Frågor i anknytning till tryggheten är dagligen närvarande i alla stadsbors liv oberoende av bostadsområde, ålder och bakgrund. Det är ett viktigt mål för staden att stärka säkerheten och det behövs en bred kunskapsbas för att utveckla den. Vi försöker granska Helsingforsbornas upplevelser av trygghet på många olika sätt: utifrån enkäter, undersökningar, observations- och erfarenhetsuppgifter samt till exempel genom hålla samtal om trygghet med vuxna, barn och unga.
I synnerhet tryggheten för barn och unga har lyfts fram centralt i planeringen av stadens verksamhet. Inom stadsinformationstjänsterna har man utvecklat ett verktyg för att samla in kvalitativa och kvantitativa kunskapsunderlag från yrkesfolk som arbetar med barn och unga i olika områden. Den regionala kunskapsmodellen gör det möjligt att uppdatera och analysera lägesbilden för barns och ungas trygghet samt att utveckla åtgärder i anknytning till att stärka tryggheten.
Erfarenhetsuppgifterna och åtgärdsförslagen som samlas in direkt av barn och unga är särskilt värdefulla, eftersom barn och unga rör sig smidigt i stadsrummet och gör förstahandsobservationer om fenomen och utvecklingsobjekt i anknytning till tryggheten. Enligt deras erfarenheter betonas i synnerhet tågstationer, områden nära köpcentrum och mörka, dåligt upplysta platser, såsom underfartstunnlar, som skrämmande platser. Även (lek)parker där det inte finns någon bebyggelse eller social kontroll i närheten kan upplevas som otrygga platser på kvällarna, i synnerhet om det samlas folk som upplevs som skrämmande i parkerna. Barn och unga lyfter särskilt mycket fram oron för att träffa berusade personer på fritiden och längs skolvägarna. Missbruk av rusmedel på offentliga platser oroar också stadens vuxna befolkning. Dessutom inverkar mobbning, trakasserier och våld i skolor, i läroanstalter, på fritiden och på nätet på stadsbornas säkerhet och understryker behovet av ett tväradministrativt utvecklingsarbete.
I staden har mycket utvecklingsarbete utförts och många projekt genomförts genom vilka vi försökt öka den upplevda tryggheten i områdena. Vi har ökat belysningen och trivseln och utvecklat trygga färdvägar. I skolorna, i läroanstalterna och inom ungdomsarbetet har personalens kompetens utvecklats för att förebygga, identifiera och ingripa i de negativa utvecklingsförlopp som inletts i fråga om mobbning, trakasserier, ungdomsbrottslighet, gängbildning, radikalisering och våld i nära relationer.
I det förebyggande arbetet betonas särskilt vikten av interaktionsfärdigheter, betydelsen av gemenskap och tryggare rum – det är viktigt att stödja barn och unga att bli en del av gemenskapen. I skolorna och läroanstalterna i Helsingfors arbetar en allt större grupp yrkespersoner inom fostran som inte har undervisnings- eller bedömningsskyldighet, utan som har en arbetsbeskrivning som betonar ett positivt bemötande och närvaro. Man strävar efter att ingripa i problemen tidigt och multiprofessionellt tillsammans med vårdnadshavarna. Vid behov deltar yrkespersoner inom medling eller polisen som partner. Samarbetsavtalet mellan Helsingfors stad och Helsingfors polisinrättning förnyades i anknytning till detta år 2024. Med ankarverksamhet avses multiprofessionellt samarbete som syftar till att främja barns och ungas (under 18 år) välbefinnande samt förebygga brott och radikalisering. Fostrans- och utbildningssektorn har samarbetat tätt med den förebyggande verksamheten vid Helsingfors polisinrättning. Under 2024 har vi bland annat producerat många olika slags utbildningsmaterial för att stärka säkerhetskompetensen och förtydliga myndighetsprocesser och ansvar samt ordnat annan utbildning för personalen i säkerhetsrelaterade teman. På Stadin ammattiopistos fyra verksamhetsställen har man med hjälp av ett separat projektmedel för gängbildning och förebyggande av brottslighet förverkligat arbete med arbetspar med motionscoach och ungdomsarbetare, som bidragit till att man kunnat stärka engagemanget i studierna, öka studerandenas rörlighet, stödja känslo- och interaktionskunnandet samt gemenskapen och minska konflikter och säkerhetsavvikelser.
I utvecklingsarbetet Bloomberg–Harvard i Gamlas sökte man lösningar genom ett omfattande samarbete mellan yrkesfolk inom olika branscher, lokala aktörer och polisen för att förbättra barns och ungas upplevelse av trygghet. Erfarenheterna visar att förståelsen för de frågor som måste lösas ökade bland yrkesfolket i området. Lärdomarna vi fick från det förebyggande arbetet och verksamhetsmodellerna i Gamlas kan utnyttjas också i andra stadsförnyelseområden.
