

I en global jämförelse är Helsingfors på en god nivå när det gäller att uppnå SDG-målet 1 (ingen fattigdom). Helsingfors utmaningar hänger ihop med relativ fattigdom, upplevd utkomst och ökad barnfamiljsfattigdom som uppstått på grund av hög levnadsstandard och höga levnadskostnader. I Finlands interna jämförelse har Helsingfors bättre förutsättningar än de flesta andra kommuner och städer i Finland att upprätthålla tillväxt och en positiv sysselsättningsutveckling. I jämförelsen mellan könen är kvinnornas medianlöner ännu betydligt lägre än männens. Fastän befolkningsstrukturen påverkar även Helsingfors, förblir flyttrörelsen enligt befolkningsprognoserna gynnsam för Helsingfors och en mångsidig företags- och arbetsplatsstruktur ökar arbetstillfällen och skatteinkomsterna.
Arbetslöshet i Helsingfors
Arbetslöshetsgrad
Sysselsättningsläget i Helsingfors har försämrats sedan våren 2023, då antalet arbetslösa arbetssökande i Helsingfors började öka. Arbetslöshetsgraden i Helsingfors var 11,7 procent i augusti 2024. I slutet av augusti 2024 fanns det 42 188 arbetslösa arbetssökande i Helsingfors, vilket var 4 095 (10,8 %) fler än året innan. Arbetslösheten i Helsingfors har ökat relativt sett mest bland unga, män, personer som avlagt högskoleexamen och utlänningar. Det finns betydande regionala skillnader i sysselsättningsläget i Helsingfors och arbetslösheten är vanligast i östra stordistriktet. Inom sysselsättningstjänsterna har man beaktat de regionala skillnaderna i Helsingfors bland annat genom den omfattande verksamheten vid Östra centrums verksamhetsställe och genom separata projektfunktioner.
Efterfrågan på arbetskraft i Helsingfors har minskat klart till följd av det försämrade allmänna ekonomiska läget. Efter coronakrisen ökade antalet lediga jobb explosionsartat 2021, och antalet lediga jobb som meddelades i början av 2022 var det största i mäthistorien. Antalet lediga jobb började dock minska snabbt redan i slutet av 2022.
Ett av de centrala problemen med arbetslöshetens struktur i Helsingfors är det stora antalet långtidsarbetslösa. Långtidsarbetslösheten försvårar redan i sig sysselsättningen och om den blir långvarig kan den leda till problem i anknytning till hälsa och välbefinnande. För dem som endast har utbildning på grundnivå är risken för att arbetslösheten förlängs klart högre än genomsnittet. Av de arbetslösa arbetssökandena i Helsingfors var 16 965 långtidsarbetslösa som varit arbetslösa i över ett år utan avbrott i augusti. Den relativa andelen långtidsarbetslösa av alla arbetslösa (40 %) är hög i Helsingfors jämfört med det övriga landet (det nationella genomsnittet är 35 %). Av de arbetslösa männen är en större andel långtidsarbetslösa än av de arbetslösa kvinnorna.
Även antalet arbetslösa med ett främmande modersmål är högre i Helsingfors än det nationella genomsnittet. Av de arbetslösa i Helsingfors är 34 procent personer med ett främmande modersmål, medan det nationella genomsnittet är 21 procent. Av de långtidsarbetslösa i Helsingfors är 31 procent personer med ett främmande modersmål. De vanligaste medborgarskapen bland arbetslösa var Estland, Irak och Ryssland. Under de senaste åren har antalet arbetslösa ökat mest för ukrainska medborgare. Sysselsättningsgraden bland kvinnor med utländsk bakgrund är betydligt lägre än bland män med utländsk bakgrund.
Utbildningskraven för den arbetskraft som krävs för de nya jobb som skapas före 2035 förväntas vara betydligt högre än för de sysselsatta i slutet av det senaste årtiondet. I takt med att kunskapskraven ökar är det viktigt att förbättra utbildningsnivån hos dem som redan är i arbete. Tillgången och efterfrågan möts inte ordentligt på arbetsmarknaden och i Helsingfors råder brist på arbetskraft, särskilt inom högteknologin och digitaliseringen. Helsingfors måste locka experter från utlandet.
Framgångar:
- Servicen och nåbarheten för dem som har en svagare ställning på arbetsmarknaden har utvecklats.
- Kommunförsöket med sysselsättning har stött stadens förberedelser för reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024.
- Sysselsättningsvillkoret har utvecklats.
Utvecklingsobjekt:
- Mängden långtidsarbetslösa personer är en hög nivå. För att minska långtidsarbetslösheten bör man hitta effektiva åtgärder.
- Stöd för sysselsättning av personer med främmande språk.