Främjandet av välfärd och hälsa (HYTE) är en förebyggande verksamhet som är gemensam för alla aktörer i staden och som baserar sig på hållbar utveckling och stärker olika befolkningsgruppers mentala resurser. Uppgifterna inom främjandet av välfärd och hälsa fick en stark rättslig grund som en del av totalreformen av social- och hälsovården.
Huvudsyftet är att minska skillnaderna i välfärd och hälsa. Under den pågående fullmäktigeperioden stärks stadsbornas psykiska välbefinnande, hälsosamma levnadsvanor och vardagsmotion samt möjligheter till meningsfull hobby och fritid. Dessutom främjas utvecklingen av goda befolkningsrelationer och målhelheter som hänför sig till tryggheten i vardagen.
Som en del av genomförandet av arbetet för att främja välfärd och hälsa godkände stadsfullmäktige Helsingfors välfärdsplan 2022–2025 i november 2022. Innehållet i planen främjar målen för social hållbarhet genom ett tväradministrativt arbetsperspektiv och fokuserar på de välfärdsutmaningar som identifierats utifrån forskningsdata.
År 2024 fördes också de första lagstadgade HYTE-förhandlingarna, där staden i samarbete med organisationer och andra samarbetspartner diskuterade målen och åtgärderna för främjandet av välfärd och hälsa.
Stadsbornas många välfärdsutmaningar
Helsingfors befolkning är allt mångformigare. Vid sidan av de många olika livsstilarna ökar också det språkliga spektrumet, och antalet äldre betonas vid sidan av de unga åldersklasserna. Upplevelsen av den egna hälsan och välfärden påverkar individens resurser och återspeglas i bland annat livskvaliteten, de sociala relationerna, den samhälleliga aktiviteten och vardagslivet. Majoriteten av den vuxna befolkningen upplever att deras livskvalitet och hälsa är bra och de är lyckliga. Andelen personer som upplever att deras livskvalitet i genomsnitt är bra har dock minskat under de senaste åren, särskilt bland personer i arbetsför ålder. Även barns och ungas upplevda psykiska välbefinnande har varit på en mer oroväckande nivå än tidigare. Ungefär var femte person bland den vuxna befolkningen upplever också belastning som är psykiskt betydande, och 14 procent av äldre personer upplever ensamhet.
Upplevelserna av livskvalitet, hälsa och lycka varierar i enlighet med den upplevda utkomsten. Dessa skillnader kan i sin tur återspeglas i skillnader i olika befolkningsgruppers levnadsvanor, psykiska välbefinnande eller sjukdomar. Det finns en betydande variation i sjukdomsfrekvensen och folksjukdomarnas utbredning mellan Helsingfors grunddistrikt. De sociala utmaningar och ogynnsamma levnadsvanor som ligger till grund för sjukdomar hopar sig för de stadsbor som också annars är i en sårbar ställning.
Sjuklighetsindex per distrikt i Helsingfors
Levnadsvanorna har stor inverkan på hälsan och välbefinnandet. Utöver för lite motion har även övervikt, rökning och alkoholmissbruk en koppling till sjukdomar och försämrad arbetsförmåga. Upplevd utkomst har en koppling till motion, det vill säga unga som upplever att familjens ekonomiska situation är mycket bra och Helsingforsbor som upplever att de ganska bra eller bra kan täcka sina utgifter motionerar mer än övriga befolkningsgrupper Valen av färdsätt har en betydande inverkan på stadsbornas rörlighet och välbefinnande: Staden bör planeras så att gång, cykling och kollektivtrafik är lockande med konkurrenskraftiga alternativ i fråga om restid. Detta kan man påverka genom trafikplanering, markanvändningsplanering, servicenätplanering, underhåll, stadsrumplanering och ökad gatugrönska.
