Boendekostnader fortsätter att öka
I Helsingfors förverkligas SDG-målet 11 (hållbara städer och samhällen) till många delar, men särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att möjliggöra rimliga boendekostnader, förebygga segregation och göra invånarna delaktiga. Helsingfors befolkning växer och bostadsproduktionen har legat på en rekordhög nivå under de senaste åren.
Utvecklingen av bostadsområden kommer att fortsätta både genom byggandet av nya områden och utveckling av de befintliga områdena. Bostadsproduktionen är kraftig i Fiskehamnen, Busholmen, Kronbergsstranden, Kungseken och Böle.
Även boendekostnaderna fortsätter att stiga, vilket är en utmaning för att uppnå rimliga boendekostnader. Helsingfors planerar därför att utveckla en mätare för att analysera hur de rimliga boendekostnaderna förverkligas. Då mäts förhållandet mellan inkomster och boendekostnader.
Förebyggande av segregation
Helsingfors stad strävar efter att vara ett europeiskt typexempel på förebyggandet av segregation mellan bostadsområden och har lyckats med målet i fråga ganska bra. Helsingfors har i en internationell jämförelse betraktats som en stad med relativt liten segregation, men det finns tecken på bekymmersamma utvecklingstendenser också i Helsingfors.
Även om ingen stadsdel absolut har försämrats har välfärden utvecklats snabbare i de mer välställda områdena än i andra områden, vilket har ökat skillnaderna. Samtidigt har ofärden flera plan än tidigare. Till exempel är låga inkomster, arbetslöshet och låg utbildningsnivå i högre grad än tidigare samlade till samma områden. De socioekonomiskt utsatta områdena ligger huvudsakligen i östra och nordöstra Helsingfors.
Skillnaderna återspeglas i regionalt differentierade servicebehov
Den etniska segregationen är relativt lindrig i Helsingfors om man exempelvis jämför internationellt med Stockholm eller Köpenhamn. Under de senaste tio åren har ändå skett en radikal ökning av segregationen. Andelen invandrare och deras i Finland födda barn av Helsingfors befolkning har ökat betydligt på 2000-talet och inom enskilda delområden har det samtidigt skett stora demografiska förändringar.
De regionala skillnaderna i befolkningens socioekonomiska struktur återspeglas i märkbara skillnader i sjuklighet och upplevd välfärd. Detta syns i en regional differentiering i servicebehoven. Det finns även stora regionala skillnader i klass- och gruppstrukturer i skolorna och daghemmen.
Dessutom återspeglas de regionala skillnaderna i den upplevda tryggheten. Segregationsutvecklingen har enligt undersökningar också konsekvenser för vart man vill flytta och för att bostadspriserna och skolornas inlärningsresultat differentieras. Flyttrörelsen inom staden kan förstärka segregationsutvecklingen om bostadsbytare börjar i allt högre grad göra sina val med betoning på områdenas egenskaper, genom att gynna vissa områden och undvika andra.
Särpräglade, livskraftiga och intressanta bostadsområden
I och med Helsingfors stadsstrategi har betydelsen av och värdet på kompletteringsbyggande i existerande områden vid sidan om helt nya bostadsområden ökat under de senaste åren. Den positiva förändringen ökar välfärden och skapar en hållbar tillväxt för staden.
Helsingfors är en föregångare för hållbar stadsutveckling. Den hållbara stadsutvecklingen innebär i Helsingfors en energieffektiv och tät stad som klimatsmart byggs på spårförbindelser med hjälp av cirkulär ekonomi. Det innebär också en socialt hållbar stad där segregationen av bostadsområden stoppas genom en aktiv stadsreform.
Helsingfors lanserar en ny modell för en tvärsektoriell stadsreform där pilotområdena kommer att vara Malmgård-Gamlas, Malm och Mellungsby. I dessa områden har den byggda miljön till stor del kommit in i ett sådant skede i sin livscykel där förnyelse är aktuellt. Valet av områden påverkades också av områdenas läge med goda järnvägsförbindelser.
Syftet med stadsreformen är att förbättra trivseln och attraktiviteten i bostadsområdena på ett helhetsbetonat sätt över sektorsgränserna och att möjliggöra ett högklassigt kompletteringsbyggande. Stadsreformen är ett verktyg för att Helsingfors ska kunna förverkliga detta strategiska mål och på så sätt göra det möjligt för stadsdelarna att bli jämlika och välmående. Syftet med stadsreformen är både att bevara och utveckla särpräglade, livskraftiga och intressanta bostadsområden som erbjuder olika alternativ till boende, friluftsliv och trivsel.
Framgångar
- Erfarenheter från och spridning av modellen för stadsreform till nya områden
- Helsingfors har i allmänhet lyckats relativt bra med att bekämpa segregationsutvecklingen
Utvecklingsobjekt
- Stadens tillväxt hotar närliggande grönområden som är särskilt viktiga för utsatta personer
- Boendekostnaderna fortsätter att stiga i Helsingfors
- Skillnaderna mellan områdena har ökat och den etniska segregationen har ökat under de senaste tio åren.