Helsingfors vill vara världens mest effektiva stad för lärande. Staden erbjuder högklassig och attraktiv närservice inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. I det växande Helsingfors krävs ständigt aktiva åtgärder och investeringar för att alla ska kunna garanteras en öppen, jämlik och högklassig utbildning samt livslånga möjligheter till lärande. Lärande som tema är alltså också starkt förknippat med SDG 10: (Minskad ojämlikhet) och SDG 5: (Jämställdhet) utöver SDG-målet 4 (God utbildning för alla).
Helsingfors stad främjar jämlikheten inom fostran och utbildning i alla bostadsområden. Målet är att vägen från småbarnspedagogiken till andra stadiet ska fungera smidigt. Tillgången till kvalificerad personal är väsentlig för att garantera en jämlik kvalitet på utbildningen. För att minska ojämlikheten delas behovsbaserad finansiering ut i Helsingfors till de daghem och skolor som är verksamma i mer utmanande regioner. Barns och ungas välbefinnande och lärande stöds i Helsingfors förutom av undervisningspersonalen även av skoltränare, flerspråkiga handledare samt skol-PT:s, det vill säga en rådgivningsmotionstjänst med låg tröskel.
Inom undervisningen siktar vi att på eleven ska få det stöd som behövs på sin närskola och kan studera tillsammans med de övriga eleverna i sitt närområde. Staden erbjuder utbildningsmöjligheter för alla unga i Helsingfors samt yrkeskunskaper för arbetslivets behov. I lärandet används hela staden som lärmiljö. Daghemsgrupperna och skolklasserna gör studieresor till konst-, kultur-, arbetslivs- och upplevelseplatser. Staden erbjuder grupperna kostnadsfria resor med kollektivtrafiken.
Jämlikhet och jämställdhet är ett centralt tema i ordnandet av småbarnspedagogik och undervisning. Skyldigheten till en enhetsspecifik funktionell jämställdhets- och likabehandlingsplanering utvidgas på riksnivå till att även gälla småbarnspedagogiken. I Helsingfors görs den enhetsspecifika planeringen redan även inom småbarnspedagogiken. Dessutom röstades det till exempel i genomförandet av OmaStadis andra omgång för Helsingfors deltagande budgetering att ordna regnbågsverkstäder för elever i årskurs 6–9 i alla skolor i Helsingfors. Verkstäderna hålls under 2023 tillsammans med Seta rf. och de fokuserar på mångfald och rätten för var och en att vara sig själv.
Hållbar utveckling har beaktats med mainstreaming i Helsingfors stads planer för småbarnspedagogiken och läroplaner. Inom fostrans- och utbildningssektorn utvecklades en lärstig för en hållbar framtid under läsåret 2020–2021. Därigenom kan elever i alla åldrar interagera kring teman om hållbar utveckling i daghemmets och skolans vardag samt inom studier på andra stadiet. Lärstigen bygger på värdegrunden för ekosocial bildning och progressivt eller transformativt lärande. SDG 4 god utbildning för alla är ett av målen som redan nu uppfylls relativt väl i Helsingfors.
Lärstigen börjar inom småbarnspedagogiken, där man bekantar sig med en hållbar livsstil med hjälp av sju rävar. I RÄV-modellen kombineras klimat- och miljöfostran, framtidens läskunnighet och nyskapande lärande. Till exempel finns här Utflykts-räven, som hjälper till att stärka naturrelationen, Konstnärs-räven, med vilken man kan skapa olika framtider och Uppfinnar-räven, som vägleder i att undersöka cirkulär ekonomi. Modellen utvecklades tillsammans med barnen, eftersom ökat deltagande och ökat inflytande är den centrala utgångspunkten med elever i alla åldrar. Framtidsmorgnarna har utvecklats för den grundläggande utbildningen tillsammans med eleverna och personalen ges fortbildning för att genomföra dem.
Lärstigen fortsätter i både gymnasiet och yrkesutbildningen. I samarbete med gymnasieskolornas personal och elever utvecklades ett ämnesövergripande studieavsnitt med namnet Kolneutralt Helsingfors. Namnet på studieavsnittet kommer från programmet Kolneutralt Helsingfors 2030 för att minska utsläppen. Studieavsnittet blev från och med augusti 2021 obligatoriskt för alla som läser första året på gymnasiet.
Vid yrkesinstitutet Stadin ammattiopisto har man startat programmet ”Kestävän tulevaisuuden ammattilaiset” (Yrkesverksamma i en hållbar framtid), där man undersöker och testar hur hållbar utveckling kan stärkas i alla utbildningsprogram. Yrkesinstitutet erbjuder utbildning inom 50 olika yrken. Till exempel kan de som tar examen inom restaurangbranschen påverka tusentals människors koldioxid- och vattenavtryck genom planeringen av matsedlarna och arbetare inom byggbranschen kan främja hållbara och energieffektiva lösningar.
Hållbar utveckling främjas förutom i undervisningen även i daghemmens, skolornas och läroanstalternas övriga verksamhet. I alla enheter inom fostrans- och utbildningssektorn finns en utsedd ekostödsperson, som utöver sitt eget arbete främjar hållbara verksamhetssätt med tanke på miljön och ökar miljömedvetenheten. I skolornas menyer har man minskat på mat som innehåller rött kött och ökat mängden grönsaker. Tillsammans med producenterna av matservice har vi grundat en gemensam ”Ansvarsfull matgrupp” som utvecklar ansvarsfulla matlösningar. I planeringen och byggandet av nya daghems- och skolbyggnader beaktas alltid miljökriterierna.
Staden erbjuder förutom grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet även mångsidiga utbildningsmöjligheter för alla åldrar, till exempel via medborgarinstitut och bibliotek. Staden ordnar dessutom verksamhet inom miljöfostran. Kurserna som ordnas av huvudstadens naturcentrum och -skolor riktar sig till lärare, dagvårdspersonal pedagoger i huvudstadsregionen och kommuninvånare. Stora Räntans naturskola utanför Brunnsparken erbjuder en fantastisk miljö till stöd för pedagoger kring utbildningen om naturen och Östersjön.
Framgångar:
- Genom RÄV-modellen deltog 1 100 yrkespersoner inom småbarnspedagogiken i utbildningen för hållbar utveckling år 2022. Över 25 000 Helsingforsbor deltog i RÄV-verksamheten år 2022.
- Deltagandegraden inom småbarnspedagogiken var 82,2 procent år 2022. Deltagandegraden ökade med två procentenheter under 2020–2022. Deltagandegraden ökade bland barn under tre år.
- Deltagandegraden inom småbarnspedagogiken för barn med främmande språk var 77,3 procent år 2022. Deltagandegraden ökade med fyra procentenheter under 2020–2022.
- Inom småbarnspedagogiken har vi börjat använda ett regionalt jämlikhetstillägg för viss tid för att belöna personalen i de daghem som ligger i en region med utmanande verksamhetsmiljö. Målet är att förebygga den regionala ojämlikheten inom småbarnspedagogiken samt att stärka drag- och hållkraften för daghemmens personal.
- Modellen och indikatorerna för behovsbaserad finansiering av småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen har uppdaterats. I de nya modellerna riktas den behovsbaserade finansieringen bättre till de enheter som behöver stöd.
Utvecklingsobjekt:
- Utmaningar i fråga om tillgången till personal i synnerhet inom småbarnspedagogiken.
- Psykisk ohälsa hos unga har ökat och socialt illamående märks till exempel i ökningen av antalet elever som söker studerandevård.