Bedömning av hållbarhetsarbetet under strategiperioden
Helsingfors stadsstrategi Läge för tillväxt 2021–2025 har ambitiösa hållbarhetsmål. Redan i förordet betonas att den hållbara tillväxten i Helsingfors bör vara förenlig med de ekologiska ramvillkoren och skapa socialt, ekonomiskt och kulturellt hållbart välstånd. De viktigaste hållbarhetsmålen under strategiperioden har varit förebyggande av segregation, ambitiöst klimatansvar och naturskydd, utveckling av trivseln och livskraften i staden samt förbättring av produktiviteten och tillgången på arbetskraft. Som stöd för hur dessa strategiska spetsmål framskrider och för att de ska lyckas har vi grundat strategiska programgrupper som leds av borgmästaren där man bland annat har intensifierat det tväradministrativa samarbetet för att främja målen.
Tyngdpunkter i strategin och SDG-tabeller
Identifiering av konflikter och ramvillkor
Till tolkningen av målen för hållbar utveckling i Helsingfors ville vi år 2023 lägga till tanken på ekologiska ramvillkor och en social grund. Tillväxten och välfärden bör vara så uppbyggda att den ekologiska hållbarheten inte äventyras och att de fattigare länderna inte hamnar efter i utvecklingen. Då konstaterade vi att det också är fråga om en hållbarhetsförändring, det vill säga en förändring i stadsorganisationens tankesätt och verksamhetskultur, vilket kräver långsiktiga åtgärder, mål och beslutsfattande. På två år har det inte skett någon betydande förändring, men signaler om hur hållbarhetsomvandlingen framskrider kan ses till exempel i hur omfattande arbetet för att främja målen för hållbar utveckling är, samt även genom att formuleringen hållbar utveckling används i större utsträckning. Vi har försökt att förklara de globala SDG-målen och klä dem i ord utifrån perspektivet för Helsingfors stads verksamhet.
Under den här strategiperioden har Helsingfors stad fokuserat mer på motstridigheterna mellan målen för hållbar utveckling och identifierat dem bättre samt lyft fram dem som en del av strategiska teman, såsom att samordna stadens tillväxt och naturvärden.
Helsingfors deltog också i det nationella gemensamma utmaningsarbetet med temat stadsplanering som beaktar hållbarhetsmålen tillsammans med andra städer. Utifrån arbetet inom de gemensamma utmaningarna får vi ännu arbeta hårt för att beakta hållbarhetsmålen i stadsplaneringen tillräckligt. Vi drar ännu inte nytta av hela ”hållbarhetseffekten” i vårt planeringssystem, eftersom det i synnerhet bygger på strävan efter tillväxt och fokus ligger mycket på nybyggnation och inte på den befintliga strukturen och de befintliga lokalerna. Å andra sidan torde det vara klart att ekvationen för hållbar stadsplanering inte enbart kan lösas genom att justera systemet. Förändringen utgår från de personer som använder systemet och som lyfter fram missförhållanden och söker lösningar på dem. Det gemensamma utmaningsarbetet har visat att städerna har ambitiösa och visionära planerare som är redo för de reformer som de planetariska gränserna för stadsbyggandet förutsätter.
Utveckling av hållbarhetsledningen under strategiperioden
Strategiperioden 2021–2025 är den första perioden under vilken hållbarhetsledningen systematiskt har utvecklats på stadskansliets strategiavdelning. I detta arbete har det förutom utvärdering av hållbar utveckling, samarbete på stads- och koncernnivå och stöd ingått även utveckling av olika processer, utbildningar och kompetenser. Under strategiperioden har vi publicerat en webbutbildning för hållbar utveckling som är öppen för personalen och ordnat cirka 25 olika utbildningar eller workshoppar. Dessutom har vi bland annat utvecklat helheten av stadens etiska riktlinjer, upphandlingarnas sociala ansvar och stadskoncernens beredskap för EU:s hållbarhetsrapportering.
Målen för hållbar utveckling har utöver stadsstrategin beaktats även på andra håll i stadens centrala program, genom vilka många av målen främjas. Under de senaste tre åren har Helsingfors stad granskat sina strategiska program och planeringen av ekonomin och verksamheten också ur perspektivet hållbar utveckling med hjälp av SDG-analysverktyget. Med hjälp av analysen utreds och identifieras länkningen till stadsstrategins hållbarhetsmål och de FN-mål för hållbar utveckling som stadens program har en väsentlig roll för att genomföra. Man har gjort en SDG-analys för de tio centralaste programmen: bland annat Helsingfors välfärdsplan 2022–2025, näringspolitiska prioriteringar, handlingsprogrammet för turism och evenemang 2022–2026 samt utsläppsminskningsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2030.