Förutom att satsa på förebyggande åtgärder är det viktigt att ingriper i de problem som uppstått i ett tidigt skede och på rätt sätt. För utmanande situationer har staden utarbetat en modell för att ingripa i hatretorik på stadsnivå samt anvisningar för oroande situationer i anknytning till radikalisering. Dessutom har man tagit i bruk en verksamhetsmodell i skolor och läroanstalter för att ingripa i mobbning, trakasserier och våld samt anvisningar för situationer där elevens eller den studerandes frånvaro ökar. Verksamhetsmodellen Toivo som redan länge har genomförts i Helsingfors för att stödja minderåriga barn och unga som begår allvarliga och upprepade brott kan vidareutvecklas inom social-, hälsovårds- och räddningssektorn i och med den finansiering som justitieministeriet beviljar. Inom Helsingfors stad grundades dessutom en tväradministrativ samarbetsgrupp för unga, med fokus på barn och unga som bor i Helsingfors, begår brott och uppvisar symtom på störande beteende, samt familjerna till dem. Samarbetsgruppen strävar efter att utnyttja forskningsdata och operativ analys för att rikta och utvärdera verksamheten samt förbättra verksamhetens kvalitet i anknytning till målgruppen.
Skillnaderna i välbefinnande mellan olika människogrupper och bostadsområden, det vill säga segregation, är kopplade till tryggheten. Säkerhetsproblemen är inte jämnt fördelade bland befolkningen. Enligt Helsingforsbarometern som genomfördes våren 2024 har upplevelserna av trygghet försämrats mest i socioekonomiskt svagare regioner för både män och kvinnor. I den svagaste regiongruppen upplevde endast 39 procent av kvinnorna att de kände sig trygga när de färdades ensam i sitt bostadsområde på veckoslutskvällar. Mer allmänt på stadsnivå upplevde 72 procent av alla som besvarade enkäten att deras bostadsområde var tryggt. Andelen har minskat i varje enkätrunda efter våren 2022. Ännu våren 2022 upplevde 85 procent av Helsingforsborna att deras bostadsområde är tryggt. Skillnaden beror framför allt på en klar försämring av den trygghet som män upplever.
Också att göra sig skyldig till allvarliga brott och bli offer för dem har att göra med social utslagning och marginalisering. Brottslingar och offer har ofta låg utbildningsnivå, ekonomiska svårigheter och svaga kopplingar till arbets- eller studielivet. I bakgrunden finns vanligtvis också andra faktorer, såsom impulsivitet, inlärningssvårigheter eller beroende av rusmedel, som ökar risken för marginalisering och brott. Också utmaningar i anknytning till föräldraskap framhävs i bakgrunden till de negativa utvecklingsförloppen. I slutet av stadens strategiperiod främjas i synnerhet förebyggandet av segregation genom olika konkreta åtgärder, som har planerats i tväradministrativt samarbete på stadsnivå bland annat för verksamhetsplanerna 2025.
Trygghetsaspekten sträcker sig från privata och offentliga rum även till arbetsplatser. Organisationssäkerheten har blivit en central del i utvecklingen av säkerheten i staden. Stadens anställda upplever mer våld, hot och direkt mobbning än tidigare. Det är viktigt att förbättra de metoder som stöder personalen i utmanande situationer. Staden har bland annat använt sig av metoden ”Hetipurku” efter en plötslig situation som är mentalt uppskakande. Hetipurku är en vetenskapligt undersökt samtalsmodell som ger anvisningar för att gå igenom en överraskande situation och tankar kring den med en kollega som utbildats i metoden. Med organisationssäkerhet tryggas inte bara personalen, utan också information, material, teknisk infrastruktur och miljön. Säkerheten har också en nyckelposition i de stora evenemang som staden administrerar. Stadens evenemangspersonal utbildas inför varje evenemang för att agera på ett icke-diskriminerande sätt och förbinda sig till principerna om jämställdhet, rättvisa och jämlikhet.
Säkerhetsfenomenen förändras och lever i tiden, och stadens verksamhet måste utvecklas kontinuerligt. Beaktandet av säkerhetsaspekten är centralt bland annat i en mer strategisk planering av tillgången till tjänster, deras tillräcklighet och läge. Utöver det kontinuerliga säkerhetsarbetet under normala samhällsförhållanden har Helsingfors stad förberett sig på olika allvarliga störningssituationer och undantagsförhållanden under normala förhållanden. Stadens beredskap har vidareutvecklats i fråga om dessa 2024, inklusive bland annat uppdatering och förnyelse av beredskapsplaner, övningar och utbildning. Helsingfors stad har också budgeterat omfattande investeringar bland annat i grundliga förbättringar av de skyddsrum som Helsingfors stad äger.
För att skapa en aktuell lägesbild genomförde staden en omfattande trygghetsenkät under hösten 2024. Enkäten som genomförs vart tredje år skickades denna gång till 12 000 stadsbor mellan 15 och 79 år. För första gången kan man svara på enkäten på sju olika språk. Genom undersökningen kartläggs Helsingforsbornas trygghetskänsla, erfarenheter i anknytning till brott och olyckor samt förtroendet för polisens och räddningsverkets verksamhet. Stadens verksamhet utvecklas utifrån resultaten. Genom att utvidga urvalet och språkutbudet hoppas vi få närmare uppgifter om upplevelserna av trygghet, inte bara regionalt sett utan också enligt språkgrupp.
