I en global jämförelse är Helsingfors på en god nivå när det gäller att uppnå SDG-målet 1 (ingen fattigdom). Helsingfors utmaningar hänger ihop med relativ fattigdom, upplevd utkomst och ökad barnfamiljsfattigdom som uppstått på grund av hög levnadsstandard och höga levnadskostnader. I Finlands interna jämförelse har Helsingfors bättre förutsättningar än de flesta andra kommuner och städer i Finland att upprätthålla tillväxt och en positiv sysselsättningsutveckling. Fastän befolkningsstrukturen påverkar även Helsingfors, förblir flyttrörelsen enligt befolkningsprognoserna gynnsam för Helsingfors och en mångsidig företags- och arbetsplatsstruktur ökar arbetstillfällen och skatteinkomsterna.
Vid sidan av händelser i nationalekonomin och utvecklingen av skatteinkomsterna som är beroende av dem är också kommunsektorns utgifter en central fråga. Pressen av att befolkningen åldras påverkar den offentliga ekonomin på två sätt: En ökning av antalet åldringar skapar ett tillväxttryck på hälsovårds-, omsorgs- och pensionskostnaderna, och en minskning av antalet arbetsföra människor försämrar möjligheten till ekonomisk tillväxt vilket direkt återspeglas i skattebasens utveckling. Åtgärder för att förbättra sysselsättningen och serviceproduktionen inom social- och hälsovården kan bidra till att förbättra hållbarheten i den offentliga ekonomin. Den ökande arbetskraftsinvandringen har under vissa förutsättningar en snabbare inverkan på den långsiktiga hållbarheten än nativiteten. En permanent högre nettoinvandring skulle stärka den offentliga ekonomin om invandrarnas genomsnittliga sysselsättningsgrad och lönenivå inte väsentligt skulle avvika från urbefolkningen.
Efter att ha återhämtat sig från coronapandemin steg sysselsättningsgraden i Helsingfors år 2022 till den rekordhöga nivån 76,0 procent. Sysselsättningsgraden var 1,9 procentenheter högre än 2021. Antalet arbetade timmar minskade kraftigt 2020 i och med coronapandemin, men de återställdes 2021 och har fortsatt att öka 2022. Arbetstimmarna som helsingforsarna utförde ökade med 3,3 procent från året innan. Den stärkta sysselsättningen och ökningen av antalet arbetstimmar inverkade positivt på stadens skatteinkomster.
Efter coronapandemin har deltidsarbetet ökat relativt sett mer än heltidsarbetet. Andelen deltidsarbete av löntagarnas alla anställningsförhållanden ökade måttligt. År 2022 var andelen deltidsarbete i alla anställningsförhållanden i Helsingfors 19 procent.
Arbetslöshetsgraden i Helsingfors var 10,4 procent i december 2022. I slutet av 2022 fanns det 36 600 arbetslösa arbetssökande i Helsingfors, vilket var 2 800 (7 %) färre än året innan. Coronapandemin orsakade en påfallande topp i arbetslösheten 2020. Arbetslöshetsgraden i Helsingfors var som högst 18,6 procent (maj 2020). Trots att sysselsättningsläget förbättrades avsevärt under 2021 och 2022 fanns det fortfarande 4 900 fler arbetslösa i slutet av 2022 än innan coronapandemin började 2019. Efter en kraftig ökning började antalet lediga arbetsplatser minska i slutet av 2022.
I och med coronapandemin ökade ungdoms- och långtidsarbetslösheten kraftigt. Arbetslösheten har minskat inom båda grupperna under 2022, men ligger fortfarande över nivån före coronapandemin. Långtidsarbetslöshet kan leda till problem med hälsa och välbefinnande. Sysselsättningen försvåras när arbetslösheten varar länge. Av alla arbetslösa är andelen arbetslösa med främmande språk 32 procent.
Utbildningskraven för den arbetskraft som krävs för de nya jobb som skapas före 2035 förväntas vara betydligt högre än för de sysselsatta i slutet av det senaste årtiondet. I takt med att kunskapskraven ökar är det viktigt att förbättra utbildningsnivån hos dem som redan är i arbete. Tillgången och efterfrågan möts inte ordentligt på arbetsmarknaden och i Helsingfors råder brist på arbetskraft, särskilt inom högteknologin och digitaliseringen. Helsingfors måste locka experter från utlandet.
Helsingfors stad deltar i kommunförsöket med sysselsättning som inleddes i början av 2021. I kommunförsöket svarar Helsingfors stad för sysselsättningstjänsterna för följande kundgrupper: arbetslösa som inte är berättigade till inkomstrelaterad dagpenning, personer under 30 år, personer med främmande språk och personer som flyttat till landet. Kommunförsöket banar väg för reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024, som innebär att ansvaret för att ordna arbets- och näringstjänster överförs från staten till kommunerna från och med 2025. Helsingfors stad bereder ändringen med målet att skapa en resultatrik modell för sysselsättningen i Helsingfors som beaktar kommuninvånarnas och arbetsgivarnas behov.
Under 2022 har de centralaste mätarna som beskriver smidigheten av tjänsterna inom kommunsförsöket med sysselsättning utvecklats positivt. I slutet av januari 2023 hade över hälften av kunderna en gällande sysselsättningsplan, medan talet året innan var cirka 39 procent. Antalet kunder i tjänster som stöder sysselsättningen har ökat. Dessutom har staden utvecklat digitala lösningar och resultatbaserade upphandlingar för sysselsättningstjänsterna. Staden som arbetsgivare använder också själv aktivt verktyg som stöder sysselsättningen, såsom arbetsprövningar, lönesubvention och läroavtalsutbildningar.
Arbetslöshetsgraden
Framgångar:
- Sysselsättningsgraden har stigit efter coronatiden och arbetslösheten har minskat stadigt.
- Kommunförsöket med sysselsättning stöder stadens förberedelser för reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024.
- Sysselsättningsvillkoret har utvecklats.
Utvecklingsobjekt:
- Långtidsarbetslösheten ligger på en högre nivå än före coronapandemin. För att minska långtidsarbetslösheten bör man hitta effektiva åtgärder.
- Stöd för sysselsättning av personer med främmande språk.
Program och publikationer:
Helsingfors stad bokslut 2022 (på finska) PDF
Helsingfors stads näringspolitiska prioriteringar för åren 2022–2025 (på finska) PDF