Största delen av Helsingforsborna anser fortfarande att deras eget bostadsområde är trivsamt och upplever att det är tryggt under veckosluten, trots att andelarna i fråga har sjunkit jämfört med tidigare. Även oron för störande beteende har blivit något vanligare. Trygga, vackra och fungerande vardagsmiljöer är grunden för stadsbornas välbefinnande och hälsa. När säkerheten förbättras stärks befolkningens fysiska, psykiska och sociala hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Med vardagsmiljö avses befolkningens hem, närmiljö och gårdsområden, samt mera omfattande stadsrum, stadsstruktur och natur. Då är det bredare utvecklandet av både stadsstrukturen och en ökad trygghet i livet i hemmiljön ett centralt arbete för att främja välbefinnande och hälsa. Även stadsnaturområden och grönområden har en betydande inverkan till stöd för hälsa och välbefinnande.
Utmaningarna med välbefinnandet besvaras genom ett gemensamt utvecklingsarbete i staden
Inom stadens tjänster har vi utvecklat olika verksamhetsmodeller för tidigt stöd som syftar till att stärka stadsbornas psykiska välbefinnande. Skolcoachverksamheten, motionscoacher, lärande av känslo- och interaktionsfärdigheter, ungdomsarbete och olika hobbymöjligheter är exempel på detta. Utbildningen för yrkesfolk i anknytning till tidig identifiering av psykisk ohälsa hos barn och unga har utökats.
Det finns gott om evenemang som stöder det psykiska välbefinnandet hos äldre, såsom bibliotekspromenader eller drömmarnas sällskapsdanser. Stadsbornas medvetenhet om de befintliga egenvårdsprogrammen har ökats genom att ordna informationsmöten som leds av yrkesfolket vid Helsingin työväenopisto. Det finns gott om utbildningar för personalen om metoder, material och egenvårdsprogram för psykiskt välbefinnande.
Barn och unga har på ett mångsidigt sätt erbjudits hobbyverksamhet i grupper, bland annat som en del av Finlandsmodellen för hobbyverksamhet samt inom idrottstjänsterna, ungdomstjänsterna och i biblioteken. Hobbyerna når nästan 8 000 barn varje vecka genom regelbunden avgiftsfri hobby och utbudet har stärkts i områden där hobbyerna är färre.
Utvecklingen av det kulturella äldrearbetet är en av seniorcentrens prioriteringar och personalens kompetens i temat har ökat. Frivillig- och kompisverksamheten samt organisationssamarbetet har utvecklats i stor utsträckning. Många utbildningar, föreläsningar och evenemang som riktar sig till frivilliga har genomförts och teman har varit bland annat minnet, främmande växtarter, beredskap, emotionell intelligens, röstvård, motion och ensamhet.
Rörlighet har främjats som en prioritering i stadens välfärdsplan 2022–2025 och arbetet har riktats till de Helsingforsbor som rör sig minst. Rekommendationen om rörlighet uppfylls för närvarande bäst hos små barn, vars rörlighet har ökats genom att stärka rörligheten som en del av den grundläggande verksamheten inom småbarnspedagogiken och genom att man har inkluderat rörlighet som ett samtalsämne i de personliga samtalen för barnets plan för småbarnspedagogik.
I grundskolorna har man främjat rörligheten som ett mål i skolornas verksamhetsplan, genom att utveckla nationella Move!-mätningar och genom SkolPT-verksamhet. På skolgårdarna har 4 000 cykelparkeringsplatser lagts till.
Motionscoach-verksamheten har utvidgats till nästan alla stadens läroanstalter på andra stadiet, vilket har lett till att andelen studerande som rör sig minst inom andra stadiet har minskat. Främjandet av rörlighet inom utbildningen på andra stadiet är bundet till den gemensamma elev- och studerandevården, verksamhetskulturen och säkerhetsarbetet. Stadens anställda har aktiverats att röra sig mer genom kultur- och motionsförmån, motionscoaching och genom att främja rörliga resor till arbetet.
