Främjandet av välfärd och hälsa (HYTE) är ett gemensamt förebyggande stöd och verksamhet som bygger på hållbar utveckling och som stärker olika befolkningsgruppers mentala resurser. Att främja välfärd och hälsa är en av Helsingfors stads centralaste åtgärder för att främja social hållbarhet. Huvudsyftet är att minska skillnaderna i välfärd och hälsa. Genom arbetet bidrar man till att stadsbornas liv löper på ett bra sätt, att den upplevda välfärden, livskvaliteten och hälsan förbättras och att vardagsmiljöerna är bra och stöder ett rörligt liv. Genom det systematiska arbetet för att främja välfärd och hälsa skapas allt bättre möjligheter till aktörskap, hoppfullhet, trygghet och framtid. I arbetet har man utgående från forsknings- och erfarenhetsdata identifierat de utmaningar i stadsbornas välfärd som kräver extra satsningar.
Under den pågående fullmäktigeperioden stärks stadsbornas psykiska välbefinnande, hälsosamma levnadsvanor och vardagsmotion samt möjligheter till meningsfull hobby och fritid. Genom att satsa på att stärka goda befolkningsförhållanden regionalt tror man att stadsbornas delaktighet och säkerhet i det egna bostadsområdet förbättras. Dessutom pågår flera helheter som främjar stadsbornas vardagsliv i en trygg och vacker stad.
Som en del av genomförandet av arbetet för att främja välfärd och hälsa godkändes i stadsfullmäktige i november 2022 en välfärdsplan för Helsingfors, vars innehåll främjar målen för social hållbarhet genom att ta tag i de välfärdsutmaningar som identifierats på basis av forskningsdata.
Stadsbornas många välfärdsutmaningar
Upplevelsen av den egna hälsan och välfärden påverkar individens resurser och återspeglas i bland annat livskvaliteten, de sociala relationerna, den samhälleliga aktiviteten och vardagslivet. De problem som barn och unga upplever när det gäller psykiskt välbefinnande och den psykiska belastningen hos den vuxna befolkningen är vanligare i Helsingfors än i hela landet i genomsnitt. Ungefär var tionde 75-åring upplever sig deprimerad eller psykiskt belastad och 14 procent känner sig ensamma. Också den ångest som speciellt flickor upplever har ökat under de senaste åren och dessutom har den ensamhet som unga upplever ökat. Regelbundna hobbyer och möjligheter till fritid värnar om välfärden på många sätt. Enligt en färsk undersökning upplever barn i Helsingfors som har en hobby varje vecka mindre ensamhet, skolstress, sömnsvårigheter, humörsvängningar och mobbning i skolan än dem som inte har en hobby varje vecka.
Merparten av den vuxna befolkningen upplever att deras livskvalitet och hälsa är bra och att de är lyckliga, men ändå förekommer skillnader i upplevelserna av livskvalitet, hälsa och lycka beroende på den upplevda utkomsten. Dessa skillnader kan i sin tur återspeglas i skillnader i olika befolkningsgruppers levnadsvanor, psykiska välbefinnande eller sjukdomar. Det finns en betydande variation i sjukdomsfrekvensen och folksjukdomarnas utbredning mellan Helsingfors grunddistrikt. De sociala utmaningar och ogynnsamma levnadsvanor som ligger till grund för sjukdomar hopar sig för de stadsbor som också annars är i en sårbar ställning.
Levnadsvanorna har stor inverkan på hälsan och välbefinnandet. Utöver för lite motion har även övervikt, rökning och alkoholmissbruk en koppling till sjukdomar och försämrad arbetsförmåga. Upplevd utkomst har en koppling till motion, det vill säga unga som upplever att familjens ekonomiska situation är mycket bra och Helsingforsbor som upplever att de ganska lätt eller lätt kan täcka sina utgifter motionerar mer än övriga befolkningsgrupper.
