Strategiperioden håller på att ta slut och de fyra åren rymde stora förändringar. Det ryska anfallskriget mot Ukraina tvingade Helsingfors stad att förnya sin energiproduktion snabbt, vilket gjorde utsläppen 2022 mycket höga. Under coronapandemin utvecklades inte heller de ungas psykiska välbefinnande i önskad riktning. Helsingfors stad har dock svarat på dessa problem med sina åtgärder: År 2023 minskade växthusgasutsläppen med över en fjärdedel jämfört med året innan efter att Hanaholmens stenkolskraftverk stängdes. Tillgången till mentalvårdstjänster för i synnerhet barn och unga har också förbättrats, då vi till exempel öppnat lågtröskelserviceställena för psykisk ohälsa Mieppi i Haga och Fiskehamnen.
Barn och unga står också på andra sätt i centrum för stadens strategiska verksamhet. Hösten 2024 fick Helsingfors som första nordiska huvudstad utmärkelsen Unicefs barnvänliga kommun. Utmärkelsen beviljas kommuner som främjar förverkligandet av barnens rättigheter i all sin verksamhet. Barnens rörlighet i lågstadieskolorna har också börjat öka under strategiperioden: Helsingfors stad har främjat detta genom att erbjuda avgiftsfria hobbyer enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet i samband med skoldagen. Hobbyerna baserar sig på barnens och de ungas önskemål.
Alla stadsdelars välfärd har varit viktigt för Helsingfors stad under denna strategiperiod. I stadsförnyelseområdena Gamlas-Malmgård, Malm, Mellungsby och Havsrastböle har vi satsat på att förbättra tjänsterna och trivseln. Med dessa åtgärder strävar Helsingfors stad efter regional jämlikhet, och områdena har beaktats i stadens budget och i allokeringen av finansieringen. Utvecklingen av områdena är långsiktig och i början av verksamhetsmodellen har vi bland annat renoverat lekparker och närmotionsplatser i stadsförnyelseområdena.
’Det har också varit ett centralt mål under strategiperioden att förebygga en kraftig differentiering av bostadsområden och befolkningsgrupper i staden, det vill säga segregation. Våldsbrott som begås av unga och en växande känsla av otrygghet i bostadsområden vittnar om ökade och differentierade stödbehov för välfärden. En kumulering av riskfaktorer kan leda till isolering eller marginalisering som fördjupar utsiktslösheten, misstron och alieneringen från samhället och andra befolkningsgrupper. För att stoppa utvecklingen har staden vidtagit åtgärder för att stärka de skyddande faktorerna och öka gemenskapen i skolor, läroanstalter och på fritiden. Dessutom erbjuder staden riktat stöd för barn, unga och deras familjer med symtom.
Staden har vuxit rekordsnabbt de senaste fyra åren. I och med tillväxten är behovet av bostäder och byggande enormt, men det finns mycket att anpassa. Stadens förmåga att samordna motstridiga hållbarhetsmål blir allt viktigare när Helsingfors ambitiösa mål för klimat och biologisk mångfald måste samordnas med den växande staden.
De ambitiösa klimatmålen har framskridit som planerat. Det sista kolkraftverket i Helsingfors ligger på Sundholmen och stängs 2025. Utifrån de nuvarande åtgärderna kommer Helsingfors stad att uppnå sitt mål att minska sina utsläpp med 80 procent senast 2030 jämfört med nivån 1990. Utsläppen från trafiken blir den största utsläppskällan från och med 2025 och staden måste hitta lösningar även för detta i framtiden. Under denna strategiperiod har Helsingfors stad gjort betydande satsningar på infrastruktur för koldioxidsnål trafik: Den nya spårvagnslinjen mellan Knekten och Böle blev klar och vi har utökat cykelbannätet som omfattas av det intensifierade vinterunderhållet runt om i Helsingfors, till exempel i Brändö och Munksnäs.
Utöver klimatarbetet har Helsingfors stads åtgärder för att öka den biologiska mångfalden varit betydande. Helsingfors nådde sitt strategiska mål att öka naturskyddsområdena med fem nya områden varje år fram till slutet av 2024. I de nya målen för miljöskyddet i Helsingfors 2040 strävar staden efter att höja andelen strikt skyddade områden till minst tio procent av både land- och havsarealen, vilket betyder att engagemanget för naturskyddet är tryggat även i framtiden.
Som stad har vi också velat vara en aktör som är större än vår storlek. Vi har bjudit in toppexperter inom hållbar utveckling till evenemanget Sustainable Cities Discussion Forum, som vi arrangerade, för att diskutera utmaningar som koldioxidneutrala städer och högklassig undervisning. Vi har också fått internationellt erkännande: År 2022 fick Helsingfors priset Access City Award för sitt tillgänglighetsarbete och 2024 kom Helsingfors på första plats i indexet Global Destination Sustainability, som mäter hållbarheten på resmål och evenemang. Vi vill fortsätta vårt ambitiösa arbete så att andra kan dra lärdom av vårt exempel.
Juhana Vartiainen
Helsingfors borgmästare