De stadsbor som rör sig lite har uppmuntrats till motion med låg tröskel bland annat med motionskortet LiiKu-stöd, bibliotekspromenader, en utegymkampanj, ökade möjligheter till vinterbad och bättre tillgänglighet i fråga om badsträndernas skyltningar. Som stöd för att ta upp rörlighet till diskussion, vid servicehandledning och för att väcka motivation hos klienten att röra sig har man i ett multiprofessionellt samarbete utvecklat en mini-interventionsmodell för att främja rörligheten.
Rörlighetsavtalet har tagits i bruk av 77 procent av klienterna inom sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgstjänsterna. Åren 2021–2024 har vi varje år i samarbete mellan stadsaktörer, organisationer och företag genomfört cirka 10–15 åtgärder för att stödja rörligheten hos äldre personer. År 2023 startades en ny enhet för främjande av rörlighet inom stadsorganisationen. Enheten koordinerar och utvecklar det stadsgemensamma arbetet för att främja vardagsrörligheten.
Förverkligandet av hälsosamma levnadsvanor har främjats bland annat i välmåendekaféer som riktar sig till studerande på andra stadiet. För vårdnadshavarna för studerande på andra stadiet har man ordnat föräldrakvällar om bland annat sömn och näring. Varje år erbjuder vi ett stort antal kurser och evenemang för äldre personer, såsom en turné om artärsjukdomar, en hjärnhälsomässa samt en välbefinnande- och hälsomässa.
Fler personer än tidigare har gjort en elektronisk hälsokontroll i e-tjänsten Omaolo. Resultatet av den genomförda hälsokontrollen är en bedömning av den förväntade livslängden och de vanligaste sjukdomsriskerna. Ungefär hälften av riskresultaten skickades till yrkesfolk för behandling. Verksamhetssätten inom det förebyggande rusmedelsarbetet har förbättrats, och till exempel nätverket Rökfritt Helsingfors har reagerat på den ökade användningen av elektroniska cigaretter bland barn och unga genom att öka personalens och föräldrarnas medvetenhet och kunnande om elektroniska cigaretter. Samarbetet mellan sektorerna stärks när kuratorerna och psykologerna inom den grundläggande utbildningen och elev-och studerandevården på andra stadiet övergår till att använda informationssystemet Apotti från och med januari 2025.
Helsingfors stad har deltagit i arbetet Barnvänlig kommun i samarbete med Unicef. Hösten 2024 fick Helsingfors som första nordiska huvudstad utmärkelsen Barnvänlig kommun. I arbetet har man främjat barnets rättigheter med fem olika målhelheter. Vårt yrkesfolk har deltagit aktivt i utbildningen i barnets rättigheter och antalet deltagare ökar ständigt. En modell som stöder beslutsfattandet i fråga om bedömningen av konsekvenserna för barn har blivit klar, och verktyg för barns delaktighet har skapats. Som en del av arbetet har en verksamhetsmodell för förebyggande av och ingripande i mobbning samt modeller för insamling av respons blivit klara. Flera pilotförsök för att öka barns och ungas trygghetskänsla har också genomförts. Inom andra stadiet har verksamhetskorten för ingripande i mobbning, trakasserier och våld ökat personalens förmåga och aktivitet att främja tryggheten och välbefinnandet bland de unga vid läroanstalterna.
I Helsingfors har vi i samarbete med stadsborna vidtagit mångsidiga åtgärder som stärker trygghetsupplevelsen och trivseln i bostadsområdena. Åtgärderna syns också i stadsbornas vardagsmiljöer till exempel som konstverk och tryggare skolgårdar än tidigare. Dessutom har nio pilotförsök med placemaking genomförts i stadsförnyelseområdena, det vill säga tillfälliga förbättringar genom intensivt samarbete med barn och unga.
Som en del arbetet inom arbetsgruppen för olyckor i hemmet och på fritiden har man identifierat uppgifter om vägtrafikolyckor, drunkningar, förgiftningar och brännskador samt klassificerat olika typer av olyckor och lagt fram förslag om ämnen som ska utvecklas i arbetet.
