Lokal natur och mångfald | Hållbara Helsingfors

Helsingfors är en grönskande stad vid havet, där grönområdena täcker över en tredjedel av markarealen och två tredjedelar av hela stadens areal är hav. Vid en internationell jämförelse är antalet grönområden bra, men grönområdena är ändå brutna på grund av de breda trafiklederna. Helsingfors mångsidiga natur består av skogar, ängar, klippor, våtmarker, stränder, öar, bäckar och parker. Omkring 42 procent av Helsingfors yta är trädbevuxen och omkring 35 procent är skogbevuxen. Stadsnaturen i Helsingfors är mångsidig och varierar från nästan orörd till natur som människan starkt har bearbetat. I synnerhet i skogarna och vid kusterna finns det fortfarande naturtyper i naturligt tillstånd, till exempel imponerande strandklippor. Människans verksamhet har i sin tur bidragit till arternas mångfald i parker, på gårdar och i trädgårdar samt på ängar, åkrar och i gatugrönområden.

Staden växer och utvecklas snabbt, vilket medför utmaningar. I synnerhet byggandet och klimatförändringen utgör de största hoten mot den biologiska mångfalden. Därför är det anmärkningsvärt att stadsstyrelsen våren 2024 beslutade om målen för miljöskyddet i Helsingfors stad på medellång och lång sikt, där målen är ambitiösa också när det gäller skyddet av naturens mångfald: Stadens mål är att stoppa förlusten av biologisk mångfald i Helsingfors senast 2030.

En viktig del av skyddet av den biologiska mångfalden är grundandet av strikt skyddade områden. Helsingfors mål är att 2040 skydda en tiondel av både stadens land- och havsareal. I detta avseende har vi gjort framsteg i enlighet med stadsstrategin, då staden föreslagit att fem nya naturskyddsområden ska grundas varje år. I slutet av 2023 var naturskyddsområdenas andel av den totala markarealen 4,4 procent och 1 procent av vattenytans areal. Skyddsgrunden utgörs mest av fågelbestånd, skog, kärr, äng, geologi eller hotade växter. År 2023 inledde staden beredningen av sitt fjärde naturskyddsprogram. Programmet utarbetas för åren 2025–2040. I naturskyddsprogrammet fastställs i enlighet med naturvårdslagen vilka områden som ska göras till naturskyddsområden.

Naturskyddsområden i Helsingfors

Främjande av mångfalden i Helsingfors

Under strategiperioden verkställdes Helsingfors stads verksamhetsprogram för att trygga den biologiska mångfalden 2021–2028 som syftar till att beakta den biologiska mångfalden i stadens alla verksamheter. I slutet av 2023 framskred 79 procent av 92 åtgärder i programmet enligt tidtabellen.

År 2024 uppdaterades de styrande principerna för planeringen av vården och vården av skogarna i Helsingfors. Skogarnas mångfald främjas även i fortsättningen planmässigt, och en allt större del av skogsområdena får åldras naturligt. Inom skogsvården förbereder man sig också på effekterna av klimatförändringen, det växande invånarantalet och stadens stadsstruktur som blir allt tätare. Härnäst kommer staden att uppdatera sina naturvårdsriktlinjer för skötsel av ängar och öppna områden, samt sina arbetsanvisningar för naturvård. Utredningen om det blåa nätverket som blev klar 2023 utökar datalagret i anknytning till stadens ekologiska nätverk. Som följande görs en översyn av de ekologiska nätverken, där man närmare definierar effekten av att stärka dessa nätverk.

Att ta hänsyn till naturvärden samt utveckla de ekologiska nätverken och rekreationsnätverken ingår i planeringen av markanvändning och allmänna områden. År 2023 inkluderades en grönytefaktor i stadens byggregler i syfte att säkerställa att tillräckligt stora grönytor finns kvar på tomterna och tillika för att förebygga dagvattenöversvämningar. Som en ytterligare metod för att öka mångfalden kan man använda bestämmelser om gröna tak och väggar. Staden publicerade dessutom guiden Sallitusti villi år 2024. Det viktigaste målet med guiden är att hjälpa till att förebygga förlusten av biologisk mångfald i staden samt att värna om och berika den biologiska mångfalden i den byggda miljön. Guiden fokuserar på stadens gröna planeringsobjekt i Helsingfors allmänna områden, men den kan också tillämpas i andra städer, i kommuner och på privata gårdar.

Tiotals gräsmattor som inte används så mycket har gjorts om till ängar genom att förändra deras skötsel. Genom OmaStadi-projekten för inkluderande budgetering skapades dessutom nya ängar bland annat i Tölöviksparken, Lerstrandsparken, Kurrmalmen, Alpbytoppens södra sluttning och Sockenskomakarparken.

Arbetet med stadens första utvecklingsplan för naturtjänster har inletts och blir klart 2025. Med hjälp av planen utvecklas rekreationsanvändningen så att man garanterar jämlika möjligheter till rekreationsanvändning för alla invånare och förhindrar slitage på naturen i de känsligaste områdena.

Naturuppföljning

För att få mer omfattande naturinformation genomför staden en naturuppföljningsplan som blev färdig 2022. År 2023 kartlades tickarterna i Helsingfors. Av de omkring 260 tickarter som finns i Finland har 200 påträffats i Helsingfors, vilket visar att Helsingfors har skogar med en exceptionellt stor mångfald samt ett stort antal skogar som är i eller håller på att övergå till ett naturligt tillstånd.

Även en däggdjursuppföljning genomfördes 2023. Staden fick observationer av sex däggdjursarter av allmänheten. Observationerna av rävar, grävlingar, ekorrar, råttor, igelkottar och mårdhundar visar att dessa däggdjur är talrika i Helsingfors. Stadsborna meddelade aktivt om sina observationer av däggdjur via en nättjänst.

Hantering och beaktande av naturuppgifter

Stadsmiljösektorn har identifierat att både utförandet av naturvärderingar och utnyttjandet av dem måste utvecklas i hela verksamhetskedjan i allt från planering till genomförande av entreprenader, projekt och underhåll. Sektorn gjorde en omfattande inventering av redan utförda naturutredningar under 2024: Naturutredningarna samlades i ett gemensamt delat register och naturuppgifterna skickades i form av geodata till olika aktörer för att utnyttjas av dem. Processen för att låta utföra kommande naturutredningar och spara och använda naturuppgifter som uppstår i och med dem kontrolleras så att de naturuppgifter som utredningarna producerar kan utnyttjas maximalt i all verksamhet i fortsättningen.

Framgångar:

Uppställandet av ett ambitiöst mål för att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden.
Ett målmedvetet främjande av handlingsprogrammet för att trygga den biologiska mångfalden.
Fullt genomförande av naturskyddsprogrammet 2015–2024 för områden staden äger.
Inkluderande av grönytefaktorn som en del av byggnadsordningen.
En grundlig utredning av ekologiska nätverk och export till geodata. Utgående från uppgifterna utarbetas projektprogram och nätverket stärks i både plan- och parkplaneringsprojekt.
Uppföljning av genomförandet av principerna för utveckling av grön- och rekreationsnätverket.

Utvecklingsobjekt:

Hantering av naturinformation i planeringsprocesser och förmedling av information inom hela aktörskedjan ända till personer inom entreprenader och projekt.
Konkreta ledningsverktyg för att samordna stadens tillväxt och bevarandet av naturvärden.
Mätare och indikatorer som beskriver utvecklingen av den biologiska mångfalden samt grönområdenas kvalitet, kvantitet och tillgänglighet.