Siirry suoraan sisältöön

Säkerhet och riskhantering

SDG 16: Fredliga och inkluderande samhällen
SDG 10: minskad ojämlighet
SDG 5: Jämställdhet


Enligt den senaste trygghetsundersökningen som gjordes 2021 anser 89 procent av invånarna i Helsingfors att Helsingfors är tryggt. Antalet personer som känner sig trygga i Helsingfors har minskat med 3 procentenheter sedan 2018. År 2021 har de förändringar i stadsbornas rörlighet som coronapandemin orsakat inverkat på statistiken: Till exempel på hösten 2021 var antalet personer som rörde sig i centrum 30–50 procent mindre beroende på vecka än före coronapandemin. I fråga om brott är Helsingfors fortfarande en mycket trygg stad i en nordisk jämförelse. Det totala antalet brott har huvudsakligen minskat sedan 1990, både nationellt och i Helsingfors. Trenden i antalet brott mot liv och hälsa har dock gått i ökad riktning. Enligt preliminära uppgifter ökade brotten mot liv och hälsa år 2022 i Helsingfors med 8,5 procent jämfört med året innan. Cirka 95 procent av brotten mot liv och hälsa är misshandelsbrott.

Skillnaderna i upplevelserna av trygghet mellan stadsdelarna har inte minskat. Upplevelserna av otrygghet koncentreras till områden som klarar sig dåligt enligt socioekonomiska mätare, och det finns också könsskillnader i upplevelsen av otrygghet. Det finns betydande skillnader mellan bostadsområdena i Helsingfors i fråga om hur trygga invånarna upplever sitt område. I vissa områden upplever ungefär var tredje att det är osäkert i sitt grannskap sent på fredags- och lördagskvällar, medan endast tre procent av dem som upplever sitt område som tryggast tycker så. Även om skillnaderna i upplevelserna av otrygghet mellan bostadsområdena är betydande, är skillnaderna i jämförelse med tidigare undersökningar ganska lika. I de flesta områden är situationen mycket stabil, och endast i få områden har otryggheten antingen ökat eller minskat betydligt.

Minskade grönområden, förstöring av platser och klotter samt marginalisering oroar helsingforsarna mest när man frågar dem om sitt eget bostadsområde. Enligt den senaste trygghetsundersökningen upplever man allt som allt mer oro för tecken på social oordning i bostadsområdet än i mitten av 2010-talet. Vandalisering, minskade grönområden och marginalisering var de vanligaste orsakerna till oro.

Enligt en analys av trygghetsmiljön som gjorts i Helsingfors i fråga om stadssäkerheten inkluderar de teman som oroar mest det ökade illamåendet bland unga och konsekvenserna av detta, samt att problemmissbruket av droger ökat. Temana står också i centrum för stadens trygghetsarbete.

Betydande risker för stadskoncernen

Med betydande risker för stadskoncernen avses sådana risker i strategin och ekonomin samt operativa och externa risker som hotar stadskoncernens mål eller som annars har mycket omfattande konsekvenser om de förverkligas.

De betydande riskerna för stadskoncernen bedöms som en separat process per fullmäktigeperiod. En av de grundläggande uppgifterna för samordningsgruppen för stadskoncernens interna kontroll och riskhantering är att bistå stadskoncernens ledning genom att sammanställa och bedöma de mest betydande riskerna i stadskoncernen och metoderna för att hantera dem.

Vid bedömningen 2022 ombads sektorerna, affärsverken och de största dottersamfunden identifiera tre av de största riskerna för stadskoncernen samt en sökande risk eller en svag signal i verksamhetsmiljön som kan vara betydande för stadskoncernen i framtiden. Under den här bedömningsomgången begärdes dessutom som ett nytt försök också i stadens intranät att personalen skulle beakta betydande risker för stadskoncernen samt ökande risker/svaga signaler. Enkäten besvarades av 108 anställda.

Våld i nära relationer

Helsingfors stad anställde en koordinator för våld i nära relationer för viss tid 2022–2023 för att främja förebyggandet av våld i nära relationer samt för att främja välbefinnandet och tryggheten. Koordinatorn utarbetar ett verksamhetsprogram för förebyggande av våld i nära relationer för staden i samarbete med arbetsgruppen för förebyggande av våld i nära relationer. I arbetsgruppen ingår förutom stadens aktörer även organisationer, THL, Helsingforspolisen, HUS och åklagarmyndigheten. Arbetsgruppen upprätthåller en lägesbild av våld i nära relationer i Helsingfors och Finland och har producerat utbildningar i temat för personalen med beaktande av könsskillnaderna inom våldet i nära relationer och befolkningsgrupper som befinner sig i en särskilt sårbar ställning.

Arbetsgruppen har genomfört kampanjen Även nära och kära kan såra, som syftar till att öka barns och ungas medvetenhet om våld i nära relationer samt kompetensen hos personalen inom sektorn för fostran och utbildning att identifiera och ingripa i våld i nära relationer. I Helsingfors hade särskilt barns och ungas upplevelse av våld i nära relationer ökat under pandemin och detta ville man åtgärda. Det psykiska våldet som unga flickor upplevde hade ökat med tio procent i Helsingfors sedan tidigare skolhälsoundersökningar. Flera åtgärder för att förebygga våld i nära relationer har riktats till barn och unga som en del av projektet Framtidens social- och hälsocentral. Enligt huvudstadsregionens välfärdsenkät 2021 hade 3,2 procent av de vuxna kvinnorna och 2,5 procent av männen i Helsingfors upplevt våld i nära relationer eller hot om våld i nära relationer och 2,6 procent av kvinnorna och 2,1 procent av männen hade upplevt våld i parrelationer eller hot om våld i parrelationer under föregående år.

Antalet samtal till Nollinjen för våldsoffer i nära relationer ökade med 31 procent och antalet personer som sökte hjälp från brottsofferjouren ökade med 25 procent. Kampanjen Mehut loppu (Inte ens den sista droppen får leda till våld) 2021 försökte nå både offer och gärningsmän för våld i nära relationer för att de skulle få hjälp. Staden genomförde kampanjen i samarbete med organisationer, THL, Helsingfors polisväsende och HUS.

Upplevelser av otrygghet enligt distrikt

 

Risker och SDG-mål



Framgångar:

• Trots det exceptionella året 2021 har trygghetssituationen i Helsingfors bevarats på en oförändrad nivå för både män och kvinnor.
• Finland och Helsingfors är kända för begreppet övergripande säkerhet, och vi strävar efter att främja det perspektivet i staden.

Utvecklingsobjekt:

• Våld i nära relationer och särskilt mot kvinnor är fortfarande ett problem, och coronakrisen tycks ha ökat risken för våld i hemmen.
• Den upplevda tryggheten skiljer sig åt både mellan kön och bostadsområden. Kvinnovåldet i nära relationer måste minskas.

Program och undersökningar:

Helsingfors stads säkerhetsplan  PDF
Resultaten av Helsingfors trygghetsundersökningar i tidskriften Kvartti (på finska)
Helsingfors trygghetsundersökning 2018 (på finska)  PDF