Vi deltog som stad i ett omfattande utbildnings- och partnerskapsprogram i samarbete med Bloomberg Foundation och Harvard University. I programmet utbildades vårt yrkesfolk för tväradministrativt samarbete med tematik inom barns och ungas säkerhet samt regionalt samarbete. Detta arbete fortsätter i de regionala samarbetsnätverken för barn, unga och familjer.
Helsingfors stad har deltagit aktivt i det internationella samarbetet kring tematiken. Inom samarbetet Partnership for Healthy Cities får Helsingfors stad finansiering varje år för att förebygga en ökning av icke smittsamma sjukdomar. Åren 2020–2022 fick Helsingfors stad finansiering för ett projekt där man utvecklade och pilottestade en modell för hur man kan främja en trygg och aktiv skolresa och vardagsrörlighet för barn. Under 2023–2024 har finansieringen riktats till att producera nya regionala forskningsdata i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd. Som en del av utvecklingsarbetet har det uppstått ny och unik regional information som producerats av företag och organisationer.
Vi har fördjupat oss i det planetariska välbefinnandet som en del av WHO:s nätverk Healthy Cities. År 2024 ordnades ett samarbetsseminarium med temat gemensam hälsa – planetariskt välbefinnande för att kartlägga särskilt stadsmiljöns roll i främjandet av hälsa och välfärd. Som en del av arbetet publicerades Place Standard Tool – Paikkatyökalu översatt till finska, som gör det möjligt att stärka delaktigheten i planeringen av grannskapen.
Framgångar:
- Stadsbornas säkerhetsperspektiv i vardagen har främjats aktivt tillsammans med kommuninvånarna, organisationerna och andra samarbetspartner.
- Helsingfors stad har genom målinriktat arbete för att främja barnets rättigheter fått utmärkelsen Barnvänlig kommun som den första nordiska huvudstaden.
- Hobbyer enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet har blivit en permanent verksamhetsform för elever i årskurserna 3–9.
- Vi har främjat rörligheten som ett gemensamt mål för alla sektorer. Via kampanjer, evenemang, webbplatser och material har man nått hundratusentals Helsingforsbor.
- Andelen studerande som rör sig minst har minskat på andra stadiet.
Utvecklingsobjekt:
- Vi behöver fortfarande evidensbaserade verksamhetssätt och tjänster för att ingripa i utmaningar som gäller det psykiska välbefinnandet. Barns och ungas upplevda psykiska välbefinnande har varit på en mer oroväckande nivå än tidigare i synnerhet för flickor. Mer än en tredjedel av unga flickor upplever måttlig till svår ångest. Det är också vanligt att personer i arbetsför ålder och äldre upplever psykisk belastning.
- När vi förbättrar den psykiska hälsan hos unga stöder vi samtidigt framtidens arbetsförmåga och stadens livskraft. Främjande av rörlighet som en del av elev- och studerandevården – ökad rörlighet förbättrar inte bara den fysiska hälsan utan även den psykiska hälsan, lärandeförmågan och de kognitiva färdigheterna. Främjande av hoppets pedagogik på ett genomgående sätt inom andra stadiet säkerställer framtidstron och framtidskompetensen.
- Förbättring av olika befolkningsgruppers upplevelser av trygghet i vardagen genom gemensamma utvecklingsåtgärder inom staden.
- Främjande av hälsosamma levnadsvanor och stärkande av verksamhetssätten som utvecklingsarbete på stadsnivå (rörlighet, sömn, näring, förebyggande rusmedelsarbete).
- Den gemensamma förståelsen för naturens och stadsmiljöns betydelse för stadsbornas välbefinnande bör ökas.
Program, undersökningar och webbplatser:
Webbplatsen för främjande av välfärd och hälsa
Välfärd, hälsa och trygghet för alla – Helsingfors välfärdsplan 2022–2025 PDF
Årliga uppföljningsrapporter och mätare i fråga om Helsingfors välfärdsplan
