden, och kunnande i hållbar utveckling är en av dessa kärnfärdigheter. Målen och innehållet för hållbar utveckling presenteras i planen för småbarnspedagogik och i läroplanerna på alla utbildningsnivåer. Grunden för den studieväg som går från småbarnspedagogiken till andra stadiet är den ekosociala bildningens värdegrund och nyskapande lärande.
Räv-modellen inom småbarnspedagogiken, som ger anvisningar för en hållbar livsstil, har år 2024 utvidgats till den första undervisningen. Räv-modellen kombinerar hållbar utveckling, klimat- och miljöfostran, aktörskap och påverkan, framtidsläskunnighet och nyskapande lärande. Barnens åsikter står i centrum för modellen och Räv-modellerna har utvecklats tillsammans med barnen. Personalen inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen utbildades i teman som hållbar utveckling, hållbarhetsfostran och Räv-modellen.
Hållbar utveckling i Helsingfors stads gymnasier och yrkesinstitutet Stadin ammattiopisto
Tillsammans med gymnasieskolornas personal och elever utvecklade vi det ämnesövergripande studieavsnittet Kolneutralt Helsingfors. Det är obligatoriskt för första årets studerande och genomförs i alla gymnasier. Stadin ammattiopisto började använda ett program för en hållbar framtid. Programmet svarar på de studerandes kompetensutvecklingsbehov och Stadin ammattiopistos studieväg för hållbar utveckling styr studierna för en hållbar framtid som en del av de egna studierna. Målet är alla områden genomför valfria studier för en hållbar framtid. Man har producerat undervisningsmaterial för branschspecifika och gemensamma examensdelar samt utvecklat identifieringen av kunnande och inskolningen för arbetsplatshandledare och utvärderare.
Den sociala hållbarheten främjas på andra stadiet inte bara genom den gemensam elev- och studerandevården utan också genom utvecklingen av stödet för lärande. Till exempel i en del gymnasier har språkpedagogiska åtgärder, såsom studieperioden flickåldern som resurs (Tyttöys voimavarana) och stärkandet av ämneslärarnas språkmedvetenhet, engagerat studerande med invandrarbakgrund. Flerspråkiga handledare har skapat en förbindelse mellan hemmet och läroanstalten på ett sätt som förebygger segregation. De ungas lika rätt och ansvar att lära sig har främjats inom tjänsterna för stöd för läroplikten och med Oppi-teamets expertis.
Teman för hållbar utveckling i den övriga verksamheten
Hållbar utveckling främjas förutom i undervisningen även i daghemmens, skolornas och läroanstalternas övriga verksamhet. I alla enheter inom fostrans- och utbildningssektorn finns en utsedd ekostödperson, som i sitt arbete främjar hållbara verksamhetssätt med tanke på miljön och ökar miljömedvetenheten.
Helsingfors stad har som mål att halvera konsumtionen av kött och flytande mjölkprodukter inom måltidstjänsterna senast 2025. För att uppnå målet har mat som innehåller rött kött ersatts med vegetarisk kost och fisk i skolornas och daghemmens måltidsplanering. Dessutom serveras havredryck i daghemmen som ett fritt tillgängligt alternativ till matdryck och mängden mjölkprodukter som använts i matlagningen har minskats. Man har genom samarbete mellan olika sektorer stött elevernas hållbara sätt att röra sig genom miljöfostran inom trafiken och genom högstadiernas workshoppar för trafikfostran.
Läskunnighet
Ett av de viktigaste målen i FN:s mål för hållbar utveckling 4 God utbildning för alla, är att alla unga och en betydande del av de vuxna ska vara läskunniga senast 2030. Den centrala betydelsen av läskunnighet erkänns också i konventionen om barnets rättigheter, där avskaffandet av analfabetism är ett centralt mål. Ur perspektiven för social hållbarhet och minskad ojämlikhet spelar läskunnigheten en stor roll i samhället: Den ökar jämställdheten, jämlikheten, delaktigheten och välfärden. Läskunnighet är också en av grundpelarna för demokrati.
Hösten 2024 inleddes pilotförsök med lektioner i miljö- och mediefostran för elever i årskurs 5. Stärkandet av läskunnigheten fortsätter centralt 2025, eftersom det inom fostrans- och utbildningssektorn har skrivits in som ett bindande mål för småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen.
Framgångar:
- Varje finsk- och svenskspråkig grundskola har en egen struktur (årsklocka) för undervisning i känslo- och interaktionsfärdigheter. Personalen inom småbarnspedagogiken har deltagit aktivt i utbildningar i känslo- och interaktionsfärdigheter.
- Räv-modellen för hållbar utveckling har utvidgats från småbarnspedagogiken till den första undervisningen.
- Studieavsnittet Kolneutralt Helsingfors har etablerats i gymnasiestudierna under det första året.
- Examensdelen i klimatansvarig verksamhet vid Stadin ammattiopisto har utvidgats och förankrats i nya utbildningsområden.
- Man har skapat etablerade strukturer för bibliotekssamarbete, fortbildning, utvecklarlärare och för bedömningen av stödbehov.
- Med hjälp av arbetet som arbetspar med motionscoach och ungdomsarbetare utför på andra stadiet har studerandenas rörlighet och motionsmöjligheter under studiedagen ökats avsevärt, studerandenas känslo- och interaktionsfärdigheter förbättrats samt konfliktsituationer och säkerhetsavvikelser vid läroanstalterna minskats.
Utvecklingsobjekt:
- Uppföljning av hur den systematiska undervisningen i känslo- och interaktionsfärdigheter genomförs inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. För studerande på andra stadiet ska stärkandet av kunnande i välbefinnande och interaktion kopplas till undervisningen och valideras systematiskt. Hoppets pedagogik ska genomföras på andra stadiet.
- Utveckling av kunnande i klimat och hållbarhet och dess modeller i årskurserna 3–9 inom den grundläggande utbildningen.
- Stärkande av förmågan att förutse för personalen, studerandena och verksamheten samt stärkande av framtidsfärdigheterna vid Stadin ammattiopisto.
- Utveckling av biblioteksbesök i synnerhet för sjundeklassare, samt samarbete inom andra stadiet.
- Mer täckande utvärdering av läskunnighetens nivå för vissa personer i olika åldrar i Helsingfors. Det finns ingen heltäckande information eller helhetsbild på stadsnivå, även om de egna utvärderingarna och de nationella utvärderingarna av läranderesultaten ger en bild i synnerhet av vissa åldersklasser inom den grundläggande utbildningen.
- I och med utvidgningen av läroplikten ska den säkerställas bättre än idag. På grund av de läropliktigas olika situationer krävs samarbete på stadsnivå mellan olika sektorer, inklusive internationella tjänster och integrationstjänster.