Analysverktyget har konstaterats vara ett nyttigt sätt att bedöma programmens mer omfattande effekter mer övergripande. Med analysverktyget bedömer man om programmet har eventuella direkta eller indirekta positiva eller negativa effekter på respektive mål för hållbar utveckling. Analysen åskådliggör och beskriver programmens motstridiga effekter för stadsborna, den biologiska mångfalden eller för Helsingfors klimatmål. Det är viktigt att synliggöra dessa motsägelser för att vi ska kunna minimera och kontrollera deras effekter.
SDG-analyser för de centralaste programmen under strategiperioden 2021–2025
Målen för hållbar utveckling som en del av planeringen av ekonomin och verksamheten
Under strategiperioden 2021–2025 har vi utvecklat kopplingen mellan ekonomi och verksamhetsplanering och hållbar utveckling. Åren 2022–2023 deltog Helsingfors stad i det nationella utvecklingsarbetet för budgetering för hållbar utveckling tillsammans med sex andra kommuner. Utöver den klimatbudgetering som redan är i bruk granskade Helsingfors stad budgeteringen av hållbar utveckling som en helhet, i synnerhet uppställandet av budgetmål samt effekt- och hållbarhetsperspektivet. I utvecklingsarbetet gjordes en bakgrundsutredning av förhållandet mellan sektorernas budgetmål och SDG-målen och de centrala hållbarhetsmålen i stadsstrategin 2022 och 2023 samt lades en länkning till mellan budgetmålen och SDG-målen som en del av måltabellen. Vi ordnade en effektutbildning i fem delar för experter som gör upp budgetmål för sektorerna, vilket utvecklade kvaliteten på och effekten av målen och mätarna. Tyngdpunkterna i de stadsgemensamma målen utvidgades förutom till sociala och ekonomiska tyngdpunkter även till ekologisk hållbarhet. Vi har konstaterats att arbetet med att utveckla effekten och hållbarhetsgranskningen tar flera år. Framtida utvecklingsarbete behövs ännu för att ställa upp stadsgemensamma mål, för kommunikation i fråga om mål- och strategimätare samt för att bedöma effekterna med tanke på en hållbar utveckling.
I diagrammen nedan presenteras länkningen mellan budgetmålen 2024 och 2025 och målen för hållbar utveckling. Vi ser att sektorernas budgetmål fokuserar på social och ekonomisk hållbarhet.
Budgetmål 2024 och 2025 som främjar SDG:s
Finlands sex största städer som föregångare inom hållbar utveckling
Finland är en pionjär i arbetet för hållbar utveckling och har också fått erkännande för det. Helsingfors stad har under den här strategiperioden deltagit aktivt i både nationellt och internationellt samarbete som främjar hållbar utveckling. Helsingfors stad har aktivt främjat nätverksprojektet för strategisk SDG-ledning i Finlands sex största städer. Projektet inleddes 2021 och fick en fortsättning 2023. I nätverket har vi utvecklat praktiska verktyg för städernas användning, främjat nationellt och internationellt samarbete samt delat med oss av bästa praxis.
Helsingfors stad deltar även i många olika internationella nätverk och projekt som främjar hållbar utveckling, bland annat Eurocities SDG Taskforce, modellen Unicefs Barnvänlig kommun, projekt inom Bloomberg-stiftelsen och olika arbetsgrupper inom ICLEI. Helsingfors stad deltar även aktivt i verksamheten inom WHO:s nätverk Healthy cities.
Helsingfors stad har även lyft fram SDG-arbetet i de nätverk som staden samordnar samt i företags- och partnerskapssamarbetet. Inom Helsingfors stad har vi gjort många samhällsförbindelser för hållbar utveckling. Merparten av åtagandena görs av privatpersoner, företag och olika organisationer och föreningar.
Helsingfors stad har under de senaste fyra åren samarbetat aktivt med FN-aktörer och till exempel städerna New York och Tokyo och deltagit flera gånger i FN:s toppmöte om hållbar utveckling som en del av Finlands delegation. Helsingfors SDG-arbete har bidragit till uppkomsten och fördjupningen av många strategiska internationella partnerskap. Helsingfors stad kan med sitt exempel i främjandet och rapporteringen av SDG-målen på lokal nivå främja en hållbar utveckling globalt, och påverka i större utsträckning än enbart inom sina egna gränser för att främja målen för hållbar utveckling i städer på olika håll i världen.