Betydande risker för stadskoncernen
Med betydande risker för stadskoncernen avses sådana risker i strategin och ekonomin samt operativa och externa risker som hotar stadskoncernens mål eller som annars har mycket omfattande konsekvenser om de förverkligas.
De betydande riskerna för stadskoncernen bedöms som en separat process per fullmäktigeperiod. En av de grundläggande uppgifterna för samordningsgruppen för stadskoncernens interna kontroll och riskhantering är att bistå stadskoncernens ledning genom att sammanställa och bedöma de mest betydande riskerna i stadskoncernen och metoderna för att hantera dem. År 2024 inleddes ett utvecklingsarbete för att identifiera och bedöma betydande risker inom stadskoncernen.
Risker inom Helsingfors stadskoncern och SDG-mål
Våld i nära relationer
Enligt en befolkningsundersökning har 44 procent av finländarna mellan 16 och 74 år upplevt våld i parförhållanden och 65 procent har upplevt våld i nära relationer under barndomen. Av kvinnorna hade 48 procent upplevt våld i parförhållanden och av männen 39 procent. Av THL:s skolhälsoenkät 2023 framgår att ungefär en femtedel av alla pojkar i årskurs fyra och fem i Helsingfors har upplevt fysiskt våld under det senaste året. Nästan hälften av alla flickor i årskurs åtta och nio i Helsingfors hade utsatts för psykiskt våld av vuxna som har hand om dem.
En liten del av våldet hamnar i brottsstatistiken och endast en del söker hjälp för våldet. Av Statistikcentralens statistik över brott och tvångsmedel framgår att år 2023 hade 1 214 våldsoffer statistikförts för över 18-åringar i parförhållanden och nära relationer som kommit till myndigheternas kännedom i Helsingfors. Nio procent fler män och tre procent färre kvinnor statistikfördes jämfört med året innan. Av offren var 70 procent kvinnor och 30 procent män. Antalet offer mellan 0 och 17 år uppgick till 334. Detta var 28 procent mer än året innan. Lika många flickor och pojkar statistikfördes. År 2023 fick 1 511 klienter hjälp på skyddshem i Helsingfors.
Helsingfors stad har en arbetsgrupp för förebyggande av våld i nära relationer med uppgift att främja åtgärder mot våld i nära relationer. I arbetsgruppen ingår förutom stadens aktörer också organisationer och myndigheter som specialiserat sig på våld i nära relationer. Arbetsgruppen bereder kommunikationskampanjer för kommuninvånarna och utbildningar för yrkesfolk varje år. Inom Helsingfors stad verkar dessutom en samordnare för arbetet för förebyggande av våld i nära relationer. För staden utarbetades under samordnarens ledning det av kanslichefen godkända verksamhetsprogrammet för förebyggande av våld i nära relationer 2024–2025. Programmet beskriver våldet som fenomen, lägesbilden i Helsingfors och hur staden bättre svarar på nationella och internationella skyldigheter. I programmet har antecknats flera åtgärder för att förebygga våld i nära relationer.
Som en åtgärd har Helsingfors stad startat ett nätverk av nyckelpersoner för våld i nära relationer, där man inom kommunens och organisationens samarbete utbildar nyckelpersonerna att identifiera våld och hjälpa parter i våld i nära relationer. Nätverket av nyckelpersoner upprätthålls av arbetsgruppen och samordnaren. Den projektmässiga rollen för samordnaren för våld i nära relationer hindrar ett långsiktigt utvecklingsarbete.
Framgångar:
- Det regionala samarbetet mellan olika aktörer har utvecklats som en del av utvecklingsarbetet Bloomberg–Harvard.
- Vi har hittat bättre sätt att utnyttja erfarenhetsuppgifterna från barn och unga.
- Med hjälp av det arbete som utförs i projektet för arbetspar med motionscoach och ungdomsarbetare för att minska gängbildning och brottslighet inom andra stadiet har man förbättrat säkerheten vid läroanstalterna, ökat studerandenas känslo- och interaktionsförmåga samt minskat konfliktsituationer och säkerhetsavvikelser vid läroanstalterna. På vissa verksamhetsställen har särskild fokus legat på ungdomar i läropliktsåldern och ungdomar som löper risk att bli utslagna eller som hör till en minoritet, likaså på ungdomar som löper risk att begå våld eller för brottsligt beteende. Studerandena har blivit mer engagerade i studierna, likaså har ensamheten minskat samt upplevelserna av ojämlikhet och effekterna av regional differentiering.
Utvecklingsobjekt:
- Säkerhetsproblemen i anknytning till segregationen ökar trots stadens många åtgärder.
- Våldet som barn och unga upplever i nära relationer har ökat. Alltför många Helsingforsbor upplever våld i nära relationer eller annat fysiskt och psykiskt våld.
- Våldssituationerna som stadens anställda stöter på i sina arbetsuppgifter ökar.