Helsingfors befolkning är allt mångformigare. Vid sidan av de många olika livsstilarna ökar också det språkliga spektrumet, och antalet äldre betonas vid sidan av de unga åldersklasserna. Invånarnas anledningar till oro i fråga om trygghet skiljer sig åt mellan olika områden i Helsingfors. I områden där otrygghetserfarenheter är vanligare oroar man sig särskilt för att folk beter sig på ett störande sätt, och för gatuvåld, brottslighet, narkotikamissbruk och -handel samt konflikter mellan olika språk- och kulturgrupper. Helsingforsbornas delaktighet är i genomsnitt på en stark nivå, men man kan också se tydliga skillnader i delaktigheten mellan befolkningsgrupperna och mellan olika bostadsområden. Barns och ungas upplevelser av delaktighet har försämrats och skillnaderna i välbefinnandet könen emellan har ökat.
Trygga, vackra och fungerande vardagsmiljöer är grunden för stadsbornas välbefinnande och hälsa. När säkerheten förbättras stärks befolkningens fysiska, psykiska och sociala hälsa samt deras välbefinnande och livskvalitet. Med vardagsmiljö avses befolkningens hem, närmiljö och gårdsområden, samt mera omfattande stadsrum, stadsstruktur och natur. Då är det bredare utvecklandet av både stadsstrukturen och en ökad trygghet i livet i hemmiljön ett centralt arbete för att främja välbefinnande och hälsa. Även stadsnaturområden och grönområden har en betydande inverkan till stöd för hälsa och välbefinnande.
Det finns starka forskningsrön om kulturens positiva inverkan på välbefinnande och hälsa, socialt umgänge och andra mentala resurser. Att delta i konstverksamhet som betraktare eller konstnär kan förebygga många psykiska och fysiska sjukdomar samt vårda och hjälpa till att hantera åtskilliga akuta och kroniska sjukdomar. Att skapa och uppleva konst stärker färdigheterna för att navigera i en föränderlig värld: nyfikenhet, medkänsla, interaktionsförmåga, förmåga att se saker på ett annat sätt och mod att söka en riktning.
Utmaningarna med välbefinnandet besvaras genom ett gemensamt utvecklingsarbete i staden
Stadsbornas psykiska välbefinnande stärks genom att utveckla olika verksamhetsmodeller för tidigt stöd, såsom bättre identifiering av psykisk ohälsa hos barn och unga bland annat genom att använda modellen Common Approach (CA), barns känslo- och interaktionsförmåga, skolornas ungdomsarbete, gemenskap och kamratstöd.
I synnerhet hobbyverksamheten för barn och unga stärks. Finlandsmodellen för hobbyverksamhet i Helsingfors erbjuder avgiftsfria hobbyer i alla grundskolor i Helsingfors. Verksamheten är etablerad och inskriven i ungdomslagen. Med verksamhetsmodellen vill man nå framför allt de barn och unga som inte har hobbyer. Verksamheten Kulturens fadderbarn fortsätter genom att ta med en ny åldersklass varje år. För äldre personer utvecklas kulturledarverksamhet och kompisverksamhet. Frivillig- och kamratverksamheten samt organisationssamarbetet utvecklas i stor utsträckning.
Rörligheten främjas genom samarbete mellan olika sektorer och målen riktas till de minst rörliga stadsgrupperna samt genom att alla stadsbors medvetenhet om motions- och rörlighetsmöjligheter förbättras. Rörligheten främjas i varje enhet inom småbarnspedagogiken samt i varje skola och läroanstalt på andra stadiet. Metoderna och verktygen för att föra frågan om rörlighet på tal utvecklas i stor utsträckning inom social- och hälsovårdstjänsterna. Arbetshälsan och det psykiska välbefinnandet för stadens anställdas stärks genom att öka möjligheterna till rörlighet. Rörlighetens ställning stärks inom vårdkulturen inom sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgstjänster med hjälp av ett rörlighetsavtal. De äldres rörlighet och motion främjas i samarbete med stadsaktörer, organisationer och företag.
Förverkligandet av en hälsosam livsstil främjas bland annat genom näringsutbildning för yrkespersoner och användande av digitala verktyg. För barn och unga ordnas kaféverksamhet för välbefinnande och användningen av verksamhetsmodellen Finger för äldre stärks. Utvecklingen av minnesvänlighet stärks också under fullmäktigeperioden. Verksamhetssätten inom det förebyggande rusmedelsarbetet stärks med hjälp av åtgärder riktade till olika befolkningsgrupper, och servicekedjan i fråga om rusmedel och missbruk i barnfamiljer utvecklas.