Sektorernas och koncernernas hållbarhetsarbete
Utöver det strategiska hållbarhetsarbete som leds från centralförvaltningen har Helsingfors stads sektorer och koncernbolag främjat målen för hållbar utveckling i sin egen verksamhet. Målen för hållbar utveckling måste kläs i ord och anpassas till stadsorganisationens egna uppgifter. Under strategiperioden 2021–2025 har två av stadens sektorer, stadsmiljösektorn och social-, hälso- och räddningssektorn, gjort egna hållbarhetsriktlinjer. Av affärsverken har Servicecentralen i Helsingfors ett eget hållbarhetsprogram. Övriga sektorer och affärsverk utför aktivt miljöarbete. Stadens koncernbolag blir tvungna att ändra sin datainsamling när Europeiska unionens direktiv för hållbarhetsrapportering utvidgas till att omfatta ett allt större antal organisationer.
Programmet för hållbar utveckling inom social-, hälsovårds- och räddningssektorn 2024–2026 granskar sektorernas verksamhet genom referensramen Agenda 2030 och dess 17 mål för hållbar utveckling. I programmet uteslöts de mål som hänför sig till kärnverksamheten inom sektorn, såsom SDG 3 God hälsa och välbefinnande och SDG 1 Ingen fattigdom, eftersom perspektiven och målen för dessa utvärderas kontinuerligt i verksamheten inom sektorn. Programmet för hållbar utveckling fokuserade på målen 13 Bekämpa klimatförändringarna, 11 Hållbara städer och samhällen, 10 Minskad ojämlikhet och 12 Hållbar konsumtion och produktion, som sektorernas servicehelheter har stor inverkan på. Inom programmet för hållbar utveckling har vi samlat in de viktigaste styrdokumenten, som definierar social-, hälso- och räddningssektorns verksamhet, för att främja dessa fyra SDG-mål. Dessutom går programmet igenom SDG-målen 10, 11, 12 och 13 som gäller målen för verksamheten, åtgärderna som hör till målen och de mätare som behövs för att lyckas. Målen som ska följas upp är bland annat att nå seniorer med invandrarbakgrund, återanvända möbler och minska utsläppen från personbilsparken inom sektorn.
Under den här strategiperioden har stadsmiljösektorn inlett ett hållbart utvecklingsarbete inom sektorn som förbättrar deras hållbarhetsarbete. Målet med arbetet är att förbinda sektorns miljöledning till de 17 målen för hållbar utveckling, så att sektorn kan ledas övergripande på ett mer hållbart sätt. Som slutresultat av hållbarhetsledningen lyckas vi kombinera hållbarhetsledningen ännu bättre med planeringen av ekonomi och verksamhet.
’Europeiska unionens direktiv för hållbarhetsrapportering (CSRD, corporate sustainability reporting directive) har trätt i kraft stegvis under strategiperioden. Åtta av Helsingfors stads koncernbolag är rapporteringsskyldiga från och med år 2025: Helen Ab, Helsingfors Hamn, Stadstrafik Ab, Helsingfors stads bostäder Ab, Helsingin Asumisoikeus Oy, Auroraborg, Seure och DigiHelsingfors. Helsingfors stad har under 2023 och 2024 stött möjligheterna att uppnå rapporteringsberedskapen genom att ordna utbildningar om direktivet för hållbarhetsrapportering, För att uppnå rapporteringsberedskapen ska koncernbolagen bland annat göra en dubbel väsentlighetsanalys och utreda vilka standarder och datapunkter som rör dem och som ska rapporteras.
Även andra av Helsingfors stads dottersammanslutningar har främjat sitt ansvarsarbete: Helsingfors stadslokaler Ab har också gjort en väsentlighetsanalys av sin verksamhet i sitt hållbarhetsprogram som blir färdigt 2025, trots att bolaget inte omfattas av CSRD:s rapporteringsskyldighet. Bolaget vill genom sin verksamhet möjliggöra en levande och hållbar stadskultur samt skapa en verksamhetsmiljö som stöder ansvarsfull affärsverksamhet och uppmuntrar till nya verksamhetsmodeller för sina hyresgäster. Helsingfors evenemangsstiftelse beräknade koldioxidavtrycket från sina evenemang 2023 och strävar efter att hålla miljöavtrycken från evenemangens energi, avfall, anskaffningar och inkvartering så små som möjligt. Evenemangsstiftelsen förutsätter också att personalen, artisterna, partnerna och underleverantörerna samt besökarna förbinder sig till principerna om jämställdhet, rättvisa och jämlikhet. Även andra dottersammanslutningar har egna hållbarhets- och miljöprogram.