Goda befolkningsrelationer främjas genom att öka växelverkan mellan individer och genom att påverka befolkningens känsla av trygghet och attityder. Stadsbornas mångstämmighet och jämlika möjligheter att delta och påverka stärks. I ungdomsarbetet har man börjat använda verksamhetsmodeller som löser konflikter och stadens anställda har utbildats i att använda metoder för dialogisk, konstruktiv diskussion, som har använts i motstridiga eller brett diskuterade teman såsom förändringar i servicen. I Helsingfors stads deltagande budgetering främjar OmaStadi, under tidigare omgångar, deltagandet av underrepresenterade befolkningsgrupper i alla skeden av processen, stöder förverkligandet av jämlikhet och stärker den flerkanaliga kommunikationen med beaktande av olika befolkningsgrupper och stadsdelar. Vi satsar på barns rättigheter genom Unicefs arbete Barnvänlig kommun.
Stadsbornas vardagsmiljöer påverkas genom att identifiera och ingripa i olika regioners trygghetsproblem. Genom planeringsanvisningarna för gångmiljön och genom att förbättra övergångsställenas säkerhet främjas en säker trafik i stadsrummen. Enprocentsprincipen för konst ger stadsborna möjlighet att uppleva och möta konst i sin närmiljö. Dessutom ingriper vi i det ökade våldet i nära relationer, regionala faktorer som försämrar säkerheten samt förbättrar stadsbornas medvetenhet om faktorer som gäller säkerheten i hemmet och närmiljön.
Framgångar:
- Den största delen av helsingforsarna upplever att deras livskvalitet och hälsa är bra samt att de är lyckliga.
- Servicekedjearbetet har inletts inom mentalvårdstjänster för barn och unga, missbrukar- och mentalvårdsarbete för äldre samt för familjer som utsatts för våld i nära relationer.
- Utbildningar i modellen Common Approach för att främja det psykiska välbefinnandet har inletts inom olika sektorer. Dessutom pågår flera andra utbildningar för att stärka det psykiska välbefinnandet.
- Finlandsmodellen för hobbyverksamhet har etablerats och erbjuder avgiftsfria hobbyer i alla grundskolor i Helsingfors. Hobbygrupperna når för närvarande cirka 30 procent av målgruppen.
- Med verksamheten för motionstränare, Liikunta Coach, har man nått över 7 000 studerande på andra stadiet.
- Förståelsen för vikten av vardagsmotion har ökat. Via kampanjer, evenemang, webbplatser och material har man nått hundratusentals Helsingforsbor.
Utvecklingsobjekt:
- Med undantag för små barn rör sig helsingforsarna i genomsnitt för lite och sitter för mycket med tanke på sin hälsa i förhållande till de nationella rekommendationerna.
- Det förekommer skillnader i livskvaliteten, hälsan och lyckan beroende på den upplevda utkomsten.
- De problem som barn och unga upplever i fråga om psykiskt välbefinnande och den ökade ensamheten samt den psykiska belastningen hos den vuxna befolkningen är vanligare i Helsingfors än i hela landet i genomsnitt, och det finns fortfarande utmaningar när det gäller att utveckla det tidiga stödet.
- Det finns en betydande variation i sjukdomsfrekvensen och folksjukdomarnas utbredning mellan Helsingfors grunddistrikt. Det finns utrymme för utveckling av de digitala egenvårdstjänsterna för stadsbor så att de når stadsborna bättre än för närvarande.
- Barns och ungas upplevelser av delaktighet har försämrats och skillnaderna i välbefinnandet könen emellan har ökat.
- Trots ett flertal åtgärder har övervikt och fetma inte minskat i Helsingfors. Övervikt är ett stort folkhälsoproblem.
- Olika projekt, försök och goda praxis genomförs, men det är svårt att förankra dem.
Program, undersökningar och webbplatser:
Webbplatsen för främjande av välfärd och hälsa
Välfärd, hälsa och trygghet för alla – Helsingfors välfärdsplan 2022–2025 PDF
Årliga uppföljningsrapporter om Helsingfors välfärdsplan
